Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	HALLTORPS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1200 - 1229 1200 - 1299
Län	Kalmar
Kommun	Kalmar
Landskap	Småland
Socken	Halltorp
Församling	Halltorps-Voxtorps församling
Stift	Växjö stift
Adress	Flyths väg 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2005 Bakgrund Försvarskyrkor Beteckningen fästnings- eller försvarskyrka används fortfarande trots att den fortifikatoriska användningen i senare tids forskning tonats ned och den multifunktionella användningen givits större utrymme. Det poängteras i denna senare forskning att kyrkorna, förutom som kyrkorum användes till försvar men att de även hyste andra funktioner som säkra magasin och utrymmen för hantverksmässig produktion. Denna forskning till trots kommer dessa multifunktionella kyrkor i denna framställning betecknas fästningskyrkor. Utmed Smålands östra kust och längs Ölands kust skapades under slutet av 1100-talet och bör... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2005

Bakgrund

Försvarskyrkor
Beteckningen fästnings- eller försvarskyrka används fortfarande trots att den fortifikatoriska användningen i senare tids forskning tonats ned och den multifunktionella användningen givits större utrymme. Det poängteras i denna senare forskning att kyrkorna, förutom som kyrkorum användes till försvar men att de även hyste andra funktioner som säkra magasin och utrymmen för hantverksmässig produktion. Denna forskning till trots kommer dessa multifunktionella kyrkor i denna framställning betecknas fästningskyrkor.

Utmed Smålands östra kust och längs Ölands kust skapades under slutet av 1100-talet och bör...

Läs mer i eget fönster

År 1200 - 1229 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus. Dendrokronologisk datering av bjälkaget anger år 1210.

År 1200 - 1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	I början av 1200-talet uppfördes kyrkans äldsta delar. Den då planerade, men ofullbordade, kyrkan var sannolikt tänkt att bli en klövsadelkyrka med brett torn i väster och dubbeltorn i öster. Det västra tornet och den lägre delen mellan tornen var sannolikt tänkt att förses med sadeltak. I det västra tornets västra mur var trappor till de ovanförvarande våningarna infogade Bottenvåningen sakna-de ingång och den enda entrén till kyrkan utgjordes av en portal i andra våningens, d.v.s. kyrkvåningens, södra mur. Till denna högt belägna entré ledde troligtvis en trästege. I denna kyrkans första, etapp var korpartiet något bredare än övriga kyrkan och i bottenvåning och kyrkvåning var det uppdelat i tre rum. Det mittersta av dessa tre utgjordes i kyrkvåningen av det egentliga koret vars planform var en styltad halvcirkel. Kyrkorummet, beläget i den lägre delen förhållandevis tunn mittpelare. Denna byggnadsetapp kom aldrig att slutföras och i stället vidtog byggnadsetapp två under vilken bygget slutfördes i en betydligt enklare arkitektonisk utformning än vad den första etappen hade ämnat göra.

År 1200 - 1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

I början av 1200-talet uppfördes kyrkans äldsta delar. Den då planerade, men ofullbordade, kyrkan var sannolikt tänkt att bli en klövsadelkyrka med brett torn i väster och dubbeltorn i öster. Det västra tornet och den lägre delen mellan tornen var sannolikt tänkt att förses med sadeltak. I det västra tornets västra mur var trappor till de ovanförvarande våningarna infogade Bottenvåningen sakna-de ingång och den enda entrén till kyrkan utgjordes av en portal i andra våningens, d.v.s. kyrkvåningens, södra mur. Till denna högt belägna entré ledde troligtvis en trästege. I denna kyrkans första, etapp var korpartiet något bredare än övriga kyrkan och i bottenvåning och kyrkvåning var det uppdelat i tre rum. Det mittersta av dessa tre utgjordes i kyrkvåningen av det egentliga koret vars planform var en styltad halvcirkel. Kyrkorummet, beläget i den lägre delen förhållandevis tunn mittpelare. Denna byggnadsetapp kom aldrig att slutföras och i stället vidtog byggnadsetapp två under vilken bygget slutfördes i en betydligt enklare arkitektonisk utformning än vad den första etappen hade ämnat göra.

År 1400 - 2002 Ändring
Åtgärd	Början av 1400-talet Kyrkans inre väggar och pelare revs och bottenvåningen fylldes med rivningsmaterialet. Genom detta bildade nu det gamla kyrkorummet kombinerat med det västra tornet samt koret, det nya långhuset. I öster togs en ny triumfbåge upp och utanför denna byggdes ett nytt kor (smalare än långhuset). Sannolikt var det i samband med denna ombyggnad som vapenhuset i söder byggdes. 1669 Kyrkan får sin nuvarande (2006) bänkinredning. 1680-81 Nytt spåntak lades på kyrkan. 1685 Läktare uppfördes. 1686 Den nyuppförda läktaren målades. 1689 Den gamla predikstolen utsmyckades. 1749 Kyrkan rappades och vitlimmades både in och utvändigt 1758-59 Sakristia byggdes norr om koret. Predikstolen flyttades från den södra väggen till den norra och försågs med en trappa från den nyuppförda sakristian. 1762 Altartavlan föreställande Kristi himmelsfärd, utförd av Andreas Dahlström från Döderhult, anskaffades. OBS i pdf:n av detta dokument står felaktigt Jonas Berggren som upphovsman!!!!! Enligt undersökning av Ivar Andersson, rapport från undersökning 1951-54 finns årtalet 1763 inristat på insidan av en av altarbordets brädor. På en annan bräda är namnet Andreas DDD inristat vilket av Andersson tolkats som Andreas Dahlstöm de Döderhult. Det finns också ornamentskisser och andra tecken inristade. Enligt Andersson finns också uppgift om att ersättning för altaruppsatsen betalades Dahlström 1763 eller 1762 men varifrån den uppgiften hämtats framgår inte. Nytt altare anskaffades (och fanns fortfarande kvar 1828). 1770 En dörr tas upp i koret öster om korfönstret 1780 Ny entrén i den västra gaveln togs upp. 1795 Tre fönster togs upp i den norra väggen. 1796 Kyrkan bygges om och gavs i stora delar sitt nuvarande klassicistiska utseende: Koret revs och ersattes med ett något djupare, fullbrett korparti. Koret rasade dock snart och fick återuppföras. I samband med detta byggdes av majoren på Värnanäs ett gravkor med ovanförvarande kapell, mot korets södra sida. Från kyrkogården till kapellet ledde en trätrappa som anslöt på kapellets västra sida. Hela kyrkans murar och tak sänktes så att den kom i höjd med de nyuppförda kormurarna (ca 2 meter). Interiört gavs kyrkan ett välvt trätak. Dagens predikstol placerades i kyrkan och ersatte en äldre. 1799 Ny läktare i väster stod färdig. 1802 Kyrkans målades interiört i ”pärlfärg”. 1806 Den 1797 uppsatta predikstolen försågs med snidade ornament förfärdigade i Stockholm. 1807 eller något senare Stentrappa byggdes till Värnanäskoret och ersatte den befintliga trätrappan. Under trappan inreddes ett gravkor. 1810 Kakelugn insattes i sakristian. 1814 Sockenmagasinet byggdes. 1817 Ny trappa gjordes vid den södra entrén. 1820 Kyrkogårdsmuren byggdes. 1838 Kyrkan fick sitt första orgelverk inköpt från Högsby kyrka. 1867 Prästgårdens nya timrade bostadshus uppfördes något söder om det redan befintliga bostadshuset. 1872 Ny trappa uppfördes vid den södra kyrkporten. 1887 Den ursprungliga sydportalen revs ut och i dess ställe gjordes ett fönster. Vapenhuset i söder revs. En del nya fönster togs upp och en del av de befintliga vidgades. Fönstren försågs med gjutjärnsbågar. Den västra portalen vidgades. 1899 Nytt orgelverk byggdes. 1912 Fasaderna rappades i vitt. 1925 Kyrkan beskrivs i ett tjänstememorial enligt följande: Fönstren är försedda med gjutjärnsbågar. Uppvärmning sker med kaminer, två större i kyrkorummet och en mindre i sakristian. Interiören är hållen i grått o grått. Väggarna vitstrukna. Takpanelen oroas av alla de svarta spikhuvudena. Altaruppsättningen har en ”avvikande färggivning mörk färgton”. Gravkoret har en infälld marmortavla i väggen och är avskilt från koret med glasade pardörrar. 1928 Restaurering genomfördes under arkitekt G. Pauli: Kalkmålning återfanns på kyrkans norra vägg kyrkans väggar Kyrkan försågs med varmluftsuppvärmning. Pannrum inreddes i sakristians bottenvåning. Sakristian försågs med nytt golv och tak. Kyrkorummets tak och väggar målades om, taket i vitt och väggarna gulaktiga. Målningar ”reparerades och tvättades”. Den övre delen av trapploppet mellan koret och det underliggande gravvalvet murades igen. 1946 Ett nytt orgelverk byggdes av Nils Hammarberg. 1951-54 Renovering genomfördes under arkitekt Erik Fant för utförligare information om utgrävningen se Rapport över undersökning av Halltorps kyrka 1951-54 I. Andersson, ATA: Exteriör: Den södra portalen rekonstruerades med både återfunna och nytillverkade delar och dess öppning murades igen Fasadputsen togs bort och lämnade fasaden med sitt murverk med breda fogar mellan något kvadrerad sandsten synligt. I kyrkans nordvästra hörn grundförstärktes yttermuren. Vindflöjel från 1707 med spira i trä och drakhuvud i smide ersattes med en kopia. Trappan till sakristian byggdes om helt. Interiör: Källarvåningen grävdes ur och delar av källarbjälklaget byggdes om. Korets höjdes något då källarvåningen gavs ett gjutet betongvalv. De tre fönstren i korets östra gavel sattes igen och kyrksalens övriga fönsteröppningar minskades. Väggarna putsade och kalkades om interiört och delar av medeltida väggmålningar frilades. Det tunnvälvda taket isolerades. Vapenhuset byggdes om. Bänkarna byggdes om för större bekvämlighet och de båda främsta bänkraderna togs bort. Bänkdörrarna hängdes om med gångjärnen mot koret och de rikast utsirade bänkdörrarna längst fram. Nya fönster med blyinfattat glas sattes in. Nytt altare av sten sattes in. Ny tät altarring ritad av Fant ersatte en tidigare med balusterdockor som ställdes i källaren. Interiör ommålning företogs. Den gamla altartavlan i relief (utförd av Jonas Berggren och på 1800-talet ersatts av en oljemålning) restaurerades och återinsattes som altartavla. Det ursprungliga färgerna på bänkdörrarna återställdes i en grönbrun färgskala. 1952 Den medeltida dopfunten (vilken återfunnits tjänande profana ändamål på bygden) konserverades och återinstallerades i kyrkan. 1996-97 Utvändiga arbeten genomfördes under ledning av Arkforum i Kalmar. För utförligare information se Rapport 2003:36 Kalmar läns museum. Underhållsplattform till klockstapeln uppfördes. Fönsterrenovering samt målning genomfördes på kyrkobyggnaden. 2002 Renovering, arkeologisk förundersökning, arkeologisk-undersökning samt murverksdokumentation genomfördes. För utförligare information se Halltorps kyrka Kalmar läns museum rapport maj 2003 Alexandersson och Öberg: Kyrkogårdsgångar lades igen och lades om. Bergvärme installerades. El- och VVS-arbeten genomfördes. Arkeologisk undersökning genomfördes av det område som berördes av uppförandet av en tillbyggnad i söder. Exteriör: En större tillbyggnad innehållande hiss och trappa gjordes på kyrkans södra sida Fasaden foglagades och fönster och dörrar målades. Interiör: Rökdetektorer installerades Toaletten i vapenhuset handikappanpassades. Ett fönster överst i korgaveln återöppnades. Koret handikappanpassades genom att den främsta bänkraden i det södra bänkkvarteret togs bort och ersattes med en ramp. Nytt förvaringsskåp för mässhakar och textilier inreddes i sakristian. Altarrundel byggdes om och fick ny stoppning. Bänkkvarterens dynor kläddes om. Förgyllningsarbeten genomfördes på orgelfasaden, predikstolen och i Värnanäskoret. Konserveringsarbeten genomfördes på altaruppsatsen, orgelfasaden, predikstolen, väggarnas kalkmålningar, oljemålning samt skåp för kollekthåvar. Interiören gavs en ny färgsättning.

År 1400 - 2002 Ändring

Åtgärd

Början av 1400-talet Kyrkans inre väggar och pelare revs och bottenvåningen fylldes med rivningsmaterialet. Genom detta bildade nu det gamla kyrkorummet kombinerat med det västra tornet samt koret, det nya långhuset. I öster togs en ny triumfbåge upp och utanför denna byggdes ett nytt kor (smalare än långhuset). Sannolikt var det i samband med denna ombyggnad som vapenhuset i söder byggdes. 1669 Kyrkan får sin nuvarande (2006) bänkinredning. 1680-81 Nytt spåntak lades på kyrkan. 1685 Läktare uppfördes. 1686 Den nyuppförda läktaren målades. 1689 Den gamla predikstolen utsmyckades. 1749 Kyrkan rappades och vitlimmades både in och utvändigt 1758-59 Sakristia byggdes norr om koret. Predikstolen flyttades från den södra väggen till den norra och försågs med en trappa från den nyuppförda sakristian. 1762 Altartavlan föreställande Kristi himmelsfärd, utförd av Andreas Dahlström från Döderhult, anskaffades. OBS i pdf:n av detta dokument står felaktigt Jonas Berggren som upphovsman!!!!! Enligt undersökning av Ivar Andersson, rapport från undersökning 1951-54 finns årtalet 1763 inristat på insidan av en av altarbordets brädor. På en annan bräda är namnet Andreas DDD inristat vilket av Andersson tolkats som Andreas Dahlstöm de Döderhult. Det finns också ornamentskisser och andra tecken inristade. Enligt Andersson finns också uppgift om att ersättning för altaruppsatsen betalades Dahlström 1763 eller 1762 men varifrån den uppgiften hämtats framgår inte. Nytt altare anskaffades (och fanns fortfarande kvar 1828). 1770 En dörr tas upp i koret öster om korfönstret 1780 Ny entrén i den västra gaveln togs upp. 1795 Tre fönster togs upp i den norra väggen. 1796 Kyrkan bygges om och gavs i stora delar sitt nuvarande klassicistiska utseende: Koret revs och ersattes med ett något djupare, fullbrett korparti. Koret rasade dock snart och fick återuppföras. I samband med detta byggdes av majoren på Värnanäs ett gravkor med ovanförvarande kapell, mot korets södra sida. Från kyrkogården till kapellet ledde en trätrappa som anslöt på kapellets västra sida. Hela kyrkans murar och tak sänktes så att den kom i höjd med de nyuppförda kormurarna (ca 2 meter). Interiört gavs kyrkan ett välvt trätak. Dagens predikstol placerades i kyrkan och ersatte en äldre. 1799 Ny läktare i väster stod färdig. 1802 Kyrkans målades interiört i ”pärlfärg”. 1806 Den 1797 uppsatta predikstolen försågs med snidade ornament förfärdigade i Stockholm. 1807 eller något senare Stentrappa byggdes till Värnanäskoret och ersatte den befintliga trätrappan. Under trappan inreddes ett gravkor. 1810 Kakelugn insattes i sakristian. 1814 Sockenmagasinet byggdes. 1817 Ny trappa gjordes vid den södra entrén. 1820 Kyrkogårdsmuren byggdes. 1838 Kyrkan fick sitt första orgelverk inköpt från Högsby kyrka. 1867 Prästgårdens nya timrade bostadshus uppfördes något söder om det redan befintliga bostadshuset. 1872 Ny trappa uppfördes vid den södra kyrkporten. 1887 Den ursprungliga sydportalen revs ut och i dess ställe gjordes ett fönster. Vapenhuset i söder revs. En del nya fönster togs upp och en del av de befintliga vidgades. Fönstren försågs med gjutjärnsbågar. Den västra portalen vidgades. 1899 Nytt orgelverk byggdes. 1912 Fasaderna rappades i vitt. 1925 Kyrkan beskrivs i ett tjänstememorial enligt följande: Fönstren är försedda med gjutjärnsbågar. Uppvärmning sker med kaminer, två större i kyrkorummet och en mindre i sakristian. Interiören är hållen i grått o grått. Väggarna vitstrukna. Takpanelen oroas av alla de svarta spikhuvudena. Altaruppsättningen har en ”avvikande färggivning mörk färgton”. Gravkoret har en infälld marmortavla i väggen och är avskilt från koret med glasade pardörrar. 1928 Restaurering genomfördes under arkitekt G. Pauli: Kalkmålning återfanns på kyrkans norra vägg kyrkans väggar Kyrkan försågs med varmluftsuppvärmning. Pannrum inreddes i sakristians bottenvåning. Sakristian försågs med nytt golv och tak. Kyrkorummets tak och väggar målades om, taket i vitt och väggarna gulaktiga. Målningar ”reparerades och tvättades”. Den övre delen av trapploppet mellan koret och det underliggande gravvalvet murades igen. 1946 Ett nytt orgelverk byggdes av Nils Hammarberg. 1951-54 Renovering genomfördes under arkitekt Erik Fant för utförligare information om utgrävningen se Rapport över undersökning av Halltorps kyrka 1951-54 I. Andersson, ATA: Exteriör: Den södra portalen rekonstruerades med både återfunna och nytillverkade delar och dess öppning murades igen Fasadputsen togs bort och lämnade fasaden med sitt murverk med breda fogar mellan något kvadrerad sandsten synligt. I kyrkans nordvästra hörn grundförstärktes yttermuren. Vindflöjel från 1707 med spira i trä och drakhuvud i smide ersattes med en kopia. Trappan till sakristian byggdes om helt. Interiör: Källarvåningen grävdes ur och delar av källarbjälklaget byggdes om. Korets höjdes något då källarvåningen gavs ett gjutet betongvalv. De tre fönstren i korets östra gavel sattes igen och kyrksalens övriga fönsteröppningar minskades. Väggarna putsade och kalkades om interiört och delar av medeltida väggmålningar frilades. Det tunnvälvda taket isolerades. Vapenhuset byggdes om. Bänkarna byggdes om för större bekvämlighet och de båda främsta bänkraderna togs bort. Bänkdörrarna hängdes om med gångjärnen mot koret och de rikast utsirade bänkdörrarna längst fram. Nya fönster med blyinfattat glas sattes in. Nytt altare av sten sattes in. Ny tät altarring ritad av Fant ersatte en tidigare med balusterdockor som ställdes i källaren. Interiör ommålning företogs. Den gamla altartavlan i relief (utförd av Jonas Berggren och på 1800-talet ersatts av en oljemålning) restaurerades och återinsattes som altartavla. Det ursprungliga färgerna på bänkdörrarna återställdes i en grönbrun färgskala. 1952 Den medeltida dopfunten (vilken återfunnits tjänande profana ändamål på bygden) konserverades och återinstallerades i kyrkan. 1996-97 Utvändiga arbeten genomfördes under ledning av Arkforum i Kalmar. För utförligare information se Rapport 2003:36 Kalmar läns museum. Underhållsplattform till klockstapeln uppfördes. Fönsterrenovering samt målning genomfördes på kyrkobyggnaden. 2002 Renovering, arkeologisk förundersökning, arkeologisk-undersökning samt murverksdokumentation genomfördes. För utförligare information se Halltorps kyrka Kalmar läns museum rapport maj 2003 Alexandersson och Öberg: Kyrkogårdsgångar lades igen och lades om. Bergvärme installerades. El- och VVS-arbeten genomfördes. Arkeologisk undersökning genomfördes av det område som berördes av uppförandet av en tillbyggnad i söder. Exteriör: En större tillbyggnad innehållande hiss och trappa gjordes på kyrkans södra sida Fasaden foglagades och fönster och dörrar målades. Interiör: Rökdetektorer installerades Toaletten i vapenhuset handikappanpassades. Ett fönster överst i korgaveln återöppnades. Koret handikappanpassades genom att den främsta bänkraden i det södra bänkkvarteret togs bort och ersattes med en ramp. Nytt förvaringsskåp för mässhakar och textilier inreddes i sakristian. Altarrundel byggdes om och fick ny stoppning. Bänkkvarterens dynor kläddes om. Förgyllningsarbeten genomfördes på orgelfasaden, predikstolen och i Värnanäskoret. Konserveringsarbeten genomfördes på altaruppsatsen, orgelfasaden, predikstolen, väggarnas kalkmålningar, oljemålning samt skåp för kollekthåvar. Interiören gavs en ny färgsättning.

År 1758 - 1758 Nybyggnad - Sakristia

År 1796 - 1796 Nybyggnad - Korparti

År 1796 - 1796 Nybyggnad - Gravkor
Upphovsman	Carl Råberg (Byggherre)

KALMAR HALLTORPS KYRKA 1:1 - husnr 1, HALLTORPS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning