SALA SALA KLOCKARGÅRD 1:2 - husnr 1, SALA SOCKENKYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| SALA SOCKENKYRKA (akt.) | |
|
1280 - 1319 1300 - Okänt 1300 - Okänt |
|
| Västmanland | |
| Sala | |
| Västmanland | |
| Sala socken | |
| Sala församling | |
| Västerås stift | |
| Albert Målares gata 10 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår Ej registrerat
Kyrkan uppfördes omkring 1300, då bestående av långhus och ett något smalare, rakt avslutat kor. På södra sidan fanns två ingångar, en östlig till koret och en västlig där vapenhuset senare tillbyggdes. Kyrkans fasader tycks ha varit av utstruket fogbruk med helt vitkalkade ytor och yttertaket var spåntäckt. En runsten blev inmurad längst ned på korets södra vägg. I östra och troligen även västra gaveln fanns trekopplade fönster. Över kyrkorummet hade slagits ett väldigt tunnvalv i trä, av vilka rester än idag kan ses på kyrkvinden. Möjligen var första sakristian vidbyggd på norra sidan redan från början. |
| År 1280 - 1319 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus, kor och vapenhus | |
| År 1280 - 1319 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1280 - 1319 Nybyggnad - Vapenhus |
|---|
| År 1300 - Okänt Nybyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan grundlades på styv lera. Grundmurarna gjordes 1,2-1,3 m djupa, bestående av otuktad gråsten utan fogbruk. På östra väggen användes tegel i mindre omfattning. Ursprungligen var kyrkan rektangulär med ett något smalare, rakslutet kor. På södra sidan fanns två ingångar, en östlig till koret och en västlig där vapenhuset ganska snart tillbyggdes. Kyrkans fasader var från början troligen av utstruket fogbruk och helt vitkalkad yta. (En rest av denna puts finns kvar på den del av korets norra mur som idag är inbyggd sakristians vind.) Över kyrkorummet var ett väldigt tunnvalv i trä, vars hjässa låg två meter högre än de nuvarande tegelvalven. Stombågar till detta tunnvalv finns kvar på kyrkvinden, liksom medeltida takstolar av klen furu. I östra och antagligen även västra gaveln fanns trekopplade fönster. Möjligen var kyrkans första sakristia (riven 1760) vidbyggd på norra sidan redan från början. Den var troligen hälften så stor som den nuvarande. Eventuellt samme byggmästare som uppförde kyrkorna i Kila och Kumla. Källor: ATA: Rapport av Eyvind Unnerbäck 1962 SKS: 0 I a: 4; Brev Anton E Fågelsbo 1926 SKS: Underhålls-plan 1994 Jansson, s 251 Redelius, s 4 & 8-9 | |
| År 1300 - Okänt Nybyggnad |
|---|
| År 1400 - 2001 Ändring | |
|---|---|
| Se bifogad PDF med bifogad händelselista för information kring alla händelser, årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar. | |
|
Alfred Nilsson (Konservator) Arre Essén (Arkitekt) Bjerking ingenjörsbyrå AB (Firma) Björn Norman (Arkitekt) Carl Fredrik Ekholm (Arkitekt) Isac Rockman (Klockgjutare) John Österlund (Konstnär) Jonas Holmin (Konstnär - Bildhuggare) Lars Göthberg (Konservator) Pasquier Borman (Konstnär) Petter Stråhle (Orgelbyggare) Ragnar Jonsson (Arkitekt) Reinhold Callmander (Konstnär - Glaskonstnär) Setterquist & Son (Orgelbyggare) Svedberg Byggnads AB (Firma) Sven Carlsson, Gimo (Konservator) |
|
| År 1756 - 1756 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
| Den s k "Nykyrkan" | |
| År 1761 - 1761 Nybyggnad - Sakristia |
|---|