Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	KUNGSÄNGENS KYRKA (akt.), KUNGSÄNGENS KYRKA (STOCKHOLMS-NÄS KYRKA) (akt.)
Nybyggnadsår	1200 - 1249 1200 - 1200
Län	Stockholm
Kommun	Upplands-Bro
Landskap	Uppland
Socken	Kungsängen
Församling	Kungsängen-Västra Ryds församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Kyrkvägen 30
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik
Inventeringsår 2004 Kungsängen kyrka är uppförd under 1200-talet med ett kort rektangulärt långhus av gråsten och ett samlare kor. I dagens kyrka ingår den ursprungliga romanska kyrkans murverk i de två västligaste travéerna som bevarar en romansk fönsteröppning. Vid 1200-talets slut eller 1300-talets början revs den romanska kyrkans kor och kyrkan förlängdes till en salkyrka med ett ovanligt långt korparti. I samband med ombyggnaden byggdes den södra portalen om i gotisk form. Sakristia tillfogades vid 1300-talets slut eller 1400-talets början och försågs med kryssvalv. Under 1400-talets senare hälft kom vapenhuset till och välvdes samtidigt s... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2004

Kungsängen kyrka är uppförd under 1200-talet med ett kort rektangulärt långhus av gråsten och ett samlare kor. I dagens kyrka ingår den ursprungliga romanska kyrkans murverk i de två västligaste travéerna som bevarar en romansk fönsteröppning.

Vid 1200-talets slut eller 1300-talets början revs den romanska kyrkans kor och kyrkan förlängdes till en salkyrka med ett ovanligt långt korparti. I samband med ombyggnaden byggdes den södra portalen om i gotisk form.

Sakristia tillfogades vid 1300-talets slut eller 1400-talets början och försågs med kryssvalv. Under 1400-talets senare hälft kom vapenhuset till och välvdes samtidigt s...

Läs mer i eget fönster

År 1200 - 1249 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus

År 1200 - 1200 Nybyggnad
Åtgärd	1200-talets första hälft, kyrka uppförs.

År 1200 - 1249 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt med cuppa av kalksten och fot av sandsten med uttömningshål tillverkas.

År 1200 - 1240 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Triumfkrucifix tillverkas.

År 1200 - 1399 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Långhuset förlängs åt öster till salkyrka.

År 1275 - 1299 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av gotlandskalksten tillverkas.

År 1280 - 1319 Nybyggnad - Korparti

År 1300 - 1499 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Sakristia med kryssvalv byggs till.

År 1450 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus

År 1450 - 1500 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	1400-talets senare hälft. Vapenhuset med kryssvalv byggs till. En föregångare till vapenhuset av trä har sannolikt funnit. Långhus och kor välvs med kryssvalv. Ett trapphus byggs i kyrkans nordvästra hörn.

År 1500 - 1599 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Figur till 1200-talets triumfkrucifix tillverkas.

År 1635 - 1635 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol tillverkas av Mikael Reckner.
Upphovsman	Mikael Reckner (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1640 - 1640 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Körningska gravmonumentet ställs upp.

År 1670 - 1679 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Underredet till predikstolen kom till.

År 1673 - 1673 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	Valvet i koret slås om efter att östra gaveln ”remnat”.

År 1691 - 1691 Ändring
Åtgärd	Stocklås tillverkas till vapenhusets medeltida dörr.

År 1694 - 1694 Ändring
Åtgärd	Dörr införskaffas till källaren under altaret.

År 1694 - 1694 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning tillverkas.

År 1696 - 1696 Ändring
Åtgärd	Nedgången till källaren bakom altaret ändras troligen.

År 1705 - 1705 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklocka gjuts av Gerhard Meyer, Stockholm.

År 1706 - 1706 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Omfattande reparation av vapenhusets valv genomförs.

År 1712 - 1712 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Ändring av östra korfönstret.

År 1735 - 1735 Ändring - ombyggnad, stomme
Åtgärd	Östra gaveln tas ned och muras upp på nytt.

År 1758 - 1758 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Oljemålning skänks och används som altartavla.

År 1761 - 1761 Fast inredning - skrank
Åtgärd	Skranket tas ned i koret.

År 1775 - 1775 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Dörr av furuplank med medeltida dörring mellan sakristian och koret täcks efter ett inbrott av svartmålad järnplåt.

År 1776 - 1776 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Förändringar under ledning av muraråldermannen E. Roos. Fönsterna förändras; långhusets tre södra fönsteröppningar vidgas och tre nya fönsteröppningar tas upp på norra sidan. Ett runt fönster tas upp ovanför kyrkans västra ingång. Östra gavelns långfönster ändras till ett runt fönster. Sakristians fönster åt öst vidgas och förses med järngaller. Kyrkan avfärgas vit. Puts omnämns som täckte en tidigare gul färg med vita omfattningar. Vapenhuset ändras till materialbod. Sydportalen muras igen. Ny ingång tas upp i väster med omfattning av huggen sandsten. Orgelläktaren byggs. I samband med upptagande av västra ingången anordnas ett vindfång under läktaren med vitmålade enkla dörrar. Predikstolen flyttas från kyrkans södra sida till den norra sidan. Trappa tas upp genom muren till predikstolen. Altare förnyas. Bänkinredningen kompletteras.
Upphovsman	E Roos (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1776 - 1776 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Förändringar under ledning av muraråldermannen E. Roos. Fönsterna förändras; långhusets tre södra fönsteröppningar vidgas och tre nya fönsteröppningar tas upp på norra sidan. Ett runt fönster tas upp ovanför kyrkans västra ingång. Östra gavelns långfönster ändras till ett runt fönster. Sakristians fönster åt öst vidgas och förses med järngaller. Kyrkan avfärgas vit. Puts omnämns som täckte en tidigare gul färg med vita omfattningar. Vapenhuset ändras till materialbod. Sydportalen muras igen. Ny ingång tas upp i väster med omfattning av huggen sandsten. Orgelläktaren byggs. I samband med upptagande av västra ingången anordnas ett vindfång under läktaren med vitmålade enkla dörrar. Predikstolen flyttas från kyrkans södra sida till den norra sidan. Trappa tas upp genom muren till predikstolen. Altare förnyas. Bänkinredningen kompletteras.

Upphovsman

E Roos (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1777 - 1777 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Det medeltida gravvalvet muras om.

År 1796 - 1796 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altartavla av C.W. Svedman och altaruppsats av Thure Wennberg utförs.
Upphovsman	C W Svedman (Obestämd yrkestillhörighet) Thure Wennberg (Arkitekt)

År 1796 - 1796 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altartavla av C.W. Svedman och altaruppsats av Thure Wennberg utförs.

Upphovsman

C W Svedman (Obestämd yrkestillhörighet)

Thure Wennberg (Arkitekt)

År 1800 - 1899 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Den stora dopfunten förses med oljemålningar.

År 1817 - 1817 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Sakristians golv höjs.

År 1826 - 1826 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen vitmålas.

År 1832 - 1832 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel och orgelfasad byggs av Pehr Zacharias Strand, Stockholm.
Upphovsman	Per Zackarias Strand (Orgelbyggare)

År 1880 - 1880 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Omgjutning av den medeltida storklockan.

År 1881 - 1882 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Restaurering genomförs efter ritningar av arkitekten Oskar Eriksson. Samtliga gavlar muras upp med trappgavelavsatser. Taklister med rundbågsfris av rött tegel kom till. Ett litet torn på västra gaveln kom till. All fönster förses med gjutjärnskarmar. Omputsning. I alla gavelfält små kors med klöverbladsformade ändar. Vindfång under läktare byggs om. Korets golv täcks med cement. Sydöstra hörnets grundmurar muras om varvid även korvalvet reparerades. Ett listartat parti på långmurarnas östra och västra delar byggs för att få en rak linje för takfoten utförs år 1776 eller år 1881. Takens spåntäckning ersätts med korrugerad plåt. Öppna bänkkvarter sätts in. Tre förankringsjärn sätts in i kyrkorummet. Körningska gravmonumentet flyttas till koret efter att ha förvarats i delar i sakristian och på kyrkogården. Vid 1700-talets mitt stod ännu monumentet på ursprunglig plats mellan altaret och sakristian.
Upphovsman	Oskar Eriksson (Arkitekt)

År 1881 - 1882 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Restaurering genomförs efter ritningar av arkitekten Oskar Eriksson. Samtliga gavlar muras upp med trappgavelavsatser. Taklister med rundbågsfris av rött tegel kom till. Ett litet torn på västra gaveln kom till. All fönster förses med gjutjärnskarmar. Omputsning. I alla gavelfält små kors med klöverbladsformade ändar. Vindfång under läktare byggs om. Korets golv täcks med cement. Sydöstra hörnets grundmurar muras om varvid även korvalvet reparerades. Ett listartat parti på långmurarnas östra och västra delar byggs för att få en rak linje för takfoten utförs år 1776 eller år 1881. Takens spåntäckning ersätts med korrugerad plåt. Öppna bänkkvarter sätts in. Tre förankringsjärn sätts in i kyrkorummet. Körningska gravmonumentet flyttas till koret efter att ha förvarats i delar i sakristian och på kyrkogården. Vid 1700-talets mitt stod ännu monumentet på ursprunglig plats mellan altaret och sakristian.

Upphovsman

Oskar Eriksson (Arkitekt)

År 1883 - 1883 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen renoveras och vitmålning tas bort.

År 1894 - 1894 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Järnkamin från Bolinders kom till.

År 1917 - 1917 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Fragment av sena 1400-talsmålningar blottas i vapenhuset.

År 1918 - 1918 Ändring
Åtgärd	Sprickor i kyrkväggarnas östra delar.

År 1920 - 1922 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering genomförs efter professor Martin Olssons förslag. Byggherre Marie Björnstjerna. 1880-talets tillskott till kyrkan tas bort och återställs i överensstämmelse med äldre avbildningar. Kyrkans puts kompletteras. Fönsternas gjutjärnskarmar avlägsnas och ersätts av träkarmar och bågar med antikglas i blyspröjsar utom i de två rundfönsterna. Taken täcks med svartjärade spån. Takprydnader av smidesjärn med vindflöjlar tillkom. Grundförstärkning. Även interiör restaurering. Vid undersökning påträffas inga spår av muralmålningar. Alla golv i kyrkan läggs om. Korgolvets cementtäckning tas bort. Innerdörrar till västra ingången sätts in. Vindfång under läktaren byggs om. Kyrkan får eluppvärmning. Ny orgel byggs av orgelfirman Furtwängler & Hammer, Hannover med bevarande av 1832-års orgelfasad. Undersökning av kyrkans gravvalv som innehöll fyra kistor av tenn och koppar tillhöriga familjen Körning.
Upphovsman	Furtwängler och Hammer (Orgelbyggeri) Martin Olsson (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1920 - 1922 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering genomförs efter professor Martin Olssons förslag. Byggherre Marie Björnstjerna. 1880-talets tillskott till kyrkan tas bort och återställs i överensstämmelse med äldre avbildningar. Kyrkans puts kompletteras. Fönsternas gjutjärnskarmar avlägsnas och ersätts av träkarmar och bågar med antikglas i blyspröjsar utom i de två rundfönsterna. Taken täcks med svartjärade spån. Takprydnader av smidesjärn med vindflöjlar tillkom. Grundförstärkning. Även interiör restaurering. Vid undersökning påträffas inga spår av muralmålningar. Alla golv i kyrkan läggs om. Korgolvets cementtäckning tas bort. Innerdörrar till västra ingången sätts in. Vindfång under läktaren byggs om. Kyrkan får eluppvärmning. Ny orgel byggs av orgelfirman Furtwängler & Hammer, Hannover med bevarande av 1832-års orgelfasad. Undersökning av kyrkans gravvalv som innehöll fyra kistor av tenn och koppar tillhöriga familjen Körning.

Upphovsman

Furtwängler och Hammer (Orgelbyggeri)

Martin Olsson (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1927 - 1927 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Triumfkrucifixet restaureras av Alfred Nilsson.
Upphovsman	Alfred Nilsson (Konservator)

År 1944 - 1944 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen konserveras av Sven Dalén och de ursprungliga färgerna (rött, grönt, blått och gult) tas fram och kompletteras.
Upphovsman	Sven Dalén (Konservator)

År 1945 - 1945 Ändring
Åtgärd	Valv och väggar vitkalkas interiört.

År 1945 - 1948 Ändring
Åtgärd	1945 och 1948 Slutna bänkar sätts in efter ritningar av arkitekt K.M. Westerberg med insättning av äldre bänkdörrar i de främre bänkskärmarna. Predikstolen konserveras. Altaruppsats konserveras av Sven Dalén. Körningska graven nyuppställs. Triumfkrucifixet hängs upp i korbågen.
Upphovsman	K. M. Westerberg (Arkitekt)

År 1946 - 1946 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Oljemålning tas bort från den stora dopfunten.

År 1951 - 1952 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Vapenhus inreds till bisättningsrum. I samband med vapenhusets omgestaltning tas igenmurningen av långhusets södra portal upp och den gamla ingångens yttre omfattning av tegel friläggs (portal samtida med långhusets förlängning under sent 1200-tal).

År 1967 - 1967 Ändring
Åtgärd	Klöverbladskorsen i gavelröstena avlägsnas. Den romanska fönsteröppningen blottas.

År 1970 - 1979 Ändring
Åtgärd	Vapenhuset ändras till samtalsrum.

År 1970 - 1970 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln byggs om av Olof Hammarberg, Göteborg.
Upphovsman	Olof Hammarberg (Orgelbyggare)

År 1972 - 1972 Ändring - tillbyggnad

Upphovsman

Anders Nordström (Arkitekt)

Hans Matell (Arkitekt)

År 1977 - 1977 Ändring
Åtgärd	Det Körningska gravmonumentet flyttas till norra långhusväggen intill predikstolen.

År 1994 - 1994 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

Invändig restaurering. Vägg återuppförs mellan kyrkorum och entré med toalett och kapphängning. Nytt vindfång med dörrar. Rengöring och lagning av valv och väggar samt omkalkning. Rengöring och konservering av inventarier. Ommålning läktarbarriär, pelare och bänkar. Korbänkarna avlägsnas. Ambo anskaffas. Nya textilskåp i sakristia. Ledningar ses över och förnyas. Brand- och stöldlarm installeras.

År 1997 - 1997 Ändring
Åtgärd	Förvaringen till textilier ändras.

År 2000 - 2000 Underhåll
Åtgärd	Spåntaken på södra takfallet och på vapenhuset läggs om.

År 2001 - 2001 Underhåll
Åtgärd	Spåntaken tjärstryks.

UPPLANDS-BRO KUNGSÄNGENS KYRKBY 8:1 - husnr 1, KUNGSÄNGENS KYRKA (STOCKHOLMS-NÄS KYRKA) Ny sökning Tillbaka till sökning