Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	KOLBÄCKS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1180 - 1200 1200 - 1299 1971 - 1972
Län	Västmanland
Kommun	Hallstahammar
Landskap	Västmanland
Socken	Kolbäck
Församling	Hallstahammar-Kolbäcks församling
Stift	Västerås stift
Adress	Kyrkvägen 3
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2005 Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut. Den antas från början ha omfattat långhus med absid, samt västtorn. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Vid en utvidgning omkring 1300 förlängdes långhuset. Möjligen tillkom det tresidiga koret och sakristian vid samma tid, men det är osäkert. Motstridiga uppgifter råder även om när stjärnvalven slogs över kyrkorummet. En mer generell bedömning gör gällande att så skedde under senare hälften av 1400-talet, men räkenskapsuppgifter från 1543 antyder att valvslagningen ägde rum först då. I detta sammanhang byggdes troligen ett tidigare befin... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2005

Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut. Den antas från början ha omfattat långhus med absid, samt västtorn. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Vid en utvidgning omkring 1300 förlängdes långhuset. Möjligen tillkom det tresidiga koret och sakristian vid samma tid, men det är osäkert.

Motstridiga uppgifter råder även om när stjärnvalven slogs över kyrkorummet. En mer generell bedömning gör gällande att så skedde under senare hälften av 1400-talet, men räkenskapsuppgifter från 1543 antyder att valvslagningen ägde rum först då. I detta sammanhang byggdes troligen ett tidigare befin...

Läs mer i eget fönster

År 1180 - 1200 Nybyggnad
Åtgärd	Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut, från början med långhus och västtorn, möjligen en liten absid i öster. Grundläggningen skedde till ett djup av mellan 20 och 70cm. Ursprungligen bestod murarna antagligen mest av gråsten. På norra väggen i dagens kyrkorum avtecknar sig kvaderstenar, vilka tillhör de äldsta murverken. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Källor: Kilström, s 1 KF: O I a:2, förslag till restaurering 4/5 1940 RAÄ: Bedömning av A C Bonnier

År 1180 - 1200 Nybyggnad

Åtgärd

Tillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut, från början med långhus och västtorn, möjligen en liten absid i öster. Grundläggningen skedde till ett djup av mellan 20 och 70cm. Ursprungligen bestod murarna antagligen mest av gråsten. På norra väggen i dagens kyrkorum avtecknar sig kvaderstenar, vilka tillhör de äldsta murverken. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Källor: Kilström, s 1 KF: O I a:2, förslag till restaurering 4/5 1940 RAÄ: Bedömning av A C Bonnier

År 1200 - 1299 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus

År 1300 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkans ursprungliga kor revs och långhuset förlängdes. Möjligen tillkom det tresidiga koret, men det är osäkert. Sakristian tillbyggdes (?) Källa: Ekström, s 156 Kilström, s 1, 7 RAÄ: A C Bonnier

År 1400 - 1499 Nybyggnad - Korparti

År 1400 - 1499 Nybyggnad - Torn

År 1454 - 1503 Valvslagning
Åtgärd	Över kyrkorummet slogs fyra stjärnvalv på knippepelare (bedömning utifrån generellt mönster). Förmodligen tillkom vapenhuset samtidigt, kanske även det tresidiga koret. Källor: Kilström, s 2 RAÄ: Bedömning av A C Bonnier

År 1543 - Okänt Valvslagning
Åtgärd	Över kyrkorummet slogs fyra stjärnvalv på knippepelare. (Räkenskapsuppgift: 11 mk 1 öre 8 pgr användes till förbyggning på kyrkovalvet) Förmodligen tillkom vapenhuset samtidigt, kanske även det tresidiga koret. Källor: Ekström, s 158 RAÄ: Bedömning av A C Bonnier

År 1620 - Okänt Fast inredning - skrank
Åtgärd	I koret tillkom korskrank och den väggpanel som fanns kvar till 1940. Tornets norra mur reparerades (fast tornet angavs som ”ruinosum”) Källa: VS: F III A, 3 visitation 1625 Ericsson, s 188

År 1629 - 1630 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Ny predikstol snickrades till en kostnad av 115 ½ daler Källor: VS: F III a: 6, visitation 1634 ATA: Ihrfors, s 870

År 1633 - Okänt Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Kyrkans förfallna torn höggs ner, sedan det skadats vid hård väderlek. Tornets mur reparerades och en ny spira restes samma år. Källor: VS: F III a: 6, visitation 1634 ATA: Ihrfors, s 871

År 1634 - Okänt Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Den nybyggda tornspiran spånslogs Kyrkans dåvarande orgelverk uppgavs vara förlorat, men med stommen kvar Källa: VS: F III a: 6, visitation 1634 ATA: Ihrfors, s 871

År 1636 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Den nyinförskaffade predikstolen målades Källa: ATA: Ihrfors, s 870

År 1642 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans tornspets spånslogs på nytt och kyrktupp sattes upp på ny stång. Källa: ATA: Ihrfors, s 864

År 1651 - Okänt Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare byggdes i kyrkan Källa: ATA: Ihrfors, s 866

År 1658 - Okänt Nybyggnad - Gravkor
Åtgärd	Esbjörn Mårtensson, beridare på Strömsholm, som Karl X Gustafs hovstallmästare adlad Reutercrantz, fick plats i norra sidans gravkor, förmodligen tillbyggt detta år. Källa: Ericsson, s 191

År 1688 - 1689 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Kyrkans fönsteröppningar utvidgades Bänkinredningen reparerades Källa: ATA: Ihrfors, s 869

År 1690 - Okänt Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Ny altarprydnad kom på plats i november 1690. Den hade komponerats av två skulpterade, förgyllda träd runt korfönstret. I trädet uppsattes två oljemålningar, högst upp en bild av den uppståndne Kristus och nedtill på norra sidan Marie bebådelse. Fönstersmygen bemålades med växtrankor i samma stil som altarprydnadens bladverk. (Altarprydnaden finansierades med en donation av Drottning Ulrika Eleonora, 600 daler kopparmynt, vilket framgår brev den 19/2 1691) Bildhuggare Hans Jerling, Stockholm Källor: ATA: Foto 1940 VS: E IV a: 38a, inventarium 1691 VS: F III a: 28, inventarium 1774
Upphovsman	Hans Jerling (Konstnär - Bildhuggare)

År 1690 - Okänt Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Ny altarprydnad kom på plats i november 1690. Den hade komponerats av två skulpterade, förgyllda träd runt korfönstret. I trädet uppsattes två oljemålningar, högst upp en bild av den uppståndne Kristus och nedtill på norra sidan Marie bebådelse. Fönstersmygen bemålades med växtrankor i samma stil som altarprydnadens bladverk. (Altarprydnaden finansierades med en donation av Drottning Ulrika Eleonora, 600 daler kopparmynt, vilket framgår brev den 19/2 1691) Bildhuggare Hans Jerling, Stockholm Källor: ATA: Foto 1940 VS: E IV a: 38a, inventarium 1691 VS: F III a: 28, inventarium 1774

Upphovsman

Hans Jerling (Konstnär - Bildhuggare)

År 1700 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	I koret tillkom ny bänkinredning Läktaren i väster fick ny barriär Två inramade målningar uppsattes på båda sidor om altaret Predikstol beställdes av bildhuggare Nicolaus Schenander (Stockholm) den 14/8 1700. Snickarmästare Baltzar Möller (läktaren) Konstnär Jörg Willman (målningar) Källor: VS: F III a: 28, inventarium 1774 ATA: Ihrfors, s 873
Upphovsman	Baltzar Möller (Hantverkare - Snickare) Jörg Willman (Hantverkare - Målare)

År 1700 - Okänt Fast inredning - bänkinredning

Åtgärd

I koret tillkom ny bänkinredning Läktaren i väster fick ny barriär Två inramade målningar uppsattes på båda sidor om altaret Predikstol beställdes av bildhuggare Nicolaus Schenander (Stockholm) den 14/8 1700. Snickarmästare Baltzar Möller (läktaren) Konstnär Jörg Willman (målningar) Källor: VS: F III a: 28, inventarium 1774 ATA: Ihrfors, s 873

Upphovsman

Baltzar Möller (Hantverkare - Snickare)

Jörg Willman (Hantverkare - Målare)

År 1701 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen, året innan beställd av församlingen, färdigställdes detta år och invigdes på midsommardagen 1701. Korgen pryddes med snidade akantusblad. Den var ursprungligen målad ljusblå, med förgyllda utsmyckningar. (den tidigare predikstolen från 1629-30 flyttades till gravkoret) Nicolaus Schenander Källor: Inskription ATA: Ihrfors, s 873
Upphovsman	Nicolaus Schenander (Konstnär - Bildhuggare)

År 1752 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Ny bänkinredning tillkom (den tidigare var bristfällig och trasig) Meddelande om ny bänkdelning tillsändes domkapitlet 1756 Snickare Justus Werner Källor: ATA: Ihrfors, s 875 VS: E IV a; 38a, brev 8/11 1756
Upphovsman	Justus Werner (Hantverkare - Snickare)

År 1768 - Okänt Underhåll - stomme
Åtgärd	Omfattande reparationer 20/4-30/6 1768 Yttre delen av tornets södra mur togs ner, då den skilt sig från inre muren och hotade att rasa Nya murar uppfördes med ankarjärn Tornets gluggar förstorades Kyrkans fasader lagades och avfärgades, sockeln i röd nyans och fasaderna i en svagt gul. Källor: ATA: Ihrfors, s 876 VS: F III a: 28, inventarium 1774

År 1771 - Okänt Underhåll - stomme
Åtgärd	Tornets murar reparerades/förstärktes, sedan det visat sig att tornet lutade alltför mycket åt öster. Nya spännbjälkar och strävor fästes på murarnas insidor. De befintliga korsbanden fästes. Byggmästare Myrman, Hassmyra i Fläckebo Källa: ATA: Ihrfors, s 876 VS: F III a: 28, inventarium 1774
Upphovsman	Byggmästare Myrman (Byggmästare)

År 1776 - Okänt Underhåll - stomme
Åtgärd	Kyrktornets fot utvidgades, en ny gesims (karnis) anbringades, hela tornet kläddes med nya, rundade spån vilka råtjärades. Strävorna i tornet fästes och inne i tornet byggdes nya vilplan. Byggmästare Peter Norling, Himmeta Källa: ATA: Ihrfors, s 877
Upphovsman	Peter Norling (Byggmästare)

År 1785 - Okänt Brand - delvis förstörd
Åtgärd	Söndagen den 12/6 1785 slog blixten ned och antände tornspiran. Branden tilltog snabbt, så att hela tornet, långhusets tak och alla fönster förstördes. Inne i kyrkan förstördes en del av läktaren och bänkinredningen. Under sommaren som följde reparerades kyrkorummet successivt; tre nya stolpar under läktaren, ny läktartrappa, förstörda bänkar ersattes, altarring och vad som brutits loss av predikstolen återställdes. Ritning till nytt torn med lanternin godkändes av Överintendentsämbetet den 10 oktober 1785 Källa: VS: E IV a; 38b, berättelse om kyrkbranden den 12/6 1785 ATA: Ihrfors, s 878

År 1785 - Okänt Brand - delvis förstörd

Åtgärd

Söndagen den 12/6 1785 slog blixten ned och antände tornspiran. Branden tilltog snabbt, så att hela tornet, långhusets tak och alla fönster förstördes. Inne i kyrkan förstördes en del av läktaren och bänkinredningen. Under sommaren som följde reparerades kyrkorummet successivt; tre nya stolpar under läktaren, ny läktartrappa, förstörda bänkar ersattes, altarring och vad som brutits loss av predikstolen återställdes. Ritning till nytt torn med lanternin godkändes av Överintendentsämbetet den 10 oktober 1785 Källa: VS: E IV a; 38b, berättelse om kyrkbranden den 12/6 1785 ATA: Ihrfors, s 878

År 1785 - 1790 Underhåll - stomme
Åtgärd	Ett nytt torn med lanternin byggdes, sedan det förra förstörts vid blixtnedslag. Tillkommande murar uppfördes av tegel och längst upp restes en lanternin. Över långhuset byggdes ett nytt yttertak med brutet fall. Det täcktes med spån. signaturen D W (troligen Dan Wahlström, Strömsholm) Källor: RA: originalritning, brev till Ö I Ä den 16/8 1785 VS: E IV a; 38b, berättelse 1812

År 1790 - Okänt Brand
Åtgärd	Den 5/8 1790 slog blixten två gånger ner i tornet, som skadades utan att ta eld. Muren spräcktes på flera ställen, bärande virke förstördes. Bräder splittrades på tornluckorna och en del av kyrkans spåntak gick till spillo. Källa: VS: E IV a: 38b, Berättelse den 20/9 1790

År 1800 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Tornets lanternin reparerades (visade sig vara mycket underhållskrävande) Källa: VS: E IV a; 38b, berättelse 1812

År 1840 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	8-stämmigt orgelverk övertogs från Ramnäs kyrka. Ny orgelfasad byggdes. Läktaren byggdes ut på framsidan och barriären pryddes med förgyllda ornament. Den tidigare 1600-talsbröstningen placerades som panel i koret Per Gullbergsson, Lillkyrka Källor: VS: E IV b; 50, inventering 1853 Sjögren, s 104-105

År 1843 - Okänt Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altarprydnaden renoverades/förnyades Koret nyinreddes med en öppen altarring med balustrad Källa: VS: E IV b; 50, inventering 1853

År 1867 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Sommaren 1867 blev långhusets och sakristians tak belagda med järnplåt, istället för tidigare spån. Källa: VS: E IV b; 50, visitationsprotokoll 1867, § 111

År 1867 - 1879 Rivning
Åtgärd	Rivning av vapenhuset på kyrkans södra sida skedde, ”såsom varande obehövligt” därtill ”vanprydande och något förfallet”. I den tidigare portalens ställe fick södra långsidan sin fjärde fönsteröppning. Ett nytt vapenhus iordningställdes i tornet, vilket innebar att kyrkorummet minskades i omfång. Kyrkans fasader lagades och avfärgades helt vita, istället för tidigare gulaktig. Källa: VS: E IV b; 50, inventering 1879

År 1867 - 1879 Rivning

Åtgärd

Rivning av vapenhuset på kyrkans södra sida skedde, ”såsom varande obehövligt” därtill ”vanprydande och något förfallet”. I den tidigare portalens ställe fick södra långsidan sin fjärde fönsteröppning. Ett nytt vapenhus iordningställdes i tornet, vilket innebar att kyrkorummet minskades i omfång. Kyrkans fasader lagades och avfärgades helt vita, istället för tidigare gulaktig. Källa: VS: E IV b; 50, inventering 1879

År 1887 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Stor inre förnyelse sommaren 1887: • En andra fönsteröppning upptogs i norr • Kyrkorummets valv och väggar putsades på nytt och vitlimmades • 56 nya, öppna bänkar byggdes, målade i ek • Tegelgolvet bröts upp och ersattes med brädgolv • Mittgångens gravhällar flyttades till koret • Läktaren panelslogs, brädfodrades och fick ny uppgång. Läktarbarriären målades/smyckades • Orgelfasaden ommålades • Altarprydnad och predikstol renoverades Snickare Tilja (bänkinredning) Källor: VS: F III a; 36, bilaga till inventarium 1887 VF 1940-11-23 Ericsson, s 190

År 1887 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Stor inre förnyelse sommaren 1887: • En andra fönsteröppning upptogs i norr • Kyrkorummets valv och väggar putsades på nytt och vitlimmades • 56 nya, öppna bänkar byggdes, målade i ek • Tegelgolvet bröts upp och ersattes med brädgolv • Mittgångens gravhällar flyttades till koret • Läktaren panelslogs, brädfodrades och fick ny uppgång. Läktarbarriären målades/smyckades • Orgelfasaden ommålades • Altarprydnad och predikstol renoverades Snickare Tilja (bänkinredning) Källor: VS: F III a; 36, bilaga till inventarium 1887 VF 1940-11-23 Ericsson, s 190

År 1896 - 1900 Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Ett tornur uppsattes, efter donation av E Eriksson i Kyrkbyn Källa: VS: E V a; 6, Berättelse 1900

År 1908 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Sakristian byggdes ut med arkivrum Norrfönster togs upp i sakristian. P Björklind, Hallstahammar Källa: KF O I a: 2, entreprenadkontrakt
Upphovsman	P Björklind (Hantverkare - Snickare)

År 1914 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Inre renovering: • Valv och väggar vattrevs, krederades, såpdränktes och målades med limfärg • Väggfälten under fönstren målades med oljefärg • Fönstren och fönsterbänkarna målades med oljefärg • Läktarbarriären ommålades P Björklind, Hallstahammar Källor: KF: O I a: 2, arbetsförslag 1913 VS: E V a; 6, ämbetsberättelse 1911-15
Upphovsman	P Björklind (Hantverkare - Snickare)

År 1922 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Norra sidokapellet genomgick större reparation Nytt orgelverk insattes, med behållande av fasaden från 1840. Källor: VS: E IV b: 50, visitation 1932 Sjögren, s 106

År 1924 - Okänt Teknisk installation - värme
Åtgärd	Elektrisk värme installerades (en av landets första kyrkor med elvärme) Källa: Ericsson, s 192

År 1940 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Stor förnyelse: Valv och väggar rengjordes och avfärgades vita med obruten kalkfärg I vapenhuset och gravkoret upptogs trägolv jämte bjälklag. Istället fylldes en grusbädd på vilken betong göts och ett tegelgolv lades i cementbruk 1887 års öppna bänkar försågs med gavlar och mellanstöd. Dessa nytillverkades utifrån ett bevarat fragment av inredningen som fanns före 1887. Bänkfasaderna fick en grisaillemålning, utifrån ett bevarat fragment. Altarringen gjordes sluten genom att boardskivor slogs utanpå befintlig balustrad Predikstolens ursprungliga färgsättning frilades sedan senare övermålningar borttagits med lut Dopplats ordnades i norra sidokapellet, som belades med tegelgolv. Fönstret mot norr fick glas i dämpade färger. Nytt orgelverk installerades, med behållande av befintlig fasad. Nytt elvärmesystem infördes Kyrkan återinvigdes den 24/11 1940 Arkitekt Bernhard Schill Konservator, Sven Dahlén Ingenjör, Birger Varinger (värme) Kolbäcks träindustrier Orgelfirma Åkerman och Lund Källor: KF: O I a: 2, restaureringsförslag Ericsson, s 188, 191 Kilström, s 12 VS: E V a; 6, berättelse 1937-42
Upphovsman	Bernhard Schill (Arkitekt) Birger Varinger (Byggmästare) Sven Dahlén (Konservator) Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggare)

År 1940 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Stor förnyelse: Valv och väggar rengjordes och avfärgades vita med obruten kalkfärg I vapenhuset och gravkoret upptogs trägolv jämte bjälklag. Istället fylldes en grusbädd på vilken betong göts och ett tegelgolv lades i cementbruk 1887 års öppna bänkar försågs med gavlar och mellanstöd. Dessa nytillverkades utifrån ett bevarat fragment av inredningen som fanns före 1887. Bänkfasaderna fick en grisaillemålning, utifrån ett bevarat fragment. Altarringen gjordes sluten genom att boardskivor slogs utanpå befintlig balustrad Predikstolens ursprungliga färgsättning frilades sedan senare övermålningar borttagits med lut Dopplats ordnades i norra sidokapellet, som belades med tegelgolv. Fönstret mot norr fick glas i dämpade färger. Nytt orgelverk installerades, med behållande av befintlig fasad. Nytt elvärmesystem infördes Kyrkan återinvigdes den 24/11 1940 Arkitekt Bernhard Schill Konservator, Sven Dahlén Ingenjör, Birger Varinger (värme) Kolbäcks träindustrier Orgelfirma Åkerman och Lund Källor: KF: O I a: 2, restaureringsförslag Ericsson, s 188, 191 Kilström, s 12 VS: E V a; 6, berättelse 1937-42

Upphovsman

Bernhard Schill (Arkitekt)

Birger Varinger (Byggmästare)

Sven Dahlén (Konservator)

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggare)

År 1950 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans fasader lagades och avfärgades Sockeln fick en ny spritputs av cement Tornets fasader förenklades genom att hörnens pilastrar borttogs. Lanterninen och ljudluckorna tjärades Taklisten slamfärgades Murarlaget S Karlsson Källor: KF: O I a: 3, anbud 19/5 1950 VS: E V a: 7, ämbetsberättelse 1949-54 ATA: Foto 1940

År 1965 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Sakristian nyinreddes. Tegelgolv lades med svarta fogar (istället för befintlig korkmatta) Utbyggnad för WC, utökade förvaringsskåp. Den järnsmidda porten från koret lutades av så att träet åter blev synligt. Byggnads AB Ankarswed, Västerås Källa: HKS: F 1 a: 1

År 1966 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Krucifix återuppsattes i koret (togs ner 1913) Korfönstret fick inre rutor med grå och grönaktiga rutor, vilka gav ett mer dämpat ljus än förut. Källa: VLT 1966-10-10

År 1969 - 1970 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Vid fasadrenovering detta år skedde lagning med kalkcementbruk, följt av kalkavfärgning (Hälsingborgs dubbelstampade) Byggnads AB Egon Nordvall Källa: HKS: F 1 a: 1, bygghandlingar, slutbesiktning 28/8 1969
Upphovsman	Byggnads AB, Egon Nordvall (Hantverkare)

År 1971 - 1972 Nybyggnad
Åtgärd	Ny bisättningsbyggnad uppfördes på kyrkogårdens norra del Arkitekt Birger Söderberg Källa: VLM: Slutrapport 1998-11-27, dnr 96: 192-316
Upphovsman	Birger Söderberg (Arkitekt)

År 1976 - Okänt Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	Till följd av 1969 års misslyckade renovering framtvingades ny renovering bara åtta år senare. Syntetisk färg och KC-lagningar borttogs, nyputsning skedde med kalkbruk och avfärgning med fabriksblandad kalkfärg K - konsult, Västerås Byggnads AB Egon Nordvall
Upphovsman	Byggnads AB, Egon Nordvall (Hantverkare) K-Konsult (Arkitektkontor)

År 1976 - Okänt Ändring - ombyggnad, exteriör

Åtgärd

Till följd av 1969 års misslyckade renovering framtvingades ny renovering bara åtta år senare. Syntetisk färg och KC-lagningar borttogs, nyputsning skedde med kalkbruk och avfärgning med fabriksblandad kalkfärg K - konsult, Västerås Byggnads AB Egon Nordvall

Upphovsman

Byggnads AB, Egon Nordvall (Hantverkare)

K-Konsult (Arkitektkontor)

År 1983 - Okänt Konservatorsarbeten
Åtgärd	Kyrkans valv och väggar rengjordes med bröd Sprickor lagades och retuscherades Konservator Alf Hedman Källa: HKS: F 1 a: 5 Kilström, s 3
Upphovsman	Alf Hedman (Konservator)

År 1985 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Altarringen ombyggdes, fick öppningsbara moduler. Golvet innanför altarringen sänktes Bänkinredningen ommålades Altaruppsatsen och predikstolen restaurerades (Befintlig målning rengjordes och retuscherades) I kyrkorummets bakre del, under orgelläktaren inrättades ny elcentral och kapprum Ny direktverkande elvärme infördes Arkitekt Wilhelm von Gerber K-konsult Konservator Alf Rune Larsson Claes Anderssons måleri AB Källor: HKS: F 1 a: 5 Kilström, s 2
Upphovsman	Alf Rune Larsson (Konservator) Claes Anderssons måleri AB (Hantverkare) K-Konsult (Arkitektkontor) Wilhelm von Gerber (Arkitekt)

År 1985 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Altarringen ombyggdes, fick öppningsbara moduler. Golvet innanför altarringen sänktes Bänkinredningen ommålades Altaruppsatsen och predikstolen restaurerades (Befintlig målning rengjordes och retuscherades) I kyrkorummets bakre del, under orgelläktaren inrättades ny elcentral och kapprum Ny direktverkande elvärme infördes Arkitekt Wilhelm von Gerber K-konsult Konservator Alf Rune Larsson Claes Anderssons måleri AB Källor: HKS: F 1 a: 5 Kilström, s 2

Upphovsman

Alf Rune Larsson (Konservator)

Claes Anderssons måleri AB (Hantverkare)

K-Konsult (Arkitektkontor)

Wilhelm von Gerber (Arkitekt)

År 1998 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Stor yttre renovering: Tornet blästrades rent från all yttre puts och försågs med nytt 40 mm tjockt putsskikt av luftkalkbruk Långhuset blästrades rent från senast påförda kalkfärg, putsskador lagades med luftkalkbruk Avfärgning gjordes med Gotlandskalk i gulvit/gräddvit nyans. Sockeln blästrades ren från syntetisk färg och ströks med grå KC-färg Takfoten och tornets kransgesims i trä ommålades med ren linoljefärg Fönstersnickerierna renskrapades från plastfärg och ommålades med ljusgrå linoljefärg Lanterninen reparerades och ommålades med svart oljefärg Tornets ljudluckor rengjordes från svart plastfärg och tjärströks istället. Långhusets plåttak sandblästrades rent, rostskyddsbehandlades och målades med svart linoljefärg Bisättningsbyggnadens ingångsdörr och kors renoverades Byggkonsult Ove Eriksson AB ECS - Teknik AB, Krylbo Entreprenör: Mälarputs AB, Eskilstuna Källor: VLM: Slutrapport 1998-11-27, dnr 96: 192-316 Slutredovisning
Upphovsman	Byggkonsult Ove Eriksson AB (Arkitekt) ECS - Teknik AB (Hantverkare) Mälarputs AB (Firma)

År 1998 - Okänt Underhåll - exteriör

Åtgärd

Stor yttre renovering: Tornet blästrades rent från all yttre puts och försågs med nytt 40 mm tjockt putsskikt av luftkalkbruk Långhuset blästrades rent från senast påförda kalkfärg, putsskador lagades med luftkalkbruk Avfärgning gjordes med Gotlandskalk i gulvit/gräddvit nyans. Sockeln blästrades ren från syntetisk färg och ströks med grå KC-färg Takfoten och tornets kransgesims i trä ommålades med ren linoljefärg Fönstersnickerierna renskrapades från plastfärg och ommålades med ljusgrå linoljefärg Lanterninen reparerades och ommålades med svart oljefärg Tornets ljudluckor rengjordes från svart plastfärg och tjärströks istället. Långhusets plåttak sandblästrades rent, rostskyddsbehandlades och målades med svart linoljefärg Bisättningsbyggnadens ingångsdörr och kors renoverades Byggkonsult Ove Eriksson AB ECS - Teknik AB, Krylbo Entreprenör: Mälarputs AB, Eskilstuna Källor: VLM: Slutrapport 1998-11-27, dnr 96: 192-316 Slutredovisning

Upphovsman

Byggkonsult Ove Eriksson AB (Arkitekt)

ECS - Teknik AB (Hantverkare)

Mälarputs AB (Firma)

År 2005 - Okänt Underhåll
Åtgärd	Vård- och underhållsplan upprättades för Kolbäcks kyrka Svensk Klimatstyrning AB
Upphovsman	Svensk Klimatstyrning AB (Firma)

HALLSTAHAMMAR KOLBÄCKS KYRKBY 9:1 - husnr 1, KOLBÄCKS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning