Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

UPPSALA RASBO 2:1 - husnr 1, RASBO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Rasbo kyrka exteriör 2.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
RASBO KYRKA (akt.), RASBO KYRKA (akt.)

1240 - 1299

1270 - 1299

1300 - 1399

Uppsala
Uppsala
Uppland
Rasbo
Rasbo-Rasbokils församling
Uppsala stift
Gåvstavägen 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan

Historik

Inventeringsår 2007

Rasbo kyrka är en av Upplands största landsbygdskyrkor. Den fick sin nuvarande storlek redan under medeltiden, dels därför att den var ett religiöst centrum för omgivande hundare, dels för att den var belägen i en tidigt väl utvecklad odlingsbygd.
Långhus, torn och kor byggdes vid 1200-talets mitt. Under 1300-talet uppfördes antagligen vapenhuset. Kring 1450 höjdes tornet, och tegelvalv slogs över långhus och vapenhus. Kring sekelskiftet 1500 gjordes stora tillbyggnader i sengotisk stil: ett tvärskepp och ett förstorat kor. Den blinderingsdekor som då tillkom är kanske den rikaste som bevarats på en svensk landskyrka. Mellan 17...

Läs mer i eget fönster

År 1240 - 1299 Nybyggnad
Kyrkan grundläggs som en s k hundarekyrka, dvs häradets förnämsta kyrka, i mitten av 1200-t. Dessutom var den knuten till domkyrkan, bl a genom att kyrkoherden även var präst i domen. Kyrkan står troligen färdig i slutet av 1200-talet, byggd av gråsten, med torn och ett tidstypiskt smalare kor. Långhus och kor har innertak av trä. (se händelslistan)
År 1270 - 1299 Nybyggnad
Långhus
År 1270 - 1299 Nybyggnad - Torn
År 1300 - 1329 Nybyggnad - Vapenhus
År 1300 - 1359 Ändring
Det stora triumfkrucifixet huggs i ek. Det stora triumfkrucifixet huggs av den s k Rasbomästaren, som var knuten till domkyrkobygget. (se händelslistan)
År 1300 - 1399 Nybyggnad
Vapenhusets tillkomsttid är oklar, men eftersom det från början haft ett trätak liknande långhusets, bör det ha tillkommit före 1450.
År 1400 - 1400 Specifika inventarier - tornur
omkr 1400 Nuvarande slagklockan till tornuret är troligen gjuten vid denna tid.
År 1440 - 1459 Ändring - ombyggnad, valvslagning
omkr 1450 Trävalven i långhus och vapenhus ersätts med nuvarande valv i tegel (fyra korta kryssvalv med platta ribbor), tornet höjs.
År 1450 - 1524 Nybyggnad - Korparti
År 1450 - 1524 Nybyggnad - Sakristia
År 1450 - 1524 Nybyggnad - Korsarm/ar
År 1450 - 1500 Ändring
Det lilla triumfkrucifixet huggs i ek, på en verkstad i Mälardalen.
År 1470 - 1514 Nybyggnad - Korsarm/ar
Det nuvarande koret byggs samt tvärskeppet med anslutande sakristia i norra korsarmen, allt i tegel. De ges en rik utvändig dekor i form av blinderingar. Över kor, korsmitt och norra korsarmen slås stjärnringvalv, som aldrig dekoreras. Södra korsarmen lämnas med öppen takstol.
År 1500 - 1699 Fast inredning - bänkinredning
Den första bänkinredningen tillkommer.
År 1570 - 1599 Ändring - ombyggnad
Korsarmarna inrättas till gravkor för ägarna till Tomta (norra) respektive Frötuna (södra). I koret finns en orgelläktare.
År 1600 - 1629 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
tidigt 1600-t En rikt bemålad inredning finns, i form av bänkar eller gravkorskrank.
År 1641 - 1641 Fast inredning - bänkinredning
Troligen tillverkas herrgårdsbänkar i ek, med intarsia.
År 1649 - 1649 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats och predikstol i gotländsk sandsten skänks av bl a Frötunas ägare.
År 1702 - 1702 Åsknedslag
Tornet förstörs av brand efter blixtnedslag.
År 1709 - 1709 Ändring
En ny tornhuv står färdig.
År 1747 - 1748 Fast inredning - orgel
Orgelläktare och orgel byggs.
År 1750 - 1759 Ändring - ombyggnad
1750-talet Södra korsarmen förses med ett enkelt trätak och bänkar, en ingång öppnas i söder. Frötunas gravkammare tillsluts.
År 1751 - 1752 Fast inredning - bänkinredning
Den nuvarande bänkinredningen byggs, delar av äldre bänkar används. Herrgårdsbänkarna byggs om.
År 1765 - 1765 Ändring - ombyggnad
omkr 1765 Fönstren förstoras och nya tas upp, fasaden putsas i gult, sakristian får kakelugn.
År 1770 - 1770 Rivning
Klockstapeln rivs, stommen och klockorna flyttas över till tornet. Ett medeltida valv i tornet rivs.
År 1774 - 1774 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Antagligen kalkas målningarna över. Bänkinredningen målas, troligen marmorering.
År 1795 - 1795 Åsknedslag
Tornhuven förstörs av blixtnedslag.
År 1802 - 1802 Ändring - ombyggnad
Nuvarande tornhuv byggs.
År 1827 - 1827 Ändring - ombyggnad
En omfattande ombyggnad äger rum. Fönstren förstoras till nuvarande format. En vägg muras mellan torn och långhus, samtidigt som västra ingången görs till huvudingång. Södra ingången sätts igen. Interiören vitkalkas, troligen målas inredningen i grått.
År 1832 - 1832 Specifika inventarier - tornur
Ett nytt tornur tillverkas av en urmakare i Alunda.
År 1918 - 1918 Fast inredning - orgel
Läktarorgeln byggs om fullständigt.
År 1925 - 1926 Ändring - restaurering
En omfattande restaurering genomförs. Rummet under tornet görs till bisättningsrum. Västra ingången sätts igen, vapenhuset blir åter ingång. Norra korsarmens läktare rivs, och över södra korsarmen slås ett ribbvalv. Där byggs den De Geerska läktaren, som får en rikt bemålad skärm från tidigt 1600-tal. Målningarna på valv och väggar friläggs och konserveras. Nya färgade korfönster görs, i övriga fönster sätts katedralglas i ytterbågarna. Ett nytt krucifix tillverkas för den gamla Kristusfiguren, som kompletteras och placeras på en tvärbjälke i triumfbågen. Bänkarna byggs om. Inredningen marmoreras. Altarrundel byggs, elektrisk belysning, uppvärmning och klockringning införs.
År 1950 - 1950 Specifika inventarier - dopfunt
En ny dopfunt i gotländsk sandsten skänks till kyrkan.
År 1957 - 1957 Specifika inventarier - tornur
Nuvarande tornur inköps, det gamla placeras i tornkammaren.
År 1964 - 1966 Ändring - ombyggnad, exteriör
En total utvändig renovering genomförs. All puts tas bort, murverket dokumenteras. Lämningar av äldre fönster och dörrar friläggs eller markeras, överputsade blinderingar återställs. KC-färg Aktivan används. Spåntaket byts till koppartak. Fönsterbleck och takavvattning byts till kopparplåt. Tornets södra fönster byts ut. Målningarna rengörs av konservator.
År 1973 - 1974 Ändring - ombyggnad
En del av bisättningsrummet avdelas till brudkammare och torrklosett. Bisättningsrummets altare flyttas. Orgeln byggs om och flyttas bakåt.
År 1974 - 1974 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelverket renoveras. Fasaden från 1700-talets mitt bedöms vara en av de värdefullaste i landet.
År 1982 - 1982 Fast inredning - läktare
En ny kororgel tillkommer.
År 1987 - 1987 Ändring - ombyggnad, interiör
Tillstånd ges till avkortning av altarringen, borttagning av bänkar i norra korsarmen samt ommålning av invändiga snickerier.
År 1990 - 2000 Ändring
Under orgelläktaren inrättas en lekhörna.
År 2006 - 2006 Tagen ur bruk
I tornets tre nedre rum (inkl bisättningsrummet) förvaras bänkinredning, träskulpturer, delar av orgelfasad m m från 1750-1920-tal, solsten, tornur från 1832 m m, m m.