Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

LUND HÅSTAD 30:1 - husnr 1, HÅSTADS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1358-3.TIF.

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
HÅSTADS KYRKA (akt.), HÅSTADS KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

Skåne
Lund
Skåne
Håstad
Torns församling
Lunds stift
Håstads bygata 6

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2015

Håstads kyrka uppfördes troligen någon gång under 1200-talet. Kyrkan byggdes med långhus, vilket proportionerades efter breddförhållandet 1:2, och ett rakslutat kor med kvadratisk plan i öster. Murarna uppfördes i tegel på en grund av gråsten. Långhusets södra och norra väggmurar försågs med portaler och sannolikt även med ett antal mindre, högt placerade, fönster. Det västra gavelröstet hade mönstermurning med spetsbågiga blinderingar.

Under senmedeltiden slogs kryssvalv i långhus och kor, vilka vilade på pilastrar. De två valvtravéerna i långhuset delades av med en gördelbåge som i likhet med triumfbågen var rundbågig och hade ...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad
Långhus
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Håstad kyrka uppfördes troligen någon gång under 1200-talet. Kyrkan byggdes med långhus, vilket proportionerades efter breddförhållandet 1:2, och ett rakslutat kor med kvadratisk plan i öster. Murarna uppfördes i tegel på en grund av gråsten. Långhusets södra och norra väggmurar försågs med portaler och sannolikt även med ett antal mindre, högt placerade, fönster. Det västra gavelröstet hade mönstermurning med spetsbågiga blinderingar.
År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn
År 1350 - 1550 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Under senmedeltiden slogs kryssvalv i långhus och kor, vilka vilade på pilastrar. De två valvtravéerna i långhuset delades av med en gördelbåge som i likhet med triumfbågen var rundbågig och hade ett grovt utförande.
År 1350 - 1550 Ändring - tillbyggnad
I väster byggdes kyrkan till med ett torn och i söder med ett vapenhus. Tornet byggdes i gråsten och gavs en kvadratisk plan. I dess södra mur, strax intill mötet med långhuset, fanns en dörr som ledde in till tornet. Någon förbindelse mellan tornet och kyrkorummet fanns inte. Upptill täcktes tornet av ett flackt sadeltak och murarna avslutades med trappstegsgavlar. Vapenhuset, som tros ha uppförts i tegel, hade sadeltak och var lägre än långhuset. Tillbyggnaden anslöt till den tidigmedeltida sydportalen i långhusets södra murvägg.
År 1350 - 1550 Ändring - ombyggnad
Under medeltiden eller renässansen ersattes fönsteröppningarna med stickbågiga fönsterhål. I mitten på korets östra sida byggdes en flera meter djup strävpelare som stöd för kor och långhus.
År 1832 - 1832 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan i malm gjöts om 1832 av E Lundqvist i Jönköping. Klockan är dekorerad med akantusblad och textfriser där bland annat biskopen i Lund, prosten i Hoby och två kyrkvärdar omnämns.
År 1860 - 1860 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen består av slutna kvarter och ritades av domkyrkoarkitekten C G Brunius 1860, men modifierades 1956 av den dåvarande domkyrkoarkitekten Eiler Græbe. Kvarteren har målats om men den ursprungliga färgsättningen finns ännu bevarad under de yttre färglagren.

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1860 - 1865 Fast inredning - predikstol
Predikstolen är utförd i goticerande stil och tillverkades i samband med Brunius restaurering i början av 1860-talet. Korgens fem sidor delas av med knippekolonner. Fyllningarna är dekorerade med gotiska ornament som spetsbågar och fyrpass. Den åttkantiga fotens form är snarlik dopfuntens.
År 1861 - 1861 Nybyggnad - Korparti
År 1861 - 1861 Nybyggnad - Korsarm/ar
År 1861 - 1861 Ändring - ombyggnad
1850 gjordes en uppmätning av kyrkan som vid tidpunkten tycks ha varit relativt oförändrad sedan medeltiden. Elva år senare genomfördes en omfattande restaurering under ledning av domkyrkoarkitekten Carl George Brunius. Tornet byggdes då om och de medeltida trappstegsgavlarna revs och taket försågs med en spira. I tornets bottenvåning togs en västentré upp och den östra muren försågs med den öppning som förbinder tornets bottenvåning och kyrkorummet. Vapenhuset revs och sydportalen murades igen. Samtliga murar höjdes och avslutades upptill av en tandsnittsgesims. Kyrkan fick även ny fönstersättning och ny inredning med bänkar i slutna kvarter. Triumfbågväggen, som tidigare delat av långhuset från koret, revs och två korsarmar uppfördes åt norr och söder. De medeltida kryssvalven revs och istället försågs kyrkorummet med gipsade tunnvalv i trä som möttes i korsmitten. I öster byggdes en halvrund absid, vars tak täcktes med järnplåt. Övriga takfall täcktes med engelsk skiffer.

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1873 - 1873 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfuntens runda cuppa är tillverkad 1873 i grön kolmårdsmarmor. Sidornas dekoration består av blad, vilka öppnar sig mot toppen likt en blomknopp. Cuppan tillverkades utifrån kyrkans dopfat från 1500-talet. Den åttkantiga foten är tillverkad i sandsten och har sidor dekorerade med spetsiga trifoliebågar.
År 1886 - 1886 Underhåll - takomläggning
1886 lade man även om skiffern på tornets spira sedan ”den gamla skiffern på tornet till följd av stormar helt och hållet bortflugit […]”.
År 1909 - 1909 Brand - delvis förstörd
1909 eldhärjades kyrkan sedan man överhettat den norra kaminen under den kalla vintern. Man lyckades släcka elden men takstolen och tunnvalven skadades allvarligt.
År 1909 - 1911 Ändring - ombyggnad
1909 eldhärjades kyrkan sedan man överhettat den norra kaminen under den kalla vintern. Man lyckades släcka elden men takstolen och tunnvalven skadades allvarligt. Under närmare tre år genomfördes omfattande restaureringsarbeten i kyrkan under ledning av dåvarande domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Taken lades om och kyrkans fasader putslagades och avfärgades. Man valde då att även avfärga tandsnittsfrisen som avslutar samtliga murar upptill, vilken tidigare varit omålad. Kyrkorummet välvdes på nytt och fick ett tredingstak (tredelat innertak med horisontalt mittparti) i mörkbetsad panel. Fönstren byttes ut till blyinfattade bågar med katedralglas i olika kulörer. Väggarna försågs med kvadermålning imiterande stenkvadrar samt bårder i jugendstil.

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1931 - 1931 Ändring - ombyggnad, interiör
1931 byggdes altaruppsatsen om. Skranket från Brunius restaurering 1861 hade bytts ut av Wåhlin 1911. Nu togs korskranket och altarkorset bort och ersattes med en målad altartavla i olja. Den nya altartavlan utfördes av den lokala konstnären Justus Lundegård och slutfördes av Alfred Hedlund då Lundegård hann gå bort innan verket färdigställts.
År 1932 - 1932 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen ritades om av Eiler Græbe 1932. I centrum på överstycket finns en liksidig triangel med det hebreiska tecknet för Jahve omgiven av strålglans. Altartavlan är utförd i trä som målats grått.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1939 - 1939 Ändring - ombyggnad, interiör
1939 byggdes kyrkans nya läktarorgel av Olof Hammarberg. Fasaden ritades av domkyrkoarkitekten Eiler Græbe.

Eiler Graebe (Arkitekt)

Olof Hammarberg (Orgelbyggare)

År 1939 - 1939 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgeln på läktaren tillverkades av Olof Hammarberg 1939. Orgelverket är pneumatiskt och har 12 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Fasaden ritades av Eiler Græbe och byggdes av Hammarberg samma år som han tillverkade orgeln. Fasaden har en ren, funktionalistisk stil bestående av synliga pipor utförda i tenn, vilka trappas av från mitten åt sidorna.

Eiler Graebe (Arkitekt)

Olof Hammarberg (Orgelbyggare)

År 1956 - 1956 Ändring - ombyggnad, interiör
1956 genomfördes en invändig restaurering under ledning av domkyrkoarkitekten Eiler Græbe. I den norra korsarmen togs bänkkvarteren bort och ett dopkapell installerades. Kyrkans övriga bänkkvarter byggdes om så att sitsarna blev större och bänkarnas ryggstöd lutande.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1972 - 1972 Underhåll - exteriör
1972 putsades kyrkan om och dörrar nytillverkades. Fönstren försågs med svartmålade stormjärn och nya solbänkar av hyvlad kalksten. I samband med omputsningen utfördes en murverksdokumentation av Barbro Sundnér.
År 2004 - 2004 Ändring - restaurering, exteriör
2004 genomfördes den senaste större restaureringen då samtliga takfall reparerades.
År Okänt Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan föreställer Jesus i Getsemane och målades av den lokale konstnären Justus Lundegård. Eftersom konstnären avled innan han färdigställt sitt verk slutfördes målningen av konstnären Alfred Hedlund. Altartavlan skänktes av Justus Lundegårds änka 1930.
År Okänt Fast inredning - altare
Altaret är tillverkat i trä och har tre rektangulära speglar. Det är målat i en ljust grå kulör med detaljer i en något mörkare grå nyans.