Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND GARDE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, GARDE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

480-1.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
GARDE KYRKA (akt.), GARDE KYRKA (akt.)

1130 - 1170

1140 - 1159

1200 - 1250

1739 - 1739

1754 - 1754

Gotland
Gotland
Gotland
Garde
Garde församling
Visby stift
Garde kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2006

Garde kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Även kyrkogårdsmuren med de fyra stigluckorna, varav den västra är av en ovanlig storlek, är av medeltida ursprung.

Redan på 1100-talet fanns här sannolikt en träkyrka. Kring mitten av samma århundrade revs den och en romansk stenkyrka bestående av kor med absid i öster och långhus uppfördes. Möjligen byggdes även tornets nedre delar i samband med detta. Det fullbordades till sin nuvarande höjd under 1200-talets första hälft. För-utom tornet återstår av den romanska kyrkan hela långhuset, inklusive stora partier av det romanska flisgolvet samt taklaget med täckning av ekspån....

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i korgolvet över Olav av Robbenarve.
År 1130 - 1170 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och torn (bevarad takstol från omkring 1140)
År 1130 - 1200 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kalkmålningar i långhusets västra del samt i tornbågen i byzantinsk stil.
År 1130 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning - ristning, interiör
Ristningar på kyrkans väggar
År 1140 - 1159 Nybyggnad
Det nuvarande långhuset och ett nu försvunnet absidkor byggdes (det under nuvarande yttertak bevarade romanska spåntaket över långhuset anges i SvK vara från omkring 1140). Långhusets stengolv finns bevarat under den nuvarande kyrkans golv. Murade sittbänkar utefter väggarna i långhuset Tornet planlades (eller uppfördes till sina nedre delar enl.SvK). Målningar i bysantinsk stil i tornbågen och (fragmentariskt) långhusets V del. Dopfunt av ”Byzantios”. Triumfkrucifixet (SvK anger ”tiden omkr 1200”).

Byzantios (Konstnär)

År 1150 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt

Byzantios (Konstnär - Bildhuggare)

År 1200 - 1299 Ändring - påbyggnad
Påbyggnad torn till nuvarande höjd
År 1200 - 1250 Nybyggnad
Tornet byggdes på till nuvarande höjd (SvK ”vid 1200-talets mitt”) varvid de romansk ljudgluggarna murades till. Troligt invigningsår för denna kyrka: 1200 (i Taxuslistan; SvK). Sannolik tillkomsttid för en senare riven sakristia och för den V stigluckan.
År 1325 - 1350 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Korportal
År 1325 - 1350 Nybyggnad - Korparti
Rakt kor, bredare än långhuset. Ersatte ett äldre absidkor
År 1325 - 1350 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1350 - 1375 Nybyggnad - Korparti
Det romanska koret revs och det nuvarande koret samt sakristian tillkom, utfört av ”Egypticus”-verkstaden. Samtidigt revs sannolikt 1200-talssakristian. Det romanska korets portal återanvändes som N portal i långhuset, en fönsteromfattning från koret eller absiden återanvändes som ljusglugg i den Ö korgavelns röste. Glasmålningar i fönstren, kalkmålningar (invigningskors), sakramentsskåp med målningar i korets N vägg. De S, Ö och N stigluckorna kom till.

Egypticus (Konstnär)

År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning
Bänkinredning. Timglas.
År 1608 - 1608 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklocka, gjuten av Reinhold Benning i Lübeck.

Reinhold Benning (Klockgjutare)

År 1611 - 1611 Arkitekturbunden utsmyckning
Minnestavla över kyrkoherden Povel Nielsons son Nils.
År 1620 - 1620 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i korgolvet över kyrkoherden Povel Nielson. Epitafium på korets N vägg över sockenprästen Pofvel Nilsøn, d.1620 (GK anger felaktigt PN:s dödsår till 1670)
År 1630 - 1630 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i korgolvet över kyrkoherden Niels Lavritsøns hustru Anna Povelsdatter.
År 1650 - 1700 Fast inredning - bänkinredning
Korbänken.
År 1660 - 1660 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i korgolvet över Elisabeth Iensdatter.
År 1661 - 1661 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i korgolvet över prosten Niels Lauritsen Vall. Epitafium över densamme på korets N vägg. Epitafiet målat av Johan Bartsch d.ä. (”Johan Målare”).

Johan Bartsch d ä (Konstnär)

År 1662 - 1662 Fast inredning - predikstol
Predikstol

Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1662 - 1662 Fast inredning - predikstol
Predikstolen tillkom sannolikt detta år enligt målad inskrift i ljudtaket. Troligen tillverkad av Jochim Sterling.

Jochim Sterling (Hantverkare - Snickare)

År 1680 - 1689 Ändring - ombyggnad
Långhusets träinnertak lades in, och en trävägg sattes upp mot ringkammaren.
År 1689 - 1689 Fast inredning - altaruppsats
Altarupsats i sandsten. Renoverad 1759
År 1689 - 1689 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen av sandsten. Altaruppsatsen kan vara tillverkad redan 1682 av stenhuggaren i Burgsvik, Hans Skotte, vars initialer och bomärke samt detta år finns inristade i korportalen. Fattigstock.

Hans Skotte (Konstnär)

År 1697 - 1697 Fast inredning - skrank
Altarskranket reparerades.
År 1699 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Predikstolen målades. Korbänken målades.
År 1701 - 1701 Ändring
Kyrkan vitkalkades invändigt, varvid kalkmålningarna från 1100-talet doldes.
År 1706 - 1706 Underhåll
Tornhuven reparerades.
År 1726 - 1726 Ändring
Tornhuven förnyades.
År 1737 - 1737 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan gjuten av Gerhard Meyer, Stockholm. Långhustaket reparerades och lades delvis om under ledning av Mathias Glömsker.

Gerhard Meyer (Klockgjutare)

Mathias Glömsker (Hantverkare)

År 1739 - 1739 Nybyggnad
Nya dörrar av ek i samtliga portaler. Järndörr till sidoaltarets förvaringsnisch.
År 1740 - 1741 Fast inredning - bänkinredning
1740 Nya bänkar tillkom. 1741 Nya bänkar tillkom. Bekännelsepall.
År 1743 - 1743 Arkitekturbunden utsmyckning
Nummertavlan, trol. tillverkad av Johan Hernell.

Johan Hernell (Konstnär)

År 1749 - 1749 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Takmålning i långhusets innertak
År 1749 - 1749 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Långhusets innertak målat av Nils Sahlin. Han målade även krucifixet, sakramentsskåpet i koret, dopfunten samt en ”gardin” på en vägg. Troligen även predikstolen. Bänkinredningen målades. Väggen mot ringkammaren förnyades.

Nils Sahlin (Konstnär)

År 1754 - 1754 Nybyggnad
Portarna i V stigluckan samt porten i S stigluckan tillkom.
År 1756 - 1756 Underhåll - exteriör
Kyrkan yttre blev ”Späckat och hvitlimad”.
År 1758 - 1758 Fast inredning - läktare
Ny läktare.
År 1759 - 1759 Ändring
Altaruppsatsen målades, troligen av Magnus Möller (förf:s anm.). Läktaren målades. Sockenmagasin inrättat i V stigluckan.
År 1779 - 1779 Underhåll
Tornhuven reparerades.
År 1798 - 1799 Ändring - ombyggnad, fönster
Två nya fönster togs upp, sannolikt i långhusmurarna. Koret nyligen kalkat invändigt.
År 1800 - 1800 Ändring - restaurering
Tornhuven genomgick en omfattande reparation.
År 1800 - 1899 Fast inredning - skrank
Nytt altarskrank i nygotik ersatte 1600-talsskranket.
År 1818 - 1818 Underhåll
”Hela yttre murens reparation”.
År 1859 - 1859 Fast inredning - orgel
Orgel tillverkad av C.G. Cederlund, Stockholm, läktaren vitmålades.

Carl Gustaf Cederlund (Orgelbyggare)

År 1869 - 1869 Ändring - ombyggnad, fönster
Fyra nya fönster togs upp i de N resp. S långhusväggarna efter ritningar av byggmästare Nils Pettersson, Visby. Nya, färgade glas sattes in i både korets och långhusets fönster.

Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1870 - 1879 Ändring - ombyggnad, port
Nytt portblad i S långhusportalen.
År 1881 - 1881 Ändring - restaurering
Inre renovering varvid bl.a. triumfkrucifixet flyttades från triumfbågen till N långhusväggen. Predikstolstrappans barriär förnyades och hela predikstolen målades mörkbrun. Bänkinredningen gjordes delvis om och målades.
År 1891 - 1891 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona av mässing skänkt av Jakob Svensson.
År 1908 - 1908 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona av mässing skänkt av Garda församlings syförening.
År 1932 - 1932 Teknisk installation - värme
Värmeledning.
År 1963 - 1968 Ändring - restaurering
Omfattande ut- och invändig restaurering efter förslag av arkitekt Karl Erik Hjalmarsson, Stockholm (GK anger ”1963-70”):  Tornhuven förstärktes och försågs med ny brädklädsel (1963).  Fasaderna putsades och vitkalkades (1963).  Nya faltak på täta undertak över kor, långhus och sakristia. Ny takkonstruktion över långhuset, övriga reparerade (ny konstruktion även över koret, förf:s anm.) Förstärkningsarbeten med betong av långhusmurarna.(1967).  Nya portblad i S och N långhusportalerna, förändring av portbladet i den N långhusportalen.  De båda mellersta, romanska fönstren i långhusets S och N väggar togs upp och två andra, större fönster från 1869 sattes igen. Nytt glas i Ö korfönstret.  Östra delen av långhusets målade innertak höjdes för att frilägga triumfbågen. Delvis nytt innertak i ringkammaren.  Framtagning av kalkmålningarna i långhuset av konservator Erik Olsson, Sanda (SvK; 1968).  Trägolven från 1700-talet i kyrkan revs bort och golven i kyrkorummet (utom Ö delen av långhuset) belades med kalkstensplattor.  Predikstolen (tidigare på ett sidoaltare i SÖ hörn, vilket nu revs bort) flyttades in på en ny plint i koret.  Bänkinredningen från 1800-talet revs ut och ersattes med nya bänkkvarter i långhusets Ö del, och det romanska långhuset frilades.  Korbänken flyttades ut och magasinerades i V stigluckan  Läktaren revs bort och orgeln såldes.  Altarskranket från 1800-talet togs bort och ersattes med ett nytt i flyttbara sektioner.  Predikstolens målning togs fram och predikstolstrappans barriär målades av konservator Erik Olsson, Sanda.  Triumfkrucifixet och altaruppsatsen konserverades, krucifixet flyttades från långhusets N mur och hängdes upp i triumfbågen.  Dopfunten flyttades till sin ursprungliga plats i det romanska långhuset.  Orgel byggd av A. Magnussons Orgelbyggeri, Göteborg (ISO). Den gamla orgeln såldes till Frimurarlogen i Visby.  Nya dörrar till sakramentsskåpet från 1300-talet i korets N mur.  Det gamla värmesystemet revs ut och ersattes med ett nytt bestående av fristående varmluftsaggregat, strålvärmeradiatorer över bänkkvarteren och organistbänken, samt värmefolie i bänkkvarterens ryggar och sitsar.  Ljuskrona av smidesjärn ovanför dopfunten.  El-ringning.

Karl Erik Hjalmarsson (Arkitekt)

Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1974 - 1974 Fast inredning - glasmålning
Glasmålning i Ö korfönstret av Randi Fisher.

Randi Fisher (Konstnär - Glaskonstnär)

År 2004 - 2004 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby. Entreprenör: Byggnadshyttan på Gotland:  Tornhuvens stomme reparerades genom utbyte av bl. a. högbenen och panelen. Utbyte av plåtdetaljer av kopparplåt mot stålplåt.  Rengöring, putslagning och kalkavfärgning av fasaderna på kor, långhus och sakristia. Tornets KC-putsade fasader lagades med d:o bruk och avfärgades med KC-färg.  Hörnkedjor, fönsteromfattningar och socklar rengjordes och foglagades.  Nya brädklädda bänkar i ljudgluggarna.  Reparation av fönster.  Utbyte av skadade falar på övriga tak, samt målning av hängrännor och stuprör.  Utbyte av åskskyddsanläggningen.  Komplettering av inspektionsbryggor, stegar och belysning på vindarna och i tornhuven. Reparation och kalkavfärgning av stigluckornas fasader.

Jan Utas (Arkitekt)