Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND VAMLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, VAMLINGBO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

538-11.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
VAMLINGBO KYRKA (akt.), VAMLINGBO KYRKA (akt.)

1072 - 1072

1100 - 1199

1230 - 1270

1240 - 1259

1740 - 1749

Gotland
Gotland
Gotland
Vamlingbo
Hoburgs församling
Visby stift
Vamlingbo kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2010

Vamlingbo kyrka är uppförd under medeltiden med undantag av sakristian och pannrummet, den förra uppfördes på 1860-talet och det senare på 1900-talet.
Från den första kända stenkyrkan på platsen härrör relieferna i långhusets södra murverk och sannolikt dopfunten. Resterna av ett betydligt mindre västtorn har påträffats i samband med grävningar i kyrkan.

Det nuvarande koret och långhuset uppfördes omkring 1250, de båda byggnadskropparna är i stort sett samtida. I slutet av samma århundrade fick valven i koret sina målningar. Långhusets muralmålning i kolossalformat på södra väggen, föreställande S:t Kristoffer, samt Golgatascene...

Läs mer i eget fönster

År 1072 - 1072 Nybyggnad
Årtal enligt Strelow.
År 1100 - 1550 Fast inredning - predikstol
Ambo/talarstol
År 1100 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Inmurade reliefer i långhusets sydafasad, ursprungligen gravkistor.
År 1100 - 1199 Nybyggnad
Stenkyrka på platsen (andra hälften av 1100-talet) från vilken relieferna på långhusets härrör, somliga ha utgjort gravmonument. Grundmurar av denna kyrkas torn har man funnit rester av. Dopfunt av anonymmästaren Byzantios.

Byzantios (Konstnär)

År 1100 - 1550 Ändring
Trappa genom triumfbågsmuren till en trepassformig öppning som fungerade som en talarstol (ev. den enda bevarade på Gotland, jfr. Källunge kyrka).
År 1150 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt

Byzantios (Konstnär - Bildhuggare)

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor. Ersatte förmodligen en äldre kyrka
År 1230 - 1270 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Figurmålning på norra korväggen
År 1230 - 1270 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålning på långhusets nordvägg föreställande ärkeängeln Mikael vägande kejsar Henriks själ
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Korparti
Kor, rakslutet
År 1240 - 1259 Nybyggnad
Långhus och kor, byggnadskropparna är i stort sett uppförda samtidigt.
År 1270 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Muralmålningar i korets valv, livsträd samt hundmonster.
År 1300 - 1399 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla
År 1300 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kalkmålningar
År 1300 - 1350 Fast inredning - altaruppsats
Retabel
År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning
Muralmålningar i form av S:t Kristoffer samt golgatascenen vid sakramentsskåpet (GKM anger 1260-70). Retabel (1300-talets första hälft).
År 1330 - 1370 Nybyggnad - Torn
Torn. Grundmurar till ett äldre mindre torn har påträffats under det befintliga
År 1340 - 1359 Nybyggnad - Torn
Ett högt och stort torn uppfördes, ett av öns mest monumentala tornbyggen.
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravstenar i koret över präster i församlingen.
År 1592 - 1592 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal ristat på S långhusportalens dörrpost (ev. kan årtalet höra samman med det första tornraset).
År 1594 - 1594 Arkitekturbunden utsmyckning
Två ljuskronor av järn fanns i kyrkan.
År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium och gravhäll i korgolvet över kyrkoherde Lauritz Andesøn.
År 1650 - 1700 Fast inredning - predikstol
Predikstol
År 1650 - 1700 Fast inredning - predikstol
Predikstol
År 1664 - 1666 Arkitekturbunden utsmyckning
omkring 1665. Epitafium och gravhäll i korgolvet över kyrkoherde Nils Olofsson/Nicolaus Olai Judichærus.
År 1670 - 1699 Fast inredning - predikstol
Predikstol, målad av Andreas Hamborger.

Andreas Hamborger (Konstnär)

År 1680 - 1720 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Valvmålningar i långhuset (hårt restaurerade vid sekelskiftet 1900)
År 1680 - 1680 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Fattigbössan av koppar omtalas.
År 1683 - 1683 Arkitekturbunden utsmyckning
omkring 1683. Epitafium och gravhäll i korgolvet över kyrkoherde Detlof Nielsen Lindius, hans båda hustrur och barn.
År 1695 - 1695 Ändring
Kyrkan putsades om invändigt, troligen täcktes målningarna över vid denna tidpunkt.
År 1700 - 1729 Underhåll
Smärre tornreparation.
År 1700 - 1700 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
omkring 1700. Valvmålningar i långhuset.
År 1704 - 1714 Underhåll
1704 Utbetalning för timmer, sparrar och tjära(?). 1708 Betaldes för murararbeten och Mulde (?) mäster i Hablingbo som förbundit kyrkotornet. 1709 Betaldes för murararbeten. 1712 Utbetalning för ett altarkläde. 1713 Utbetalning för beklädning av graderna framför altaret med bräder. 1714 Utbetaldes för kyrkotornets förbindning.
År 1723 - 1725 Nybyggnad - Torn
1723 Hinnich(?) Thule i Ganthem ska bygga kyrkotornet. 1725 Görs en rad olika utbetalningar för arbete med kyrktornet.

Hinnich Thule (Okänd)

År 1736 - 1736 Ändring
Tornet blåste ned (Bengt Stolt GA 5/2 2003 anger att tornspiran brann), klockan sprack och göts om.
År 1738 - 1738 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Fattigbössa fästes på en trästock.
År 1740 - 1740 Ändring - ombyggnad, exteriör
omkring 1740. Stödmurar uppfördes kring tornet.
År 1740 - 1749 Nybyggnad
Biskop Jöran Wallin visiterade kyrkan och noterade ”ett nytt skönt högt torn” (Wallin enligt konceptmanuskript till en monografi i serien Sveriges Kyrkor).
År 1742 - 1742 Arkitekturbunden utsmyckning
omkring 1742. Epitafium över kyrkoherde Israel Canutius och hans maka Margareta Dufva. o. 1742(?) Epitafium och gravhäll i korgolvet över kyrkoherde Johannes Canutius och hans son och efterträdare Israel Canutius.
År 1746 - 1746 Ändring
Omtalas i sockenstämman tornets reparation, varigenom vid oväder något vatten infaller och har inlopp under uppå valven.
År 1802 - 1805 Nybyggnad - Sakristia
Sakristian byggdes.
År 1817 - 1817 Ändring - ombyggnad
Vid ett blixtnedslag störtade tornets över del samman. Delvis återuppbyggt. Samtidigt tillkom tornets kraftiga stödmurar och igensattes södra tornportalen
År 1817 - 1817 Åsknedslag
Den 9:e februari ”antändes spetsen af spiran af en åskstråle” – träet brann upp och den övre delen av muren rasade, klockan smälte och föll ned i tornet. Murarna stöttades med väldiga stockar och sedan använde man mängden av sten från tornets raserade överdel till att lägga upp den metertjocka stödmuren och strävbågarna efter förslag av löjtnant C. O. Falkenberg. GK anger att den S tornportalen nu murades igen. Ny tornavtäckning i form av en lanternin uppfördes efter arkitekt Fredrik Magnus Pipers ritningar (BVS anger att lanterninen ritades av S. Enander, SvK anger att byggmästare Petter Lindströms ritning i omarbetat skick följdes). Taken nygjordes. Konservator E. Olsson uppger att den tjocka stödmuren uppkommit före 1817, kanske strax efter att kyrkan byggts som följd av att tornet sjunkit, han uppger också att den igenmurade S portalen murades igen redan innan den togs i bruk.

C O Falkenberg (Övrig)

Fredrik Magnus Piper (Arkitekt)

Petter Lindström (Byggmästare)

Samuel Enander (Arkitekt)

År 1818 - 1818 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal målat på putsen i kyrkan.
År 1820 - 1820 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan göts om efter branden av Gerhard Horner, Stockholm. Årtal på spirstocken som ligger på långhusvinden.

Gerhard Horner (Klockgjutare)

År 1830 - 1830 Äldre kulturhistorisk inventering
Ett skrank mellan koret och långhuset fanns vid denna tidpunkt, samt ett krucifix i triumfbågen. I koret stod två sju alnar långa bänkar för sångare samt ”Trenne tvåsitsiga Mansstolar”.
År 1840 - 1840 Fast inredning - orgel
Orgel, byggd av Sven Peter Petersson.

Sven Peter Petersson (Orgelbyggare)

År 1841 - 1841 Arkitekturbunden utsmyckning
Kristallkrona i empir.
År 1860 - 1869 Ändring - ombyggnad
Ny sakristia som inreddes med kakelugn och taktäckning av tegel.
År 1874 - 1875 Arkitekturbunden utsmyckning
1874 En ljuskrona av trä skänktes till kyrkan. 1875 Kristallkrona med sex ljushållare.
År 1877 - 1877 Ändring - ombyggnad, golv
Korgolvet lades om, gamla gravstenar från kyrkogården återanvändes.
År 1880 - 1920 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar i koret
År 1880 - 1889 Underhåll - takomläggning
Ny taktäckning av spån på långhus, kor och sakristia.
År 1894 - 1894 Ändring
Årtal på spirstocken. Trägolv i långhuset.
År 1895 - 1895 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering: Retablet restaurerades av C. Wilh. Pettersson. Bänkinredning och blyglasfönster ritade av arkitekt Gustaf Pettersson, Stockholm (GK tar endast upp fönstren, samt att de tillkom omkr. 1900). Tidigare hade fönstren bågar och karmar av trä Långhusets muralmålningar togs fram (Johan Gardelin?) och restaurerades på bekostnad av andra bl.a. årtalet 1818, namn samt kvadermålning kring östfönstren, i gördel- och triumfbågen, kartusch i ett av långhusets S fönster.

C W Pettersson (Konservator)

Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1896 - 1896 Ändring
Stengolv i långhuset.
År 1899 - 1899 Teknisk installation - värme
Vedkamin ritad av arkitekt Gustaf Pettersson, Stockholm.

Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1902 - 1903 Arkitekturbunden utsmyckning
1902 Metalljuskrona skänktes. 1903 Metalljuskrona skänktes.
År 1932 - 1932 Fast inredning - orgel
Ny orgel av Gebrüder Rieger, Jägerndorf, Österrike (den nuvarande).

Gebruder Rieger (Orgelbyggare)

År 1951 - 1951 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering. Entreprenör Byggnadsfirman Wessman & Ohlsson, Fidenäs. Stödmurarna reparerades, valvet mellan murarna lades om. Dragstag monterades, två i koret och ett i långhuset.
År 1954 - 1954 Konservatorsarbeten
Sandstensrelieferna i långhusets S fasad konserverades.
År 1960 - 1969 Ändring - ombyggnad
Spåntaken delvis omlagda. Ny varmluftsanläggning.
År 1961 - 1961 Ändring - restaurering
Restaureringen efter förslag av arkitekt Åke Porne, Stockholm, huvudentreprenör bröderna Pettersson i Rone, och konservator E. Olsson, Sanda. För de elektriska installationerna ansvarade Visby elektriska byrå, värmeinstallationerna Cedergrens mekaniska ver¬k¬¬stad i Klintehamn. Material till golvbeläggningen togs från sandstensbrottet vid Valar i Vamlingbo, leverantör var Viktor Hansén & Co, Burgsvik. Invändigt putsades kyrkan om helt nertill. Väggar och valv rengjordes, korets muralmålningar togs fram (E. Olsson) och ”vanrestaureringar” från sent 1800-tal avlägsnades. Triumf-bågen återfick sin kvadermålning. Nya golv av sandstensstenplattor på betongunderlag. Nytt oljeeldat värmesystem med inblåsning av varmluft, ett mindre till¬bygge på kyrkans N sida gjordes för denna anläggning. Sak¬ristians nya fönster målades liksom innerdörrarna, väggarna vattrevs och taket målades. Pannrummets väggar kalkades. Den igenmurade S portalen i tornrummet togs upp. Stödmurarna frilades delvis. Åskskydd. Dränering. Ytterbelysning på kyrkogården. Altarskranket förändrades. Dopfunten flyttades till långhusets V del och senare övermålningar togs bort. Orgeln byggdes om och utökades av orgelbyggare Andreas Thulesius och placerades ställdes i tornet under V fönstret. Antalet bänkar minskades. Följande föremål konserverades: sandstensepitafierna (som flyttades från korets N vägg till långhusets S vägg), de två träepitafierna (i korets båda Ö hörn flyttades till tornets båda Ö väggar), predikstolen, nummertavlan, orgeln, altartavlan, altarskranket, portarna, bänkar,na pelare och stenbågar, fattigstocken, processionskrucifixet samt möbler i sakristian (bord och stol). I samband med invigningen skänktes flera textilier samt ljuskronor.

Andreas Thulesius (Orgelbyggare)

E Olsson (Konservator)

Åke Porne (Arkitekt)

År 1968 - 1968 Ändring
En besiktning efter den nyss genomförda restaureringen att varmluftskanalen i murklacken N om triumfbågen lagts i en bärande del av murverket så att sprickor uppkommit, kyrkorummet har nedtill putsats med specialputs, tydligen vattentät, och skorstenskanalen utsatt för kondens. Korets N vägg visar utvändigt spricka nära Ö hörnet, spåntaken är inte i fullgott skick;
År 1971 - 1971 Arkitekturbunden utsmyckning
Stenskulptur i form av Maria med barnet av skulptören Sven Lindqvist.

Sven Lindqvist (Konstnär)

År 1979 - 1979 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
S:t Olofsbild på S sidoaltaret, inköpt av ett pilgrimståg från Gotland vid besök i Trondheim (Nidaros) i Norge.
År 1980 - 1980 Teknisk installation - värme
Värmeinstallation med vattenburen värme
År 1983 - 1983 Konservatorsarbeten
Konserverades sandstensrelieferna långhusets S fasad.
År 1987 - 1988 Ändring - restaurering, exteriör
Yttre restaurering. efter förslag av arkitekt Ulf Dhlberg, Stockholm, entreprenör Närbygg AB: Tornhuven restaurerades, konstruktionsvirken byttes resp. kompletterades. Spåntaken lades om, tätningarna mellan taken byttes. Hängränna monterades på de S takfallen. Åskskyddet kompletterat/utbytt. Gångbryggor monterades på kor- och långhusvindarna. Fasaderna putsades och – på sakristian – avfärgades. Stödmurarna och socklarna foglagades. Portalerna rengjordes och fönstren lagades. En vattentoalett installerades i pannrummets Ö del, den nås dels utifrån och dels från sakristian. Skadorna i murverken bedömdes vara måttliga. Dubbar för mätning av sprickan på N korfasaden monterades.

Ulf Dahlberg (Arkitekt)

År 1993 - 1993 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Ljusbärare, tillverkad av smeden Calle Ahlström, Vamlingbo.

Calle Ahlström (Hantverkare - Smed)

År 1996 - 1996 Konservatorsarbeten
Sandstensrelieferna på kyrkans S långhusfasad konserverades av Misa Asp och Hans-Erik Hansson, Riksantikvarieämbetets instution för Konservering, Stenenheten.

Hans-Erik Hansson (Konservator)

Misa Asp (Konservator)

År 2005 - 2005 Konservatorsarbeten
Altartavlan konserverades av C. H. Eliason.

C H Eliason (Konservator)

År 2006 - 2006 Ändring - restaurering
Ljuskronor, ljusstakar m.fl. metallföremål restaurerades av Dahlströms metallgjuteri, Visby.