ÖSTHAMMAR SKÄFTHAMMAR 11:1 - husnr 1, SKÄFTHAMMARS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| SKÄFTHAMMARS KYRKA (akt.), SKÄFTHAMMARS KYRKA (akt.) | |
|
1250 - 1359 1450 - 1499 1450 - 1500 |
|
| Uppsala | |
| Östhammar | |
| Uppland | |
| Skäfthammar | |
| Skäfthammar-Hökhuvuds församling | |
| Uppsala stift | |
| Kyrkvägen 6 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2006 Skäfthammars kyrka står som en typisk representant för många uppländska sockenkyrkor. Det är en rektangulär salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan är byggd med skalmurar av gråsten. Vapenhus samt långhus och kor är välvda med teglribbvalv medan sakristian är försedd med ett tunnvalv. Kyrkans byggnadsår är inte närmare känt, men Ann Catherine Bonnier anför sydportalens höga och smala tegelomfattning i tre språng som stöd för uppfattningen att kyrkan är senmedeltida. Hon menar även att den tunnvälvda sakristian är äldre än kyrkan i övrigt. Den kan ha byggts till en tidigare träkyrka, såsom skett i flera andra uppla... |
| År 1200 - 1499 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1200 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Ca 1200 Dopfunten huggs av sandsten på en mellansvensk verkstad | |
| År 1250 - 1359 Nybyggnad | |
|---|---|
| 1250-1350 Den tunnvälvda sakristian är byggd under folkungatiden. Det är troligt att den har byggts till en äldre träkyrka på platsen. | |
| År 1450 - 1499 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor och vapenhus | |
| År 1450 - 1499 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1450 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus |
|---|
| År 1450 - 1500 Nybyggnad | |
|---|---|
| 1450-1500 Skäfthammars kyrka byggs som en rektangulär gråstenskyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan välvs med tegelribbvalv. | |
| År 1590 - 1590 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
|---|---|
| Ca 1590 Kyrkan förses med valv- och väggmålningar. Konstnärens namn är okänt och dateringen är osäker. | |
| År 1682 - 1683 Fast inredning - läktare | |
|---|---|
| Smedsläktaren uppförs för att ge plats åt Gimos växande bruksarbetar-befolkning. | |
| År 1750 - 1750 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| Ca 1750 Vid en ombyggnad förstorades kyrkans fönster till sin nuvarande form. Valv och väggar vitkalkades. | |
| År 1754 - 1754 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstolen tillkom. Den är tillverkad av bildhuggaren Olof Gerdman och skänktes till kyrkan av Gimo bruks ägare Louis de Geer. Ny altaruppsats och nummertavla tillkom samtidigt. | |
|
Olof Gerdman (Konstnär - Bildhuggare) |
|
| År 1787 - 1787 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| En orgel, tillverkad av Olof Schwan, insattes i kyrkan. | |
|
Olof Schwan (Orgelbyggare) |
|
| År 1887 - 1887 Specifika inventarier - altartavla | |
|---|---|
| 1887 Altartavlan skänktes till kyrkan av friherrinnan Sofie Reuterskiöld på Gimo. Det är en kopia av Elisabeth Warling efter Carl Blochs altarbild ”Kommen till mig” vars original finns i Hörups kyrka i Skåne. | |
| År 1893 - 1893 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| En ny orgel införskaffades och ersatte den gamla från 1787. | |
| År 1950 - 1950 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| En ny orgel tillkom. Den är tillverkad av orgelbyggare Lindegren i Göteborg och placerades bakom en äldre orgelfasad i gustaviansk stil. | |