Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

MALMÖ KAPELLET 12 - husnr 2, KIRSEBERGSKYRKAN Ny sökning Tillbaka till sökning

Kyrkan från nordost.JPG

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
KIRSEBERGS KYRKA (akt.), KIRSEBERGSKYRKAN (akt.)

1927 - 1927

1927 - 1928

Skåne
Malmö
Skåne
Malmö
Husie församling
Lunds stift
Vattenverksvägen 25

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Den snabba utbyggnaden av Kirseberg i början av 1900-talet ledde till behovet av en
ny kyrka, som var lätt tillgänglig för de boende i området. Dittills hade de varit hänvisade
till Malmö S:t Pauli, som var en mycket stor församling både geografiskt och
befolkningsmässigt. 1919 bildades Kyrkliga förbundet, som bl.a. tog på sig att ordna
gudstjänster i Kirsebergsskolan genom frivilliga medarbetare. Efter en tid blev önskemålen
om en riktig kyrklig lokal allt starkare, och 1921 startade man en insamling för
att bekosta nybygget. 1925 skänkte konsulinnan Anna Sederholm en tomt mitt i
Kirsebergsstaden för ändamålet. Förbundet bil...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1995

Den snabba utbyggnaden av Kirseberg i början av 1900-talet ledde till behovet av en
ny kyrka, som var lätt tillgänglig för de boende i området. Dittills hade de varit hänvisade
till Malmö S:t Pauli, som var en mycket stor församling både geografiskt och
befolkningsmässigt. 1919 bildades Kyrkliga förbundet, som bl.a. tog på sig att ordna
gudstjänster i Kirsebergsskolan genom frivilliga medarbetare. Efter en tid blev önskemålen
om en riktig kyrklig lokal allt starkare, och 1921 startade man en insamling för
att bekosta nybygget. 1925 skänkte konsulinnan Anna Sederholm en tomt mitt i
Kirsebergsstaden för ändamålet. Förbundet bil...

År 1927 - 1927 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1927 - 1928 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
1921 startade man en insamling för att bekosta nybygget. 1925 skänkte konsulinnan Anna Sederholm en tomt mitt i Kirsebergsstaden för ändamålet. Förbundet bildade Kirsebergsutskottet, som kunde påbörja bygget 1927 med hjälp av de insamlade medlen och donationer från Hulda och Carl Herslow. Budgeten var mycket ansträngd, och domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin gick med på att upprätta handlingarna till nybygget utan ersättning. Till huvudentreprenör utsågs AB Skånska cementgjuteriet. När kyrkan stod klar 1928 hade utskottet inga pengar kvar, utan budgeten balanserades under åtskilliga år med hjälp av gåvor, försäljningar och frivilliga insatser.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1927 - 1927 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan från 1927 är gjuten i malm av M&E Ohlssons klockgjuteri i Ystad och pryds av tre inskriptioner.

M & E Ohlsson Klockgjuteri AB (Klockgjuteri)

År 1928 - 1928 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten av ek är från 1928. Upphovsmannen är okänd. På fotplattan står en avfasad mittpelare och åtta slanka kolonner som håller uppe en åttkantig cuppa.
År 1928 - 1928 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolen av ek är från 1928 och sannolikt ritad av Theodor Wåhlin. Foten har ett avfasat skaft, som via en klockformad huv övergår i den polygonala korgen. Den fortsätter åt öster med två fält, som döljer trappan mot sakristian. Fälten, uppbyggda av ramverk och fyllningar, skiljs av korintiska kolonner som bär korgens överstycke. På dess arkitrav finns en inhuggen bibeltext. Ovanför korgen hänger ett ljudtak krönt av en liljefris. Baldakinens undersida pryds av en duva och strålglans.
År 1928 - 1928 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen är från 1928, sannolikt ritad av Theodor Wåhlin. Runt hälften av de öppna bänkarna finns kvar. Gavlar och ryggar är gjorda av ramverk i betsad fur, sitsarna av bräder. I bänkarna ligger lösa dynor i en klarröd färg.
År 1950 - 1950 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan från 1950 är gjuten i malm av M&E Ohlssons klockgjuteri i Ystad och pryds av tre inskriptioner. På lillklockan förkunnas bl.a. att den göts för att tjäna Kirsebergs församling efter dess bildande 1947.

M & E Ohlsson Klockgjuteri AB (Klockgjuteri)

År 1955 - 1955 Ändring - ombyggnad, interiör
1955 förlängs orgelläktaren med 1 meter för att ge kören större utrymme. Ritningarna tas fram av arkitekterna Nils Blanck och Aina Berggren.

Aina Berggren (Arkitekt)

Nils A Blanck (Arkitekt)

År 1958 - 1958 Fast inredning - glasmålning
1958 monteras två glasmålningar, skapade av konstnären Gunnar Torshamn, i korfönstren mot söder och norr.

Gunnar Torshamn (Konstnär)

År 1961 - 1962 Teknisk installation
1961-62 installeras ny belysning i långhuset, malmkronor och lampetter formgivna av konstnären Gunnar Nordin. De gamla stjärnformade lamporna tas ned och sparas.

G Nordin (Konstnär)

År 1972 - 1973 Ändring - tillbyggnad
1972-73 byggs ett församlingshus i anslutning till kyrkan. Ritningarna tas fram av arkitekten Erik Månsson.
År 1972 - 1973 Ändring - ombyggnad
Kyrktomten utökas och huset formas som en stor vinkelbyggnad, som omfamnar både Wåhlins gård i norr och en ny trädgård söder om kyrkan. Trädgården byggs upp i två nivåer med en slänt mellan. Även Wåhlins byggnad påverkas. Exteriören omputsas och målas, och i nordöstra hörnet görs en tillbyggnad med förråd och toalett. Församlingssalen får nya vikdörrar mot kyrksalen och sannolikt ett nytt golv. Biutrymmena disponeras om och ytskikten förnyas. Källaren görs om till aktivitetsrum och vinden till gästrum. Ursprungstrappan mellan planen ersätts av klinkerklädda betonglöp.
År 1974 - 1974 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgeln, byggd 1974 av J Kunkels orgelverkstad i Lund, har 18 stämmor. Orgelfasaden, sannolikt ritad av Thorsten- Leon Nilsson, är indelad i huvudverket med integrerat spelbord, två sidopositiv och ett ryggpositiv infällt i orgelläktarens räcke. Orgelhuset står fritt innanför tornbågen. Piporna omges av fururamar, delvis målade i grönt och rött, med svängda överdelar.
År 1974 - 1974 Fast inredning - orgel
Orgeln, byggd 1974 av J Kunkels orgelverkstad i Lund, har 18 stämmor. Orgelfasaden, sannolikt ritad av Thorsten- Leon Nilsson, är indelad i huvudverket med integrerat spelbord, två sidopositiv och ett ryggpositiv infällt i orgelläktarens räcke. Orgelhuset står fritt innanför tornbågen. Piporna omges av fururamar, delvis målade i grönt och rött, med svängda överdelar.
År 1980 - 1980 Ändring - ombyggnad, interiör
1980 görs en renovering av kyrkorummet. Väggarna målas med silikat, korets golv höjs och en glasmålning, utformad av konstnären Stig Carlsson, sätts in i korets fond- vägg. Altaret flyttas fram från korväggen och altarringen ersatts av flyttbara knäfall.

Stig Carlsson (Konstnär)

År 1983 - 1983 Fast inredning - altare
Altarbordet av trä är byggt 1983 efter Stig Carlssons ritningar. Underredet består av två skivor, bultade till två ramar som fogats samman med rak sinkning. På den övre ramen ligger en krönskiva av 2 lag bräder.

Stig Carlsson (Konstnär)

År 1993 - 1993 Ändring - ombyggnad, interiör
1993 renoveras interiören på nytt. Väggarna och valven bättringsmålas med oljefärg. Heltäckningsmattan tas bort, och ett furugolv liknande det i långhuset läggs i koret.
År 1995 - 1995 Underhåll
1995 renoveras fönster och dörrar. Vissa fönster byts, bl.a. de i Wåhlins församlingssal.
År 2003 - 2003 Underhåll - exteriör
2003 repareras yttertaket; beslagen ses över och färgen påbättras. Fasaderna, ytterdörrarna och fönstren repareras och målas.
År 2005 - 2008 Ändring - ombyggnad
2005-2008 görs en renovering av församlingshuset efter SEWS arkitekters handlingar. I nordvästra delen ersätts sov-, dagrummen och syföreningens sal med körrum och samlingssal. Yttertaket förnyas och höjs över utrymmena. Entrén mot väster görs till varumottagning och ett restaurangkök sätts in. Entréhallen utvidgas och får nya ytskikt. Köket som inretts i Wåhlindelen ersätts av en reception ut mot entréhallen. Vissa metall- och träpartier förnyas, och mot söder monteras solceller.