Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

ESLÖV BILLINGE 42:1 - husnr 1, BILLINGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1644-002.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
BILLINGE KYRKA (akt.), BILLINGE KYRKA (akt.)

1864 - 1865

1864 - 1865

Skåne
Eslöv
Skåne
Billinge
Östra Onsjö församling
Lunds stift
Billinge kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2016

Den ökade befolkningsmängden under 1800-talet ledde på många håll i landet, inte minst i Skåne, till att medeltida kyrkor kraftigt byggdes om eller revs till förmån för nyuppförda kyrkor. I Billinge hade en romansk kyrka byggd i höörsandsten uppförts vid slutet av 1100-talet. Kyrkan mätte 17 x 5 meter och bestod av långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid. Kyrkklockorna hängde i en fristående klockstapel. 1863 revs den medeltida kyrkan och allt som inte kunde användas till den nya kyrkan, inklusive all fast inredning, såldes på auktion.

För ritningarna till den nya helgedomen stod den unge domkyrkoarkitekten och sed...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten av sandsten härstammar från den medeltida kyrkan. Likt en rad andra inventarier såldes den på auktion inför uppförandet av den nygotiska kyrkan, och lär ha hamnat hos en församlingsmedlem och där fungerat som vattencistern för boskap. Sedermera köptes funten dock tillbaka till kyrkan. Funten har attisk bas med hörntappar. Cuppan är avrundad mot botten och där dekorerad med godronnering och rundstav. Upptill pryds den av en rundbågefris och hängande liljor. Funtens utsida är bemålad i ton med sandstenen. Till funten hör ett dopfat av mässing från sent 1500-tal, vars utformning framställer Adam och Eva i Edens lustgård.
År 1750 - 1750 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den äldsta storklockan i malm göts 1750 av Andrea Wetterholtz och är dekorerad med bladfriser samt en kristusfigur omgiven av Moses, Petrus, Justitia, Fides och änglar. På kronan finns inskripterade bibelord. Klockan är idag placerad på golvet i kyrkorummet.

Andreas Wetterholtz (Klockgjutare)

År 1792 - 1792 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan i malm som göts 1792 av Johan Magnus Fris i Jönköping utsmyckas av akantusfriser, listverk och bibelord.
År 1864 - 1865 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn.

Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1864 - 1865 Nybyggnad - Korparti

Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1864 - 1865 Nybyggnad - Torn

Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1864 - 1865 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
För ritningarna till den nya helgedomen stod den unge domkyrkoarkitekten och sedermera överintendenten Helgo Zettervall, som också kom att bli fanbärare för den nygotiska kyrkoarkitekturen i Sverige. Kyrkan, som uppfördes på samma plats som sin romanska föregångare, var planerad att invigas 1864, vilket också minnesskylten över västentrén anger. Då byggmästaren försvann till USA efter att ha insett att han inte skulle kunna färdigställa kyrkan till överenskommet pris drog bygget dock ut på tiden. Den regniga sommaren 1864 sägs också haft del i förseningen, och det dröjde till den 27 augusti 1865 innan kyrkan slutligen kunde invigas.

Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1865 - 1865 Invigning
Det dröjde till den 27 augusti 1865 innan kyrkan slutligen kunde invigas.
År 1865 - 1865 Fast inredning - altare
Altaret i trä har grönlaserad altarskiva. Sidorna är inklädda i två lager sammetstyg. Altaret står på ett podium klätt med grönt vävt tyg med vita grekiska kors.

Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1865 - 1865 Fast inredning - altarring
Altarringen av trä har genombrutna spetsbågar i barriären och är färgsatt i blått, gult och förgyllning. Sockeln och överliggaren, båda enkelt utformade, är laserade i varsin brun kulör. Knäfallet är klätt med rött sammetstyg.

Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1865 - 1865 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolen av trä vilar på en oktagonal pelare med profilerad nod och bas. Den sexsidiga korgen har fyllningar som precis som trappbarriären pryds av spetsbågiga speglar. Den tillhörande oktagonala baldakinen har spetsbågig lambrekäng och kröns av en kula med kors. Predikstol och baldakin är färgsatt i bruna, gröna och gula kulörer. Korgspeglarnas profiler är förgyllda och baldakinens innertak är målat i samma djupblå kulör som kortaket.
År 1865 - 1865 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen i öppna kvarter har nygotiskt formspråk med höga gavlar och utskuren dekor. Bänkarna är från kyrkans uppförande, då de tillverkades av snickaren Anders Hagerman, men byggdes om 1930 efter ritningar av länsarkitekt Nils A. Blanck. De genombrutna ryggstöden av tre liggande brädor och sitsarna är ådringsmålade i ljus träimitation medan gavlarna är målade i en ljust grön kulör.
År 1881 - 1881 Fast inredning - orgel
Den ursprungliga orgeln tillverkades 1881 av orgelbyggaren Rasmus Nilsson, Malmö, med fasad efter ritningar av Helgo Zettervall. 1974 förnyades orgelverket och spelbordet byttes ut av Mårtensson orgelfabrik i Lund. Det gamla spelbordet finns bevarat på orgelläktaren och fasaden och metallpiporna från den första orgeln är ännu i bruk. Orgeln har 17 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Den nygotiska orgelfasaden i tre sektioner med högre mittparti pryds av stiltypisk ornamentik som fyrpass, krabbor och franska liljor. Piporna är placerade i spetsbågiga öppningar med masverk som flankeras av vimperger och kröns av tureller. Orgelfasaden är laserad i bruna toner med detaljer i grönt och förgyllning.

Helgo Zettervall (Arkitekt)

Rasmus Nilsson (Orgelbyggare)

År 1898 - 1898 Teknisk installation - värme
1898 installeras värme i form av två vedkaminer placerade vid mitten av långhusväggarna.
År 1930 - 1930 Ändring - restaurering
1930 genomförs den första övergripande restaureringen under ledning av länsarkitekt Nils A. Blanck. Fokus ligger på att förbättra inneklimatet och det är nu som vindarna isoleras och innerfönster och -dörrar tillkommer. Bänkkvarteren ställs på trägolv och vedkaminerna byts ut mot så kallade expresskaminer. Därtill utförs måleriarbeten utvändigt och invändigt.

Nils A Blanck (Arkitekt)

År 1944 - 1946 Teknisk installation - el
Vid mitten av 1940-talet installeras elektricitet i kyrkan.
År 1944 - 1946 Ändring - ombyggnad
Under ledning av den nyligen tillträdde domkyrkoarkitekten Eiler Græbe genomförs en ombyggnad där utrymme nya utrymmen för sakristia och förråd skapas genom att utrymmet under orgelläktaren till stora delar byggs in. Dessutom schaktas det ut för källare under långhusets nordvästra del där bårhus inrättas.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1958 - 1958 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den yngre storklockan i malm från 1958 är gjuten av M & E Ohlssons Klockgjuteri i Ystad och bär bibelord och en enkel dekoration i form av en tunn rundstav.

M & E Ohlsson Klockgjuteri AB (Klockgjuteri)

År 1968 - 1968 Teknisk installation - värme
Nästa steg i kyrkans värmetekniska utveckling tas 1968 då oljeeldad vattenburen centralvärme installeras. Pannrummet förläggs till källaren och nytt bårhus inrättas i en befintlig ekonomibyggnad på kyrkogården.
År 1975 - 1975 Ändring - restaurering, exteriör
1975 genomförs en utvändig restaurering av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Arbetena är främst underhållsmässiga, bland annat byts skadat fasadtegel ut, yttertrappor sätts om och trasiga plåtarbeten lagas.

Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1988 - 1988 Ändring - restaurering, interiör
1988 restaureras bänkkvarteren av Thofts Bygg- och målerifirma.
År 1991 - 1991 Ändring - restaurering, exteriör
Genomförs arbeten till följd av de problem som framför allt taket vållat under en längre tid. Dessa läggs om samtidigt som fasaderna foglagas och kompletteras med nytt tegel. Även fönstren renoveras, och byts i vissa fall även ut mot nytillverkade.
År 2006 - 2006 Underhåll - fönster
2006 restaureras de bemålade korfönstren.