LUND LYNGBY 23:2 - husnr 1, LYNGBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| LYNGBY KYRKA (akt.), LYNGBY KYRKA (akt.) | |
|
1882 - 1882 1882 - 1882 |
|
| Skåne | |
| Lund | |
| Skåne | |
| Lyngby | |
| Genarps församling | |
| Lunds stift | |
| Lyngby kyrka 144 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2014 Kyrkobyggnaden stod färdig 1882 och ersatte då en liten romansk tegelkyrka som var belägen omkring 25 meter nordväst om den nuvarande kyrkan. Tegelkyrkan uppfördes sannolikt under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal och bestod av långhus, kor och absid åt öster. Långhusets fasader var dekorerade med rundbågefriser under takfoten, och hade portaler åt norr och söder. Någon gång under första hälften av 1300-talet försågs absidens hjälmvalv med kalkmålningar. Under senmedeltiden valvslogs kyrkorummet och ett vapenhus uppfördes på långhusets norra sida. Den kraftiga befolkningsökning som skedde under 1700- och 1800-talen medförde att må... |
| År 1741 - 1741 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Stora kyrkklockan är gjuten i Malmö av klockgjutaren Andrea Wetterholm och är från 1741. | |
| År 1800 - 1899 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten i trä härrör sannolikt från 1800-talet och är målad i en brun kulör med beigea detaljer. | |
| År 1882 - 1882 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, sakristia, torn. | |
| År 1882 - 1882 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1882 - 1882 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1882 - 1882 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1882 - 1882 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Kyrkobyggnaden stod färdig 1882 och ersatte då en liten romansk tegelkyrka som var belägen omkring 25 meter nordväst om den nuvarande kyrkan. | |
|
Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) |
|
| År 1882 - 1882 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret är enkelt utformat och är avsett att vara inklätt med antependium. Bänkinredning, predikstol (med tillhörande ljudtak), altarordning, orgel och orgelfasad är bevarade sedan kyrkans uppförande. | |
| År 1882 - 1882 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen i ek består av ett räckverk av pelare med mellanliggande profilsågade brädor upptill. Knäfallet är klätt med röd sammet. Bänkinredning, predikstol (med tillhörande ljudtak), altarordning, orgel och orgelfasad är bevarade sedan kyrkans uppförande. | |
| År 1882 - 1882 Fast inredning - predikstol, ljudtak | |
|---|---|
| Bänkinredning, predikstol (med tillhörande ljudtak), altarordning, orgel och orgelfasad är bevarade sedan kyrkans uppförande. Predikstolen med tillhörande ljudtak är oktagonal och står på en fot i form av en pelare och är placerade i triumfbågens norra sida. Den har ett profilerat ramverk med fyllningar dekorerade med spetsbågar. Predikstolen är ekådrad med förgyllda detaljer. | |
| År 1882 - 1882 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen är ursprunglig och består av två öppna kvarter placerade på varsin sida om mittgången. Gavlarna har svängd form och är dekorerade med stiliserade blommor samt en horisontal list. Samtliga ytor är brunmålade. Bänkar på läktarna bär ännu den ekådringsmålning och förgyllning som tillkom vid Eiler Græbes restaurering 1927. | |
| År 1882 - 1882 Fast inredning - orgel, orgelverk | |
|---|---|
| Orgeln tillverkades 1882 av orgelbyggare Rasmus Nilsson i Malmö. Orgelverket är mekaniskt, har 11 stämmor och drivs sedan 1950-talet en elektrisk fläkt. Spelbordet är vänt mot kyrkorummet och är ursprungligt. Orgelfasaden är samtida med orgeln och är ritad av arkitekt Isak Gustaf Clason (1856–1930). Den har en tredelad nygotisk arkitektur med ett högre spetsigt mittparti som flankeras av två lägre sidopartier. Samtliga trädetaljer är ekådrade med förgyllda accenter. | |
|
Isak Gustaf Clason (Arkitekt) Rasmus Nilsson (Orgelbyggare) |
|
| År 1927 - 1927 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| 1927 genomfördes en omfattande restaurering under ledning av arkitekt Eiler Græbe (1892-1977). Restaureringen innebar att samtliga ytskikt i kyrkorummet målades om. Väggarnas kvaderstensimitation utfördes som en kopia av de dåvarande målerierna. Stora delar av inredningen ekådringsmålades och detaljer förgylldes. Fönstren i långhuset försågs med svagt tonat antikglas i blått och rött. Den gamla altaruppsatsen placerades på ett nytt postament och monterades i det norra sidoskeppet. Delar av bröstningen till läktarbarriären från 1700-talet placerades i det södra sidoskeppet och delar av bröstningen till läktaren som stått i den gamla kyrkans långhus flyttades till koret. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) |
|
| År 1945 - 1945 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lilla kyrkklockan är tillverkad av Ohlssons Klockgjuteri i Ystad och skänkt till kyrkan av Lyngby Arbetsförening 1945. | |
|
M & E Ohlssons Klockgjuteri och Armaturfabrik (Klockgjuteri) |
|
| År Okänt Specifika inventarier - altartavla | |
|---|---|
| Altartavlan är en kopia av en tavla utförd av den florentinske målaren Carlo (Carlino) Dolci (1616–1686) och hänger på en skärmvägg i ek med spetsbågedekor som delar av kor och sakristia. Kopian föreställer Kristus vid ett bord med bröd och dryckeskalk och är utförd av Freulein Marie Davids från Weimar. | |