Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

LUND VEBERÖD 52:1 - husnr 1, VEBERÖDS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

803-1.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
VEBERÖDS KYRKA (akt.), VEBERÖDS KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

Skåne
Lund
Skåne
Veberöd
Veberöds församling
Lunds stift
Kyrkogatan 2

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2014

Det är inte klarlagt exakt när Veberöds kyrka uppfördes, men troligen byggdes den någon gång under 1200-talet och bestod då av ett kortare långhus och ett kor. Söder om kyrkan tillfogades senare ett vapenhus och i öster en korförlängning. Klockorna var upphängda i en stapel på kyrkogården. Enligt domkyrkoarkitekten Carl George Brunius var både långhuset och koret valvslagna under en tidsperiod.

Av den medeltida kyrkan återstår idag enbart långhusets murar. Under mitten av 1800-talet byggdes kyrkan till med torn i väster under ledning av Brunius. Kyrkan försågs då även med något större rundbågiga fönster. Både vapenhuset i söder ...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad
Långhus
År 1100 - 1549 Ändring - tillbyggnad
Långhus
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Det är inte klarlagt exakt när Veberöds kyrka uppfördes, men troligen byggdes den någon gång under 1200-talet och bestod då av ett kortare långhus och ett kor. Söder om kyrkan tillfogades senare ett vapenhus och i öster en korförlängning.
År 1200 - 1299 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten är från 1200-talet och har en rund cuppa med uttömningshål som vilar på fot med kvadratisk nedre del. Cuppans utsida är slät och saknar dekorationer. Spår av färg syns på dess övre del samt på sockelns mellersta del. Funten är placerad i korets norra sida.
År 1432 - 1432 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den lilla klockan är från 1432 och gjöts av klockgjutaren Mester Herman som bedrev klockgjuteri i Lund.
År 1500 - 1599 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen är från 1500-talet och är uppdelad i fyra fält med 1700-talsmotiv föreställande Jesu födelse, Getsemane, korsfästelsen och uppståndelsen. Ramverket är bemålat med ljusgrå oljefärgsmarmorering. 1928 tillfogades en predella med ljusgrå marmorering och förgyllda accenter. Altaruppsatsens vingar och krön hade då redan avlägsnats.
År 1520 - 1520 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den stora kyrkklockan är ursprungligen från 1520 men gjöts om av Andreas Wetterholtz på Kungl. Priv. Styck- och klockgjuteri, 1741.
År 1550 - 1859 Nybyggnad - Korsarm/ar
År 1591 - 1591 Fast inredning - predikstol
Predikstolen är utformad i renässansstil och tillverkades 1591. Korgen indelas av engagerade kolonner i hörnen och har fem fyllningar dekorerade med de fyra evangelisterna skurna i relief samt ett kristusmonogram. Predikstolens ursprungliga målerier togs fram 1929 av konservator Erlandsson i Lund.
År 1800 - 1899 Nybyggnad - Torn
Under mitten av 1800-talet byggdes kyrkan till med torn i väster under ledning av Brunius. Kyrkan försågs då även med något större rundbågiga fönster. Både vapenhuset i söder och klockstapeln revs.

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1848 - 1848 Nybyggnad - Torn
År 1860 - 1869 Nybyggnad - Korparti
År 1870 - 1879 Nybyggnad - Korsarm/ar
Under 1870-talet byggdes kyrkan om ytterligare. Denna gång efter ritningar upprättade av S. Hallberg 1868. Kyrkan byggdes då till med en korsarm även på kyrkans södra sida. Det tidigare koret revs och ersattes med ett mindre kor i öster, vilket avslutas med en tresidig absid. Även de trappstegsgavlar med rundbågefriser som Brunius låtit uppföra 20 år tidigare som avslut på långhuset och koret mot öster revs. Kyrkorummet försågs med reveterade tunnvalv. Kyrkan fick då den planform och mycket av det arkitektoniska uttryck den har idag, bestående av västtorn, långhus, korsarmar mot söder och norr samt tresidig, absidial sakristia mot öster.
År 1872 - 1872 Fast inredning - altarring
Altarringen är tredelat och tillkom vid Hallbergs restaurering 1872. Knäfallet och överliggaren är klädda med ljusrött sammetstyg från 1989. Altarskranket är genombrutet med ett arkadmotiv och är utfört i gråmålat trä.
År 1920 - 1920 Fast inredning - altare
Altaret tillverkades 1920. Bordsskivan och altarfronten är båda utförda i spontad panel och under altarskivan finns ett förvaringsutrymme.
År 1930 - 1930 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen som tillkom 1930 utgörs av öppna bänkar och återfinns i långhuset samt i de båda korsarmarna. Samtliga bänkar är riktade mot korsmitten. Ursprungligen var bänkarna färgsatta med predikstolen som förebild, men är idag målade i en ljusgrå kulör med ramverkets profiler i mörkare grå och lila kulörer. Två av kyrkorummets tidigare bänkar med stomme i gjutjärn står i vapenhuset.
År 1980 - 1980 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgeln återfinns på orgelläktaren i kyrkorummets västra del och tillverkades 1980 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Den ersatte då en äldre orgel från 1907 vilken tillverkats av Eskil Lundén. Den nuvarande orgeln är mekanisk och har 18 stämmor och två manualer. Den tredelade orgelfasaden med segmentbågigt krön tillkom vid samma tidpunkt och är målad i grått med detaljer i blågrå och guld. Spelbordet är vänt från församlingen. På orgelläktaren återfinns även en tramporgel från 1782 som skänkts av kantor Maria Nortorp. Tramporgeln är dekorerad med två änglabilder och har cirka 12 orgelpipor.

Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri)