Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

SVALÖV KONGA 19:1 - husnr 1, KONGA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1642-1.TIF.

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
KONGA KYRKA (akt.), KONGA KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

Skåne
Svalöv
Skåne
Konga
Kågeröd-Röstånga församling
Lunds stift
Konga 1272

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2015

Konga kyrka härstammar från 1100- eller 1200-talet. Den äldsta kyrkan utformades som en romansk absidkyrka med tvåkvadratiskt långhus och ett smalare, enkvadratiskt kor. Kanske helgades byggnaden åt St:a Barbara, ett romerskt skyddshelgon. Murarna uppfördes av tuktad gråsten med sandsten i hörnkedjor och omfattningar. Byggnaden fick portaler i söder och norr och flera fönster, placerade åtminstone på långhusets norra och södra sidor och i absidens östra vägg. Kyrkorummet avslutades troligen av ett plant innertak. Utrymmet ovan innertaket användes för förvaring.

Under 1400-talet rivs innertaket och kyrkorummet täcks med kryssvalv...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, absid.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Konga kyrka härstammar från 1100- eller 1200-talet. Den äldsta kyrkan utformades som en romansk absidkyrka med tvåkvadratiskt långhus och ett smalare, enkvadratiskt kor. Kanske helgades byggnaden åt St:a Barbara, ett romerskt skyddshelgon. Murarna uppfördes av tuktad gråsten med sandsten i hörnkedjor och omfattningar. Byggnaden fick portaler i söder och norr och flera fönster, placerade åtminstone på långhusets norra och södra sidor och i absidens östra vägg. Kyrkorummet avslutades troligen av ett plant innertak. Utrymmet ovan innertaket användes för förvaring.
År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten av sandsten är från 1100-1200-tal. Funten har en hög, kvadratisk bas, en låg, insvängd fot och en hög, lätt utåtvidgande cuppa med trattformad undersida. Foten är smyckad med djurhuvuden i hörnen, och på cuppan finns en palmettbård. Dopfunten hör enligt Lars Tynell till Genarpsgruppen, dit han för funtar smyckade med palmettband, rund cuppa med skråkant nedtill och fyrsidig fot.
År 1350 - 1549 Nybyggnad - Vapenhus
År 1350 - 1550 Ändring - tillbyggnad
Vid något tillfälle byggs det södra vapenhuset, troligen under senmedeltiden.
År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Under 1400-talet rivs innertaket och kyrkorummet täcks med kryssvalv. Korvalvet slås förmodligen först, mellan ca 1450-1475, långhusvalven något senare. Valven täcks med kalkmålningar i två perioder, först geometriska motiv från 1450-1500 och därefter mer figurativt måleri från 1500-1525. Upphovsmannen till detta tros vara Kongamästaren.
År 1700 - 1700 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolen från 1700 i polykromt trä består av en åttakantig korg med fyra panelklädda sidor, en kalkstenstrappa från 1920 och ett ljudtak i samma stil som korgen. Den vilar på två bjälkar, infästade i fasaden, och en murad hög sockel. Korgens sidor avdelas med kolonnetter på postament, med samma utformning som de kring altaruppsatsen. I sidornas bildfält finns bilder på evangelisterna med sina attribut, som är gjorda 1937 av Osvald Owald. Under målningarna finns inskriftstavlor med de fyras namn och under dessa gråmålade understycken. Korgens övre listverk är förkroppat med förgylld text på entablementets fris. Ljudtaket är åttasidigt, prytt med förgyllda inskriptioner, tandsnittsdekor och nederst en rundbågefris. I sidornas hörn finns svarvade knoppar och mellan dessa gråmålade överstycken.
År 1701 - 1701 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen i polykromt trä är troligen tillverkad 1701, enligt vad som sägs i en beskrivning från kyrkan detta år. Uppsatsen har därefter restaurerats och förändrats vid flera tillfällen, senast i samband med Wåhlins renovering 1910.
År 1734 - 1734 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan av malm är gjuten 1734 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Manteln är dekorerad med två inskriptioner på sidorna, och upptill en fris med satyrmasker.

Andreas Wetterholz (Klockgjutare)

År 1794 - 1796 Ändring - tillbyggnad
Tornet börjar byggas 1794, vilket är belagt genom en notis i ett protokoll från prostvisitationen 1795, och avslutas 1796.
År 1796 - 1796 Ändring - tillbyggnad
Långhus
År 1796 - 1796 Nybyggnad - Torn
År 1829 - 1829 Ändring - ombyggnad, exteriör
1829 tas en dörr och ett fönster upp i absidväggen.
År 1833 - 1833 Ändring - ombyggnad, fönster
1833 tas ett fönster i norra korväggen.
År 1850 - 1879 Ändring - ombyggnad, yttertak
Under 1850-1870- talen underhålls taken, som består av både bly, spån, koppar och tegelpannor, i flera omgångar.
År 1855 - 1857 Ändring - ombyggnad
1855-1857 görs en renovering under murare Ohlsson och snickare Lundbergs ledning. Vapenhusets södra gavel och absidens hjälmvalv, som destabiliserats då absiddörren satts in, ommuras. Golven byts mot tegel i gångar och brädgolv i bänkkvarteren. Fönsteröppningarna utvidgas och får dagens utseende. Ett fönster sätts in i tornets västfasad, och det södra vapenhuset får sin nuvarande portal.
År 1880 - 1889 Ändring - ombyggnad
Under 1880-talet införskaffas därför ett nytt altarskrank, predikstolen renoveras, interiören ommålas och blytaket täcks om med kopparplåt.
År 1880 - 1880 Fast inredning - altarring
Altarrund, utförd 1880 i ek, med tre sidor. Barriären består av smala balusterdockor mellan en oklädd överliggare och ett knäfall, som är täckt med orangefärgat tyg.
År 1898 - 1898 Ändring - ombyggnad, interiör
1898 byggs en ny större orgelläktare efter ritningar av Alfred Arwidius. Samtidigt görs tornfönstret om till den dörröppning som idag är kyrkans huvudentré.

Nils Alfred Arwidius (Arkitekt)

År 1907 - 1907 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgeln är från 1907, byggd av Åkerman och Lund och omgjord 1961 av Fredriksborgs orgelbyggeri Troels Krohn. Den har 9 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden är modernistiskt gestaltad, uppbyggd av tre partier med synliga pipfält. Det mittersta partiet är förhöjt och indelat i tre mindre pipfält. Färgsättningen går i grått med rödbruna linjebårder kring pipfälten.

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1909 - 1910 Ändring - ombyggnad
1909-1910 görs en restaurering under ledning av arkitekt Theodor Wåhlin. Fönstren repareras och koppartaket byts mot järnplåt. Interiört ersätts långhusets tegelgolv av kalksten och bänkkvarteren får nya, öppna bänkar. Västförlängningens innertak rivs, och istället slås ett tegelvalv som efterbildar de romanska valven i öster. På vinden tar man bort den avdelande brädväggen. De förputsade kalkmålningarna tas fram och kompletteras med dekormålningar. Tornets bottenvåning görs om till vapenhus och avbalkas mot långhuset med en putsad vägg. En ny trappa byggs till läktaren, som förkortas samtidigt som orgeln byts ut. För att få plats med denna tvingas man höja klockvåningen, som får ett nytt bjälklag. Södra vapenhuset får ett nytt innertak.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1910 - 1910 Fast inredning - altare
Altaret är ritat av Theodor Wåhlin 1910. Både sidorna samt den utkragande toppskivan är av svart, slipad kalksten. På blockaltarets framsida finns en försänkt dekor med monogrammet IHS inom en cirkel, som omges av strålglans och törnrosor.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1910 - 1910 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen från 1910 är ritad av Theodor Wåhlin. De öppna bänkarna har bakstycken uppbyggda som ramverk. Gavlarna smalnar av något uppåt, och är dekorerade med stående räfflor och blommedaljonger. I sitsarna ligger bruna dynor. Inredningen var ursprungligen målad i ”Wåhlinblått”, men är sedan 1936 brunlaserad.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1933 - 1933 Underhåll - takomläggning
1933 läggs yttertaket på södra vapenhuset om med dagens plåt.
År 1935 - 1935 Ändring - ombyggnad, interiör
1935 avdelas utrymmet med en vägg till bårhus och sakristia.
År 1936 - 1936 Ändring - ombyggnad, interiör
1936 anses Wåhlins läktare alltför trång, och man väljer att förstora den på nytt. Som barriär återmonteras 1600-talsbröstningen, som sedan 1896 förvarats i vapenhuset.
År 1938 - 1938 Ändring - ombyggnad, yttertak
Plåten på torn, långhus, kor och absid läggs 1938.
År 1947 - 1947 Ändring - ombyggnad, interiör
1947 monteras den nuvarande pendeldörren mellan vapenhus och långhus.
År 1960 - 1960 Ändring - ombyggnad, interiör
1960 flyttas läktarbarriären fram 90 cm, så att läktaren som vi ser den idag bildas.
År 1966 - 1966 Konservatorsarbeten
1966 restaureras kyrkans kalkmålningar av Albert Eriksson. De äldre motiven från 1400- och 1500-talen tas fram och fixeras medan dekorerna från 1910-talet överkalkas.

Albert Eriksson (Konservator)

År 1977 - 1977 Underhåll - exteriör
1977 görs en exteriör renovering efter Ingvar Mårtenssons handlingar. Plåttaket målas om, fasaderna omputsas partiellt med kc-bruk och vitkalkas. Absiddörren sätts igen.
År 1981 - 1981 Underhåll - fönster
1981 renoveras kyrkans blyfönster.
År 1985 - 1999 Underhåll
Nya reparationer görs 1985 efter Torsten Leon-Nilssons instruktioner, och 1999 efter Ernsfors/ Jacobssons arkitekters handlingar. Vid båda tillfällena ommålas plåttaken, putslagas fasaderna med hydraulisk kalk och ommålas de utvändiga snickerierna.

Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 2004 - 2004 Ändring - ombyggnad
2004 görs en iståndsättning efter arkitekt Michael Forsbergs anvisningar. En handikapptoalett med utvändig entré inreds i det tidigare bårrummet. I långhuset tas de två främsta bänkraderna bort för att ge plats åt dop, kör m.m. Kalkstensgolvet lagas och befrias från mattor. Yttertaket ommålas och lösa takplåtar fästas.

M. Forsberg (Arkitekt)