Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SKUTTUNGE KYRKA (akt.), SKUTTUNGE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1300 - 1399 1300 - 1300
Län	Uppsala
Kommun	Uppsala
Landskap	Uppland
Socken	Skuttunge
Församling	Skuttunge församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Skuttungeby 251
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik
Inventeringsår 2005 Skuttunge kyrka är en medeltida salkyrka byggd omkring år 1300. Den har sakristia i norr och torn i väster. Sakristian är medeltida men tornet byggdes först år 1806. Kyrkan har ursprungligen hört till gruppen gråstenskyrkor med tegelornerade gavlar. Ombyggnaden i början av 1800-talet gav kyrkan en klassicistiskt prägel med putsade, vitkalkade fasader. De medeltida blinderingarna på korgaveln och sakristiegaveln togs fram vid en fasadrenovering 1987.

Historik

Inventeringsår 2005

Skuttunge kyrka är en medeltida salkyrka byggd omkring år 1300. Den har sakristia i norr och torn i väster. Sakristian är medeltida men tornet byggdes först år 1806. Kyrkan har ursprungligen hört till gruppen gråstenskyrkor med tegelornerade gavlar. Ombyggnaden i början av 1800-talet gav kyrkan en klassicistiskt prägel med putsade, vitkalkade fasader. De medeltida blinderingarna på korgaveln och sakristiegaveln togs fram vid en fasadrenovering 1987.

År 1250 - 1349 Nybyggnad - Sakristia

År 1300 - 1399 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och kor

År 1300 - 1399 Nybyggnad - Korparti

År 1300 - 1300 Nybyggnad
Åtgärd	Skuttunge kyrka uppförs troligen omkring år 1300 som en salkyrka med sakristia i norr. Sakristian är enligt Bonnier den äldsta delen av kyrkan.

År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	Det ursprungliga trätunnvalvet utbyts mot nya tegelvalv i form av stjärnvalv som vilar på pilastrar. Kort därefter försågs kyrkan med invändiga kalkmålningar.

År 1470 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Slutet av 1400-talet Ett vapenhus uppförs i söder

År 1591 - 1591 Fast inredning - skrank
Åtgärd	Det medeltida korskaranket byts ut mot ett nytt korskrank. En orgelrenovering omnämns, vilket tyder på att kyrkan hade en medeltida orgel.

År 1642 - 1642 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Östra gavelfönstret upptogs.

År 1655 - 1655 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Byggdes och förfärdigades bänkarna i kyrkan.

År 1673 - 1673 Fast inredning - läktare
Åtgärd	En orgelläktare byggs mot norra väggen.

År 1735 - 1735 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	En ny predikstol införskaffas.

År 1736 - 1736 Ändring
Åtgärd	Orgel och läktare rivs. Fönstret mittemot södra kyrkodörren upphöggs.

År 1745 - 1745 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Takryttaren avlägsnades eftersom den tryckte för hårt på takkonstruktionen.

År 1761 - 1761 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Kyrkan förses med ny takresning

År 1763 - 1763 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	De medeltida korstolarna avlägsnades och placerades i vapenhuset. Fönstren förstorades och kalkmålningarna överkalkades. Två nya fönster upptogs mot norr. Mariaskåpet som stått på predikstolens nuvarande plats avlägsnades. Det gamla tegelgolvet revs upp och användes vid murandet av nya fönsteröppningar. Plankgolv lades i bänkkvarteren.

År 1765 - 1765 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Korfönstret förstorades och altaret byggdes om. Altarskåpet flyttades till norra väggen ovanför ingången till sakristian.

År 1776 - 1776 Fast inredning - altare
Åtgärd	Den nya altarprydnaden färdigställdes. Den har pilastrar som omramar fönstret och bär upp en sol med det hebreiska gudsnamnet.

År 1788 - 1788 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Hela bänkinredningen rivs ut och ersätts med en ny bänkinredning. Den nuvarande läktaren i väster byggdes. De sista bevarade målningarna överkalkas nu. Ny öländsk kalksten lades på golvet i kor och mittgång.

År 1789 - 1789 Underhåll - målningsarbete
Åtgärd	Den nya inredningen målades och förgylldes.

År 1790 - 1790 Fast inredning - orgel
Åtgärd	En ny orgel tillverkad av orgelbyggare Jonas Ekegren tillkommer.
Upphovsman	Jonas Ekegren (Orgelbyggare)

År 1801 - 1803 Nybyggnad - Torn
Åtgärd

År 1801 - 1803 Ändring - påbyggnad
Åtgärd	Tornet byggs i väster. Det ritades av direktören och slussbyggmästaren Gabriel Norenius. Byggmästare var Erik Sjöström från Torsåker. I samband med tornbygget revs vapenhuset och den nya sydportalen tillkom.
Upphovsman	Eric Sjöström (Byggmästare) Gabriel Norenius (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1801 - 1803 Ändring - påbyggnad

Åtgärd

Tornet byggs i väster. Det ritades av direktören och slussbyggmästaren Gabriel Norenius. Byggmästare var Erik Sjöström från Torsåker. I samband med tornbygget revs vapenhuset och den nya sydportalen tillkom.

Upphovsman

Eric Sjöström (Byggmästare)

Gabriel Norenius (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1809 - 1809 Ändring
Åtgärd	Sockenmagasinet inreds i tornet.

År 1823 - 1823 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen förnyas med tak, nytt kors däröver, nya sol och nya lister och ornament.

År 1833 - 1833 Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Tornuret uppsattes av Krång Matts Andersson från Dalarna.
Upphovsman	Krång Matts Andersson (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1870 - 1870 Teknisk installation - värme
Åtgärd	En gurney-ugn installeras för uppvärmning av kyrkan.

År 1906 - 1906 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	En ny bänkinredning tillkom. Den gamla bänkinredningen återanvändes som bröstpanel längs väggarna. Nya fönster med järnbågar insattes. Gravstenar avlägsnades från koret och två av dem sattes upp i vapenhuset. Ett nytt schackmönstrat golv av keramiska plattor, s. k. tiles, lades i koret. Altarskåpet placerades i tornet.

År 1916 - 1916 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Efter påstötning från Nathan Söderblom, ärkebiskop och prebendekyrkoherde i Bälinge, konserverades altarskåpet och återfick sin plats i koret över sakristiedörren.

År 1951 - 1951 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Ny elektrisk värmeanläggning installeras.

År 1955 - 1956 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Ett förslag till renovering av kyrkan upprättas av arkitekten Arne Philip. Riksantikvarieämbetet ställer sig negativt till förslaget att ta fram medeltida målningar eftersom de vid undersökning av konseravtor Sven Dalén befunnits vara så fragmentariskt bevarade. Vidare ställer sig ämbetet negativt till förslaget att placera det medeltida altarskåpet på altaret. I stället vill ämbetet renodla kyrkans välbevarade 1700-talskaraktär. Altarskåpet hamnade ändå på altaret efter att ha konserverats av konservator Sven Carlsson, Gimo. Man bedömde att det annars skulle kunna ta skada av värmeradiator på korväggen där skåpet tidigare hängt. Golvbeläggningen i koret byttes ut mot kalksten. Putsen å väggar och valv lagades och hål efter det gamla kaminröret murades igen. Ny orgel införskaffades. Orgelfasaden från 1700-talet bevarades.
Upphovsman	Arne Philip (Arkitekt) Sven Carlsson, Gimo (Konservator)

År 1955 - 1956 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Ett förslag till renovering av kyrkan upprättas av arkitekten Arne Philip. Riksantikvarieämbetet ställer sig negativt till förslaget att ta fram medeltida målningar eftersom de vid undersökning av konseravtor Sven Dalén befunnits vara så fragmentariskt bevarade. Vidare ställer sig ämbetet negativt till förslaget att placera det medeltida altarskåpet på altaret. I stället vill ämbetet renodla kyrkans välbevarade 1700-talskaraktär. Altarskåpet hamnade ändå på altaret efter att ha konserverats av konservator Sven Carlsson, Gimo. Man bedömde att det annars skulle kunna ta skada av värmeradiator på korväggen där skåpet tidigare hängt. Golvbeläggningen i koret byttes ut mot kalksten. Putsen å väggar och valv lagades och hål efter det gamla kaminröret murades igen. Ny orgel införskaffades. Orgelfasaden från 1700-talet bevarades.

Upphovsman

Arne Philip (Arkitekt)

Sven Carlsson, Gimo (Konservator)

År 1975 - 1975 Ändring
Åtgärd	Riksantikvarieämbetet lämnar tillstånd till installerande av toalett i tornets bottenvåning.

År 1978 - 1978 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Riksantikvarieämbetet ger tillstånd till en kororgel.

År 1987 - 1987 Ändring - restaurering
Åtgärd	Utvändig renovering omfattande tjärning av spåntak, ommålning av plåt och fönster, nya socklar, rengöring av puts, lagning av puts med kalkbruk samt avfärgning av puts med kalkfärg. I samband med detta påträffades och återställdes blinderingarna på östgaveln och sakristians gavel. Invändigt utfördes isolering av valven. Målnings- och konserveringsarbeten utfördes enligt program upprättat av konservator Alf Hedman. Väggar och valv rengjordes och vitkalkades. Den tidigare rosa väggfärgen frångicks därmed. Den fasta inredningen behandlades och den ursprungliga färgen framskrapades på läktarbarriären. En yta med medeltida kalkmåleri togs fram vid södra väggen intill läktaren. Arbetena utfördes av konservator Rune Hammarling.
Upphovsman	Alf Hedman (Konservator) Rune Hammarling (Konservator)

År 1987 - 1987 Ändring - restaurering

Åtgärd

Utvändig renovering omfattande tjärning av spåntak, ommålning av plåt och fönster, nya socklar, rengöring av puts, lagning av puts med kalkbruk samt avfärgning av puts med kalkfärg. I samband med detta påträffades och återställdes blinderingarna på östgaveln och sakristians gavel. Invändigt utfördes isolering av valven. Målnings- och konserveringsarbeten utfördes enligt program upprättat av konservator Alf Hedman. Väggar och valv rengjordes och vitkalkades. Den tidigare rosa väggfärgen frångicks därmed. Den fasta inredningen behandlades och den ursprungliga färgen framskrapades på läktarbarriären. En yta med medeltida kalkmåleri togs fram vid södra väggen intill läktaren. Arbetena utfördes av konservator Rune Hammarling.

Upphovsman

Alf Hedman (Konservator)

Rune Hammarling (Konservator)

År 1990 - 1990 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Ytterligare originalfärg framtogs på läktarbarriärens insida. Utfördes av konservator Rune Hammarling.
Upphovsman	Rune Hammarling (Konservator)

År 1995 - 1999 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Det medeltida altarskåpet och Madonnaskåpet konserveras av Riksantikvarieämbetet
Upphovsman	Riksantikvarieämbetet (Konservator)

År 1998 - 1998 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	Södra porten byggs om och förses med en utvändig handikappramp. Ritningar upprättade av Uppfeldt Wallerstedt arkitektkontor AB, Uppsala
Upphovsman	Uppfeldt Wallerstedt arkitektkontor (Arkitektkontor)

UPPSALA SKUTTUNGE 11:1 - husnr 1, SKUTTUNGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning