Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

ARBOGA STURESTADEN 3:11 - husnr 1, HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN Ny sökning Tillbaka till sökning

Sturestaden 3-11_1_1

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN (akt.)

1280 - 1319

1280 - 1319

1285 - 1308

Västmanland
Arboga
Västmanland
Arboga stad
Arbogabygdens församling
Västerås stift
Järntorget 1

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig

Historik

Inventeringsår 2006

Byggnadshistorik
Heliga Trefaldighets kyrka har sitt ursprung i en klosterkyrka från 1200-talets sista decennier.
Kyrkan var då som nu tvåskeppig, saknade torn men hade en takryttare i trä mitt på det sannolikt spåntäckta taket. Ingångar tycks ha funnits runt om, från alla sidor av dåvarande klostergård. Under första hälften av 1400-talet valvslogs kyrkorummet och dekorerades med kalkmålningar, varav rester återstår på södra väggen.

Sedan klostret dragits in av Gustav Vasa 1527 överlät denne kyrkan åt staden. En förfallsperiod följde fram till 1576, då kung Johan III genom att hota med indragna handelsrättigheter förmådde stad...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1998

Den byggnad vi idag kallar för Heliga Trefaldighetskyrkan var från början kapell åt munkarna som bodde i klostret alldeles intill. År 1496 brann både kapellet och klostret och år 1529 skänkte Gustav Vasa byggnaden åt Arboga stad. År 1576 började man bygga sin egen kyrka och 1593 höll man den första gudstjänsten i byggnaden. Efter div om- och tillbyggnationer under åren kunde man återinviga kyrkan 1652. I slutet av 1800-talet restaurerade man återigen kyrkan (interiört) och 1898 var det återigen dags för invigning.

År 1280 - 1319 Nybyggnad
År 1280 - 1319 Nybyggnad
Långhus och kor
År 1280 - 1319 Nybyggnad - Korparti
År 1285 - 1308 Nybyggnad
Kyrkan uppfördes som konventkyrka, Sankt Andreas kyrka, för franciskanermunkar. Den hade 8- 10 ingångar från omgivande konventsbyggnader i dåvarande klosteranläggning. Kyrkans grundplan var tvåskeppig. Yttertaket som säkert var spåntäckt kröntes med en takryttare mitt på nocken. Från denna tid är kyrkans äldsta dopfunt och tre målade konsekrationskors, samt sju helgonskulpturer i trä som sedan 1668 tillhör Västra Skedvi församling. Källor: Ahlberg, s 14-15 Bjurén, s 106 Lohman, s 59-60
År 1400 - 1456 Valvslagning
Över mittskeppet och norra sidoskeppet slogs stjärnvalv. I samband med detta dekorerades kyrkorummet med kalkmålningar (varav rester finns kvar på långhusets södra vägg, med angränsande sköldbågar) Den stora, månghörniga cuppan är ornerad med geometriskt mönster och foten med en bladranka. Källor: Boström, s 13-22 Ekström, s 249 Kilström, s 16
År 1527 - Okänt Ändring
Gustav Vasa överlät franciskanermunkarnas konventkyrka åt Arboga stad, att omvandlas till församlingskyrka Källor: Ahlberg, s15 Bjurén, s 108
År 1550 - 1600 Ändring - ombyggnad, exteriör
År 1576 - Okänt Ändring
Kyrkan räddades från förfall, genom ingripande av Johan III. I ett brev den 5/5 1576 hotade han stadens borgare med indragna handelsrättigheter om inte kyrkan rustades. Källa: Bjurén, s 108
År 1593 - Okänt Ändring
Kyrkan räddades från förfall, genom ingripande av Johan III. I ett brev den 5/5 1576 hotade han stadens borgare med indragna handelsrättigheter om inte kyrkan rustades. Källa: Bjurén, s 108
År 1598 - Okänt Fast inredning - predikstol
Vid denna tid hade kyrkan blivit upprustad och kallades nerkyrkan (Nicolai kyrka kallades uppkyrkan”) Källa: Lohman, s 60
År 1613 - 1629 Nybyggnad - Torn
Kyrkans torn uppfördes, vilket var ett besvärligt bygge. Vid visitation 1629 var tornet ”halvbyggt”. Erik Tornbyggare, Uppsala Källor: VS: F III a; 3, visitation 1629 Bjurén, s 109

Erik Tornbyggare (Hantverkare)

År 1630 - 1680 Ändring - ombyggnad, exteriör
År 1630 - 1669 Nybyggnad - Sakristia
År 1630 - Okänt Fast inredning - predikstol
Predikstol anskaffades och målades Källa. VS: F III A, 6, visitation 1635
År 1633 - 1635 Ändring - ombyggnad, exteriör
År 1633 - Okänt Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av sten anskaffades Källa: VS: F III A, 6, visitation 1635
År 1633 - 1635 Nybyggnad - Torn
1634 stod tornets murar färdiga. Året därpå skedde putsning, avfärgning och kyrkklockorna flyttades upp till det nybyggda tornets klockvåning. Byggkostnader 1633-35: 1 356: 28 Källor: ATA: Ihrfors, s 246 Bergström, s 115
År 1634 - 1634 Nybyggnad - Torn
År 1636 - 1637 Ändring - ombyggnad, exteriör
År 1645 - 1662 Ändring - ombyggnad
Norra långväggens mur revs, återuppbyggdes och fick då strävpelare och fyra större fönsteröppningar med gallerfönster. Även i södra långsidan upptogs fyra större fönsteröppningar med gallerfönster. Sakristia byggdes ut på kyrkans norra sida, med järndörr från koret. Murmästare Johan Lilja Anders Glasmästare Erich snickare Källor: ATA: Ihrfors, s 246-248, 254-255 Wilhelmson, s 59-60 Bergström, s 110-112

Anders Glasmästare (Hantverkare)

Erich Snickare (Hantverkare - Snickare)

Johan Lilja (Hantverkare - Murare)

År 1652 - 1652 Ändring - ombyggnad
År 1661 - 1666 Nybyggnad - Korparti
Korets tre murar revs och återuppmurades och fick fyra större fönsteröppningar med gallerfönster. Högaltaret flyttades 1665 intill östra gaveln, från att ha varit mitt i koret. Källor: ATA: Ihrfors, s 257 Bergström, s 111, 115

Hans Clason Archt (Hantverkare)

År 1666 - Okänt Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt anskaffades, utförd i mörk kalksten, i form av en kandelaber. Cuppa, skaft och fot är sexkantiga och rikt ornerade. Den står idag i koret Hans Clason Archt Stenhuggare källa: Inskription i dopfunten

Hans Clason Archt (Författare)

År 1667 - 1668 Nybyggnad - Torn
Kyrkans norra sidoskepp förstorades. Högre, spetsig spira restes på tornet. Källa: Lohman, s 60
År 1668 - Okänt Fast inredning - altare
Altarprydnad med rikt förgyllda sniderier blev uppsatt (1693 Riksdaler). I mittscenen placerades en kalvariegrupp: Kristus på korset omgiven av de sörjande Maria och Johannes. På vardera sidor om mittscenen står två större skulpturer: Moses med lagens tavlor och Johannes döparen med lammet. Snett nedanför Moses ses en skulptur av den harpospelande kung David och på dess motsvarande plats på andra sidan en man med halsjärn och kedjor. På hyllan ovanför mittscenen återfinns skulpturer av de fyra evangelisterna vilka inramar en tavla som framställer gravläggningen. På altaruppsatsens krön ses Jesus med segerfanan, flankerad av apostlarna Johannes och Petrus snett nedanför. Källor: VS: E IV A, 1A, inventarium 8/11 1752 ATA: Ihrfors, s 255 Kilström, s 15
År 1672 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Koret gjordes upphöjt och inreddes med herrskapsbänkar (herr- och frubänkar) Altartavla som framställde nattvarden målades, som huvudmotiv för den fyra år tidigare färdigställda altarprydnaden. Målare Christian Thumb Källor: VS: F III A, 27, inventarium 21/11 1773 Bergström, s 115-116

Christian Thumb (Konstnär - Dekormålare)

År 1687 - Okänt Underhåll - exteriör
En omfattande reparation av taket avslutades detta år. Nya spån hade lagats. Tornet fick förgyllda urtavlor och tupp. Ett nytt urverk blev insatt. Källor: VS: E IV A, 1A, inventarium 8/11 1752
År 1732 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning
Tornurets urtavlor fick nya siffror och visare Källa: VS: E IV A, 1A, inventarium 8/11 1752
År 1736 - Okänt Fast inredning - predikstol
Ny predikstol uppsattes, efter donation av rådman Johan Israel Ahlström (6000 daler kopparmynt). Den smyckades med figurer i relief och förgylldes. 27-stämmigt orgelverk färdigställdes Bildhuggare Burchard Precht Källor: VS: E IV A, 1A, inventarium 8/11 1752 Lohman, s 61

Burchart Precht (Konstnär - Bildhuggare)

År 1750 - Okänt Ändring - ombyggnad, golv
Kyrkorummets dåvarande golv, bestående av gravhällar och mellanliggande tegelfält, blev i juni 1750 i juni omlagt på kyrkans och gravägarnas bekostnad. Källa: VS: E IV A, 1A, inventarium 8/11 1752
År 1773 - Okänt Underhåll - exteriör
Kyrkans 16 fönster reparerades Tornets mur rappades och kalkades Källa: VS: F III A, 27, inventarium 21/11 1773
År 1790 - Okänt Underhåll - exteriör
Kyrkans tak reparerades och tjärströks Källa: VS: E IV a; 1b, visitation 11/6 1799
År 1795 - Okänt Underhåll - interiör
Kyrkorummets valv, väggar och pelare blev lagade och vitlimmade. Predikstolen målades Källa: VS: E IV a; 1b, visitation 11/6 1799
År 1799 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Kyrkans 16 fönster försågs med nya glasrutor Källa: VS: E IV a; 1b, visitation 11/6 1799
År 1821 - Okänt Underhåll - interiör
Kyrkorummets valv, väggar och pelare blev lagade och vitlimmade. Korets golv planerades och skriftbänkar uppsattes Källa: VS: F III A: 35 visitation 19/6 1868
År 1830 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
I oktober 1830 upprättades ett protokoll från en besiktning av kyrkan med inventarier. Av protokollet framgår att kyrkans långhus och torn var spåntäckta, överst med koppartäckning. Tornet hade redan då åskledare. Beträffande kyrkorummet konstateras att trägolv låg i mittgången. I koret, norra sidoskeppets gång och vapenhuset låg golv av tegel och gravhällar Källa: ATA: Protokoll från besiktning 1830
År 1837 - Okänt Underhåll - exteriör
Kyrkans södra takfall täcktes med skiffer (istället för tidigare spån) Källa: VS: F III a: 34, Visitation 27-28/8 1853
År 1849 - Okänt Underhåll - exteriör
Kyrkans norra takfall och tornet lagades och tjärströks Källa: VS: F III a: 34, Visitation 27-28/8 1853
År 1849 - 1850 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Begravningsplats anlades på en vret väster om staden. (begravningsplatsen runt kyrkan avlystes) Den invigdes den 8/9 1850. Ytterligare en tid behölls den gamla kyrkogårdens hägnad, bestående av murar på östra, norra och västra sidan, järnstaket på den södra. Två stigluckor fanns, i öster och väster. Källa: VS: F III a: 34, Visitation 27-28/8 1853
År 1853 - 1868 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Någon gång under perioden revs hägnaden runt kyrktomten och där förut varit begravningsplats anlades en parkanläggning.
År 1868 - Okänt Underhåll - stomme
Innanför södra ingången gjordes ett så kallat dragkor (vindfång) med dubbeldörr mot kyrkan. Fönster ovanför sakristians golv och väggar reparerades. Tidigare öppen eldstad ersattes med järnkakelugn. Orgel byggdes på västra läktaren. Källa: VS: F III a: 35, Visitation 23/8 1878
År 1875 - Okänt Arkeologisk undersökning
Ett elektriskt tornur installerades Urfabrikör Åberg, Örebro Källa: VS: F III a: 35, Visitation 23/8 1878

Urfabrikör Åberg (Urmakare)

År 1877 - Okänt Ändring - ombyggnad
Ett bristfälligt brädgolv under västra läktaren revs upp och nytt stengolv blev inlagt. Orgelläktaren som sjunkit åt ena sidan uppvägdes till sin rätta nivå. Kyrkans 16 fönster blev reparerade, tätade och rengjorda. Källa: VS: F III a: 35, Visitation 23/8 1878
År 1878 - Okänt Underhåll - exteriör
Spåntäckningen på långhusets norra takfall och tornet lagades och tjärades Två värmeugnar installerades Källa: VS: F III a: 35, Visitation 23/8 1878
År 1883 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Vid fullständig omläggning blev kyrkans tak täckt med järnplåt (istället för tidigare skiffer och spån) Källa: VS: F III a: 36, visitation 8-9/5 1886
År 1897 - 1898 Ändring - ombyggnad
Stor förnyelse april 1897-våren 1898 • Mittgångens dåvarande brädgolv och lågkorets tegelgolv revs ut och ersattes med kalkstensplattor. • Tidigare befintliga, slutna bänkkvarter ersattes med öppna bänkkvarter i nygotisk stil, målade i mustigt röda färger. • I valven konstaterades talrika sprickbildningar, vilka medförde omfattande putslagningar. • Överkalkade 1400-talsmålningar i södra väggens fönsternischer frilades och restaurerades. (Andra påträffade äldre målningar bedömdes av mindre värde och tillvaratogs inte.) • I samklang med de restaurerade målningarna gjordes nya målningar på övriga väggfält, pelare och valv. För dessa arbeten svarade artisten Edvard Berg. Även vapenhusets valv och väggar dekormålades. Målningarna gick i tidstypisk nygotisk stil och finns väl dokumenterade på fotografier i Arboga pastorats arkiv. • En ny sakristia byggdes ut som en östlig förlängning av norra sidoskeppet. Även denna hade ritats i nygotisk stil av Fritz Eckert. • Centralvärme installerades i kyrkan, varvid tidigare befintliga kaminer revs ut. Värmepannan installerades i ett källarutrymme under den nya sakristian. En skorsten uppmurades genom långhusets tak. • Elektrisk belysning infördes (Några av kyrkans ljuskronor elektrifierades.) Arkitekt Fritz Eckert Artist Edvard Bergh Källor: AKS: O I a 10; foto & ritningar VS: F III a 39, visitation 1/7 1899

Edward Bergh (Konstnär - Dekormålare)

Fritz Eckert (Arkitekt)

År 1927 - Okänt Underhåll - grundförstärkning
Grundförstärkning under långhusets nordvästra del; Betong göts under marken i anslutning till befintlig grundmur. Skånska cementgjuteriet

Skånska Cementgjuteriet (Byggmästare)

År 1934 - Okänt Konservatorsarbeten
Konservering och restaurering av samtliga kalkmålningar, såväl de medeltida som 1898 års stilimitationer. Elsystemet förnyades. Arkitekt Alfred Nilsson Konservator Alfred Nilsson Källor: ATA: Konserverings - rapport

Alfred Nilsson (Konservator)

År 1952 - Okänt Underhåll - grundförstärkning
Grundförstärkning genomfördes under koret (68 379:-). Under marken runt grundmuren göts en armerad betongsträng, liksom kring pelarna inne i kyrkan. Under korets golv pressades betongpelare till åtta meters djup. Civilingenjör C G Ekman Källor: AKS: O I a: 6 VS: E IV B, 3, visitation 1954

C G Ekman (Byggmästare)

År 1953 - 1954 Ändring - ombyggnad
Huvuddelen av valvens puts med målningar från 1898 borttogs, för nyputsning och avfärgning i gråvit nyans. (I västligaste valvet, närmast vapenhuset, lämnades som dokumentation en större rest äldre puts under nuvarande ytor.) Södra väggens 1400-talsmålningar konserverades och restaurerades, ett komplicerat arbete eftersom så stora partier satt löst. Andra betydande åtgärder: • Ett vindfång i övergången mellan mittskepp och kor mot söder, revs och ersattes med en enklare dubbeldörr. • Bänkkvarterens 1890-talsfärgsättning avlägsnades helt genom skrapning och luttvättning. Ommålning skedde med oljefärger i ljusare nyanser. • I högkoret lades nya kalkstensgolv eftersom befintliga, delvis av trä, revs ut då denna del av kyrkan hade grundförstärkts året innan. • Nya värmeledningar och radiatorer ersatte tidigare befintlig varmluftsuppvärmning. • Sakristian från 1898 revs för att ge plats åt en större Arkitekt Ove Leijonhuvud

Ove Leijonhuvud (Arkitekt)

År 1954 - Okänt Nybyggnad - Sakristia
Ny sakristia blev tillbyggd Stadsarkitekt Sven Moberg Källa: VS: E IV B, 3, visitation 1954

S. Moberg (Arkitekt)

År 1955 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
• All befintlig puts på ytterväggarna bortknackades, varpå de blottlagda murverken rengjordes och vattnades. • Väggarna nyputsades med rent kalkbruk. Där stora utfyllnader krävdes användes cementblandat kalkbruk som underlag för fasadputsen. Avfärgning skedde med KC-färg (Aktivan, tillverkad vid numera nedlagda Karta och Oaxens kalkbruk). • På sockeln användes rent cementbruk till grundstockning, vilken sedan fick en cementspritrappning. Källa: AKS: Arbetsbeskrivning 1955-03-21, tilläggsskrivelse 1955-07-26
År 1968 - 1970 Ändring - ombyggnad, interiör
• Plåttaket ommålades/reparerades och tornspirornas spån omtjärades. • Orgelläktaren med orgel från 1868 avlägsnades. • Även vindfånget under orgelläktaren revs och ersattes med nya enkelt utformade pardörrar inramade av en murad nisch. Vid rivningen påträffades på angränsande väggfält ett målat invigningskors, som restaurerades av konservator. • I kyrkorummet förnyades elsystemet. Moderna belysningsarmaturer uppsattes i koret. • Nya värmeledningar lades och värmepannan 1953-54 ersattes • Lågkorets och mittgångens golv omlades, med större, rektangulära kalkstensplaner i fallande längder. I norra delen av lågkoret och sydöstra delen av mittskeppet låg trägolv, som också togs bort. • Lågkoret höjdes så att det idag endast skiljer två steg från detta och högkoret. • Kalkstensgolvet i norra sidoskeppets gång omlades till följd av påträffade sprickbildningar. Nya rektangulära kalkstensplaner i fallande längder lades. • Gravhällar som varit uppresta i anslutning till mittskeppets västra gavel lösgjordes och nedlades i golven i golven kyrkorummets nordvästra och sydvästra hörn. (Ett antal trasiga gravhällar lades under golvnivå i sydvästra hörnet och i gravgårdsområdet utanför kyrkan.) • Några av de fasta bänkarna revs och ersattes med lösa stolar, för att kyrkorummet skulle kunna användas mer flexibelt. • Tegelmurad tillbyggnad gjordes i nordväst, för sanitetsutrymmen, trappuppgång till nyinrett sångövningsrum i tornet Arkitekt Carl-Erik Nohldén Källa AKS: O I a 10 Folket, VLT 1969-10-10

Carl-Eric Nohldén (Arkitekt)

År 1976 - 1977 Konservatorsarbeten
Kyrkorummets valv lagades och kalkmålningarna rengjordes, med bröd från ett lokalt bageri. En ny orgel placerades i norra sidoskeppet. Arkitekt: Carl-Erik Nohldén Konservator: Alf Hedman Källa: AKS: Konserveringsrapport 1977-02-28

Alf Hedman (Konservator)

Carl-Eric Nohldén (Arkitekt)

År 1982 - 1983 Underhåll - grundförstärkning
Tornet och norra sidoskeppets västra del grundförstärktes, genom att sammanlagt 110 pålar av stål försänktes i marken, så djupt att tornet idag står förankrat i berget. Bjerking Ingenjörsbyrå AB Källa: VLM: Fotografier B 11 459

Bjerking ingenjörsbyrå AB (Firma)

År 1988 - Okänt Underhåll - exteriör
Fasadrenovering; Lagningar med hydrauliskt kalkbruk och avfärgning skedde med KC-färg. Puts & Tegel, Fjugesta Källa: AKS: offert 1988-03-22

Puts & Tegel, Fjugesta (Firma)

År 1997 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Omfattande rötskador konstaterades i plåttakets underlagspanel. Detta gjorde att plåtarna saknade ordentlig infästning och ”flöt”. För att kunna genomföra nödvändiga panelreparationer måste all plåt kasseras i förtid och ersättas med ny. Dessutom uppsattes nya takfotsbräder. Källa: VLM: Rapport, 1997-12-08
År 2000 - Okänt Underhåll - interiör
Invändig renovering, som omfattade el- och larmsystem, lagning/rengöring av valv och väggar samt omdisponering av utrymmena i sakristian och nedre våningen i 1968-69 års tillbyggnad i nordväst. Bygg-ark i Köping AB Källa: VLM: Ärende 98: 366-316

Bygg-ark i Köping AB (Firma)

År 2003 - 2004 Underhåll - exteriör
De yttre skyddsfönstren ommålades med svart linoljefärg Fönstrens mellersta bågar, med blyinfattat glas, fick spröjsverken förnyade och en del sentida antikglasrutor i skarpa färger utbyttes mot ofärgade munblåsta rutor från Frankrike. Bågarna ommålades med svart linoljefärg. Fasaderna rengjordes med högtryckstvätt, lagningar gjordes med hydrauliskt bruk. Avfärgning skedde med KC-färg, lätt bruten (94/46: 12 i ”KALKFÄRG 90” ). Sockeln ströks med grå KC-färg. Källor: Sjökvist, s 6-7 VLM: Ärende dnr 020043