LUND IGELÖSA 26:1 - husnr 1, IGELÖSA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| IGELÖSA KYRKA (akt.), IGELÖSA KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1349 1100 - 1349 |
|
| Skåne | |
| Lund | |
| Skåne | |
| Igelösa | |
| Torns församling | |
| Lunds stift | |
| Igelösa kyrka 165 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2015 Igelösa kyrka uppfördes på 1100-talet, det vill säga under romansk tid, med långhus, kor och halvrund absid i öster. Det sägs att kyrkan byggdes med överblivet material från domkyrkobygget i Lund. Kyrkorummet var vid denna tid ännu inte valvslaget utan hade öppen takstol. Triumfbågväggen mot koret samt korets östra vägg var bemålade med mönster och figurer. Fragment av målerierna är ännu synliga på vinden. Något århundrade senare uppfördes tornet i väster. En ritning av domkyrkoarkitekten Brunius, som restaurerade kyrkan under mitten av 1800-talet, visar att tornet då hade en invändig trappa förlagd i den södra muren. Trappan revs s... |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, absid och torn | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Igelösa kyrka uppfördes på 1100-talet, det vill säga under romansk tid, med långhus, kor och halvrund absid i öster. | |
| År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
|---|---|
| På 1400-talet valvslogs långhuset och koret med kryssvalv. | |
| År 1400 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus | |
|---|---|
| På 1400-talet valvslogs långhuset och koret med kryssvalv. I samband med detta uppfördes troligen även ett vapenhus på långhusets norra sida. | |
| År 1500 - 1599 Nybyggnad - Gravkor | |
|---|---|
| Under 1500-talet byggdes den tunnvälvda gravkammaren som idag kallas ”Danska graven”. Gravkammaren byggdes ursprungligen för riddarätten Ulfeldt. | |
| År 1550 - 1759 Nybyggnad - Gravkor |
|---|
| År 1600 - 1699 Nybyggnad - Sidokapell | |
|---|---|
| Under 1600-talet lät Beate Hvitfeldt uppföra ett gravkapell i anslutning till korets södra sida. Under kapellet anordnades ett kistrum i vilket Ulfeldts och Hvitfeldts kistor under en tid var placerade. | |
| År 1719 - 1719 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| 1719 genomfördes reparationer av gravkapellets tak, vilket fick nytt ”timmerwärk”. | |
| År 1730 - 1730 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| 1730, försågs kyrkorummet med nya fasta inventarier. Det införskaffades 12 nya bänkar för män och 9 för kvinnor. Kyrkan fick även ny altartavla, predikstol och läktare, vilka tillverkades av Caspian Eibe. | |
| År 1730 - 1730 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen utgörs av slutna kvarter av gråmålat trä. Dörrarnas fyllningar är marmorerade i blå, grå, gröna och bruna toner. De två främre raderna har högre rundade gavelparti vilka förgyllts och försetts med ätterna Gyllenkroks och Focks vapensköldar. | |
| År 1732 - 1732 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsatsen från 1732 i barockstil är tillverkad i trä och är målad i grått, blått och guld. Altartavlan föreställer nattvarden och är målad av Göteborgskonstnären Johan Ross den äldre. Målningen flankeras av två skulpturer. Den vänstra håller en kalk i handen och den högra en bok och en korsstav. Altartavlan kröns av en mindre målning som föreställer Kristi dop. Överst står tre små skulpturer samt bevingade änglaansikten. | |
|
Johan Ross (d ä) (Konstnär - Dekormålare) |
|
| År 1732 - 1732 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstolen tillkom 1732, det vill säga samtidigt som altaruppsatsen, och är tillverkad i gråmålat trä. Den femsidiga korgen är dekorerad med dubbelt brutna och förgyllda rundbågar. Mellan fälten står lätt marmorerade kolonner som försetts med förgyllda korintiska kapitäl. Trappan härrör troligen från Brunius restaurering 1859 då predikstolen flyttades tillbaka till långhusets norra vägg. | |
| År 1790 - 1790 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| 1790 restaurerades kyrkan invändigt. Predikstolen som tidigare stått mot långhusets norra vägg flyttades till den södra och ersattes av en klockarstol. Även dopfunten placerades på den norra sidan. | |
| År 1803 - 1803 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Den stora kyrkklockan i malm omgöts i Malmö 1803 av Lars Olofsson. Förutom textband är klockan dekorerad med bland annat blomkalkar och en akantusfris. | |
| År 1853 - 1853 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Den lilla kyrkklockan i malm göts ursprungligen 1853, men omgöts 1863 och 1969. Senaste gången av M & E Ohlsson i Ystad. Klockan är slät och är dekorerad med textband samt en kristusfigur med gloria och strålglans. | |
|
M & E Ohlsson Klockgjuteri AB (Klockgjuteri) |
|
| År 1859 - 1859 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| 1859 genomfördes en omfattande restaurering av kyrkan ledd av domkyrkoarkitekten i Lund, Carl Georg Brunius. Vapenhuset revs och långhusets nordportal sattes igen. Fönstrens muröppningar förstorades för att anpassa kyrkan efter den nya tidens krav på ljus och luft. Tornet försågs med nya trappstegsgavlar av brunt tegel och kring de nya fönstren murades tegelomfattningar. Predikstolen flyttades tillbaka till långhusets norra vägg. | |
|
Carl Georg Brunius (Arkitekt) |
|
| År 1937 - 1937 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| 1937 skedde nästa invändiga restaurering, vilken företogs under ledning av dåvarande domkyrkoarkitekten Eiler Græbe. Gravkoret var fuktskadat varför man lät reparera väggarnas puts. Dekormålerierna på valven och väggarna togs bort och ersattes med ny kalkfärgsmålning. I kyrkorummet byggdes bänkarna om. Färgen på altarring, bänkar, trägolv, träväggar, läktarbarriär och port togs bort och ersattes med ny oljefärg. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) |
|
| År 1955 - 1955 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgeln tillkom 1955 och har sex stämmor fördelade på en manual och pedal. Den tredelade orgelfasaden har synliga pipor och är byggd som en integrerad del av läktarbarriären. Spelbordet är sammanbyggt med fasaden och vänt mot kyrkorummet. Orgelverket innehåller några äldre pipor som flyttades över från den tidigare orgeln av den danska orgelbyggaren Hemmersam. | |
| År 1974 - 1976 Ändring - restaurering, exteriör | |
|---|---|
| I mitten av 1970-talet genomfördes en exteriör restaurering och kyrkan putsades om med kalkcementputs och vitkalkades. | |
| År 1980 - 1980 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| 1980 gjordes även en interiör restaurering. Golvet innanför altarringen sänktes och plexiglas monterades över gravhällarna. Bänkarna byggdes delvis om och målades ännu en gång. Valven isolerades med mineralull och nya gångbryggor anordnades på vindarna. | |
| År Okänt Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret är tillverkat i trä med fyllningar som marmorerats gråbrunt, sannolikt för att efterlikna sarkofagernas kolmårdenmarmor. | |
| År Okänt Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten är enligt docenten A. Hadding utförd i höörsandsten eller annan skånsk sandsten. Den fyrkantiga cuppan har fasade hörn med kvartskolonner nertill. Kolonnerna och rundbågefälten bär svart bemålning. Resten av cuppan bär röda färgfragment. Foten av ek är timglasformad och målad i samma ljust gråblå kulör som bänkarna och orgelläktaren. | |