Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

LANDSKRONA TOFTA 27:1 - husnr 1, TOFTA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Altartavla.JPG

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
TOFTA KYRKA (akt.), TOFTA KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

Skåne
Landskrona
Skåne
Tofta
Häljarps församling
Lunds stift
Toftavägen 254

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Historik

Inventeringsår 2014

Kyrkobyggnaden
Tofta kyrka härstammar från 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Kyrkan anlades på tidstypiskt sätt med långhus, kor och en halvrund absid. Kyrkorummet utformades med plant innertak, varsitt högt sittande fönster på långhusets södra och norra sidor och troligtvis med motställda portaler för män och kvinnor. Rester av en igenmurad sydportal av sandsten hittades i samband med en murverksundersökning 1994.

Efter uppförandet kom kyrkan att utvidgas, valvslås och byggas om vid ett stort antal tillfällen. Valvslagningen i långhuset kan ha tillkommit under 1400-talet, troligen även vapenhuset. Under denna period var byggna...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, absid.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Tofta kyrka härstammar från 1100-talet eller tidigt 1200-tal.
År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Valvslagningen i långhuset kan ha tillkommit under 1400-talet, troligen även vapenhuset.
År 1450 - 1450 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan av malm är i de flesta uppgifter daterad till 1450. Klockan anses dock gjuten av dansken Olaus Hinrici Kegge, som levde på 1300-talet; klockan bör alltså ges en tidigare datering, eller så är den gjuten av någon av Kegges efterföljare. På manteln finns ett gjutet sigill, två korssymboler och en minuskelinskrift med änglahälsningen ”Ave Maria Gratia Plena”, avslutad med orden ”Onste me fecit”.
År 1500 - 1599 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan av malm, gjuten av Borchard Gelgegeiter på 1500-talet, pryds av bladfriser och en inskription.
År 1787 - 1787 Ändring - tillbyggnad
Kyrkans nuvarande absid är från 1787, byggd på grundmurarna till sin romanska föregångare. Absiden försågs då med ett rakt fönster i öster, omgärdat av en slätputsad omfattning, med en minnestavla ovanför.
År 1800 - 1900 Ändring - ombyggnad, interiör
Vid sekelskiftet förnyas kyrkans interiör av arkitekt O J Wahlström. En orgelläktare och en ny bänkinredning installeras. I korvalvet målas en stjärnhimmel, och dess ribbor smyckas liksom korväggarna med kvaderindelningar.
År 1830 - 1830 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan anses målad av Alexander Malmquist i Paris under 1830-talet. Duken föreställer De tre vise männen, som kommit för att tillbe Jesubarnet och ge honom sina gåvor. På bilden syns även änglar, Josef och Maria. Målningen omges av en guldram, vars övre strålglans skars bort av Eiler Graebe 1953.
År 1840 - 1840 Rivning - delvis riven
Under 1840-talet omgestaltas kyrkan av domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius. Det södra vapenhuset rivs.

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1840 - 1849 Ändring - ombyggnad, exteriör
Under 1840-talet omgestaltas kyrkan av domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius. Kyrkan får ett nytt tegeltak och en ny takstol, som ersätter en konstruktion av romansk typ med dubbla kryssparrar. Fönstren och dörrarna får sitt nuvarande utseende, och nya tegelomfattningar görs med synligt rött tegel. Detta tegel är idag förputsat. Absidfönstret görs om till entré till sakristian.

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1846 - 1846 Fast inredning - altarring
Altarringen är troligen gestaltad av Carl Georg Brunius 1846, med en ekådrad barriär genombruten av fyrpass. Kring fyllningarna finns ett förgyllt listverk. Knäfall och överliggare är klädda med röd sammet.

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1846 - 1846 Fast inredning - predikstol
Predikstolen, av ekådrat trä med förgyllt listverk, är ritad av Carl Georg Brunius 1846. Den sexsidiga korgen vilar på en åttasidig fot med kannelerade sidor. Korgens fält är öppna, genombrutna av två på varandra stående fyrpass, omgärdade på ömse sidor av arkadmotiv med trepass- respektive rundbågar. Överliggaren är klädd med röd sammet. Den raka trätrappan har en öppen barriär med urskurna trepassbågar.

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1850 - 1850 Fast inredning - altare
Altaret är från 1850, byggt av trä av en okänd snickare. Altarbordet breddades 1950 efter Eiler Graebes ritningar.
År 1900 - 1900 Ändring - ombyggnad, interiör
Vid sekelskiftet förnyas kyrkans interiör av arkitekt O J Wahlström. En orgelläktare och en ny bänkinredning installeras. I korvalvet målas en stjärnhimmel, och dess ribbor smyckas liksom korväggarna med kvaderindelningar.
År 1900 - 1900 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten av trä är gestaltad av O J Wahlström år 1900. Funten har ett cirkulärt skaft med en svarvad fot och en åttasidig cuppa, vars nedre del smyckas av en arkad med trepassbågar. Locket har ett utskuret övre listverk.
År 1900 - 1900 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen i ekådrat trä är från O J Wahlströms renovering 1900. Bänkarna, utförda i nygotisk stil, har rikt utsirade gavlar med utskurna tre- och fyrpassbågar. Gavlarnas bänkstöd bärs upp av små kolonnetter. Ryggarna är uppbyggda av ramverk med flera fyllningar. Bänkarna är försedda med fotstöd och psalmbokshylla, och sedan 1972 med lösa dynor. De främsta bänkarna är försedda med skärmar, som smyckats med ett arkadmotiv med trepassbågar.
År 1916 - 1916 Ändring - ombyggnad, yttertak
Kyrkans nuvarande taktegel läggs 1916 efter Theodor Wåhlins anvisningar.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1953 - 1953 Ändring - ombyggnad
1953 får Eiler Graebe i uppdrag av byggnadsstyrelsen att ta fram riktlinjer för kyrkans framtida restaureringar. Av hans program genomförs ett fåtal punkter. Altaret och altarbarriären flyttas fram, och golvet innanför räcket görs om och sänks 10 cm. Ytterporten till absiden förses samtidigt med en innerdörr.
År 1971 - 1971 Fast inredning - orgel
Orgeln, byggd 1971 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har 10 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Spelbordet är vänt från åhörarna.
År 1994 - 1994 Underhåll - exteriör
1994 genomförs en renovering av kyrkan, f.d. vaktmästarbostaden och norra kyrkogårdsmuren. Kyrkans fasader renoveras och underhålls, absidens dörrblad byts ut och vapenhuset ommålas.
År 2004 - 2004 Underhåll - fönster
2004 omblyas, kompletteras och målas samtliga fönster.
År 2008 - 2008 Underhåll - målningsarbete, exteriör
2008 kalkas kyrkan om utvändigt.