Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SVEDVI KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1200 - 1299 1200 - 1299 1300 - Okänt
Län	Västmanland
Kommun	Hallstahammar
Landskap	Västmanland
Socken	Svedvi
Församling	Hallstahammar-Kolbäcks församling
Stift	Västerås stift
Adress	Svedvi
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2014 De medeltida takstolsdelarna i Svedvi kyrka är fragmentariska. I långhusets taklag finns okänsligt utförda ombyggnationer och förstärkningar av till exempel tryckimpregnerat virke och det har till viss del försvårat undersökningen och dokumentationen av de medeltida delarna. Det finns dock tillräckligt många originaldelar kvar på sina ursprungliga platser som berättar om den första medeltida konstruktionen. Efter uppmätningar och noggranna undersökningar av dessa kan vi konstatera att Svedvi kyrka har haft treklövervalv på 1300-talet. Det är det enda bevarade exemplet på treklövervalv inom Västerås stift. Förutom att kunskapen förty... Läs mer i eget fönster
Inventeringsår 2005 Såväl fornfynd som ortnamn antyder att kyrkplatsen i Svedvi har sitt ursprung i en förkristen kultplats. Den första kyrkan i trä kan ha byggts på 1100-talet. Efterföljande stenkyrka tillkom troligen omkring 1300, från början täckt med ett tunnvalv, ännu avläsbart på kyrkvinden. Under 1400-talets senare hälft valvslogs kyrkorummet och ett altarskåp anskaffades. Förmodligen byggdes sakristian vid samma tid. Västra gavelns fönsteröppning torde vara från denna tid - dessutom kan nämnas att östra gaveln hade ett trekopplat fönster och södra långsidan ett tvåkopplat fram till 1788. För att komma tillrätta med sättningar blev valven på... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2014

De medeltida takstolsdelarna i Svedvi kyrka är fragmentariska. I långhusets taklag finns okänsligt utförda ombyggnationer och förstärkningar av till exempel tryckimpregnerat virke och det har till viss del försvårat undersökningen och dokumentationen av de medeltida delarna. Det finns dock tillräckligt många originaldelar kvar på sina ursprungliga platser som berättar om den första medeltida konstruktionen. Efter uppmätningar och noggranna undersökningar av dessa kan vi konstatera att Svedvi kyrka har haft treklövervalv på 1300-talet. Det är det enda bevarade exemplet på treklövervalv inom Västerås stift. Förutom att kunskapen förty...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 2005

Såväl fornfynd som ortnamn antyder att kyrkplatsen i Svedvi har sitt ursprung i en förkristen kultplats. Den första kyrkan i trä kan ha byggts på 1100-talet. Efterföljande stenkyrka tillkom troligen omkring 1300, från början täckt med ett tunnvalv, ännu avläsbart på kyrkvinden. Under 1400-talets senare hälft valvslogs kyrkorummet och ett altarskåp anskaffades. Förmodligen byggdes sakristian vid samma tid. Västra gavelns fönsteröppning torde vara från denna tid - dessutom kan nämnas att östra gaveln hade ett trekopplat fönster och södra långsidan ett tvåkopplat fram till 1788.

För att komma tillrätta med sättningar blev valven på...

Läs mer i eget fönster

År 1200 - 1299 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus

År 1200 - 1299 Nybyggnad

År 1300 - 1499 Nybyggnad - Sakristia

År 1300 - 1499 Nybyggnad - Korparti

År 1300 - Okänt Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Kyrkan grundlades på en bergnära tomt. Murarna uppfördes av gråsten. Från början saknade norra sidan fönster. Kyrkorummet var täckt av tunnvalv - takstolar finns kvar. En Mariabild och ett triumfkrucifix finns också bevarade från denna tid. Källa: Ahlberg, s 246

År 1450 - 1509 Valvslagning
Åtgärd	Över kyrkorummet slogs två väldiga stjärnvalv, vilka bemålades. Troligen tillbyggdes sakristian mot norr vid samma tid. Troligen anskaffades ett altarskåp, som enligt 1740 års inventarium innehöll 16 bilder och var smyckat med förgyllning och försilvring. Källa: Ahlberg, s 246

År 1626 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Nya stolar byggdes i kyrkorummet Källa: VS: F III a; 3, visitation 1626

År 1630 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans fasader rappades och kalkades Kyrkorummets valv stabiliserades med järn Källa: VS: F III a; 6 visitation 1634

År 1639 - Okänt Underhåll - interiör
Åtgärd	Sakristian vitlimmades Lars, klockare i Berg Källa: ATA: Ihrfors, s 953
Upphovsman	Lars klockare (Hantverkare)

År 1652 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	En ny predikstol uppsattes (150 daler) Källa: ATA: Ihrfors, s 959

År 1659 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Korets fönster utbyttes En ny dopplats med omgivande skrank iordningställdes i koret Alla kyrkbänkar reparerades Golvet i kyrkans bakre del stenlades Källa: ATA: Ihrfors, s 959

År 1660 - Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret flyttades (sannolikt intill östra gavelväggen). Det murades av tegelsten och det medeltida altarskåpet placerades ovanför Källor: ATA: Ihrfors, s 957 VS: E IV a: 82a; visitation 2/1 1737

År 1669 - Okänt Ändring - ombyggnad, stomme
Åtgärd	Sakristians golv var nedsjunket och därför fylldes med drygt en aln grus. En källare grävdes under sakristian. Korets golv fylldes ut och lades om Vapenhusets golv fylldes ut och lades om Källa. ATA: Ihrfors, s 959-960

År 1678 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen lagades Nytt tegelgolv lades i kyrkorummet Källa: ATA: Ihrfors, s 960

År 1683 - Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Altartavlan reparerades och målades på nytt Predikstolen ommålades Bänkinredningen målades Johan Erson målare (altartavlan) Israel konterfejare ATA: Ihrfors, s 960
Upphovsman	Israel Konterfejare (Konstnär - Dekormålare) Johan Erson (Konstnär - Dekormålare)

År 1683 - Okänt Fast inredning - altare

Åtgärd

Altartavlan reparerades och målades på nytt Predikstolen ommålades Bänkinredningen målades Johan Erson målare (altartavlan) Israel konterfejare ATA: Ihrfors, s 960

Upphovsman

Israel Konterfejare (Konstnär - Dekormålare)

Johan Erson (Konstnär - Dekormålare)

År 1706 - Okänt Fast inredning - läktare
Åtgärd	Ny läktare byggdes Vapenhuset valvslogs (tunnvalv av trä) Källa: VS: E IV a; 82 a, Sevenbaums berättelse 10/7 1710

År 1737 - Okänt Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Efter visitation 1737 borttogs dopplatsen med omgivande skrank (som hade tillkommit 1659) Källa: VS: E IV a; 82a visitation 24/8 1750

År 1771 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	• Det östra valvet som var rämnat stabiliserades med fyra stora järnband samt fyra mindre järnstänger och spännbockar ovanpå valvet. • Alla gamla rämnor kilades, överputsades. • Vapenhusets murar lagades • I östra gaveln upptogs en stor, rundbågig fönsteröppning istället för det tidigare trekopplade, sannolikt medeltida. • De tvåkopplade fönstren i korets södra sida borttogs. Ett nytt, större fönster höggs upp i södra sidan, mer förskjutet åt mitten • På den förut fönsterlösa norra sidan upphöggs en stickbågig fönsteröppning Källa: VS: F III a; 27, visitation 13/12 1772

År 1771 - Okänt Ändring - ombyggnad

Åtgärd

• Det östra valvet som var rämnat stabiliserades med fyra stora järnband samt fyra mindre järnstänger och spännbockar ovanpå valvet. • Alla gamla rämnor kilades, överputsades. • Vapenhusets murar lagades • I östra gaveln upptogs en stor, rundbågig fönsteröppning istället för det tidigare trekopplade, sannolikt medeltida. • De tvåkopplade fönstren i korets södra sida borttogs. Ett nytt, större fönster höggs upp i södra sidan, mer förskjutet åt mitten • På den förut fönsterlösa norra sidan upphöggs en stickbågig fönsteröppning Källa: VS: F III a; 27, visitation 13/12 1772

År 1771 - 1772 Fast inredning - altare
Åtgärd	Ny altarprydnad blev uppsatt. Väggen kläddes med hyvlade bräder, vilka marmorerades. Ett nytt, timrat altare blev byggt (ersatte 1660 års murade altare, som ansågs stå för långt åt söder) Sluten altarring byggdes i rokokostil, med två dörrar. Altare och altarring marmorerades. Centralt i altaruppsatsen sattes ett förgyllt kors, omslutet av mantel, törnekrona och strålkrans. Vid korsets fot är fogad en skulptur och nyckel, svärd och segerkrona i förgyllt trä. Uppsatsen kröntes av två änglaansikten i fönstrets övre del. Det medeltida altarskåpet (16 bilder) flyttades till vapenhuset (förkommet efter 1814) Bildhuggare Gerdes, Stockholm Källa: VS: F III a; 27, visitation 13/12 1772
Upphovsman	Peter Gerdes (Konstnär - Bildhuggare)

År 1771 - 1772 Fast inredning - altare

Åtgärd

Ny altarprydnad blev uppsatt. Väggen kläddes med hyvlade bräder, vilka marmorerades. Ett nytt, timrat altare blev byggt (ersatte 1660 års murade altare, som ansågs stå för långt åt söder) Sluten altarring byggdes i rokokostil, med två dörrar. Altare och altarring marmorerades. Centralt i altaruppsatsen sattes ett förgyllt kors, omslutet av mantel, törnekrona och strålkrans. Vid korsets fot är fogad en skulptur och nyckel, svärd och segerkrona i förgyllt trä. Uppsatsen kröntes av två änglaansikten i fönstrets övre del. Det medeltida altarskåpet (16 bilder) flyttades till vapenhuset (förkommet efter 1814) Bildhuggare Gerdes, Stockholm Källa: VS: F III a; 27, visitation 13/12 1772

Upphovsman

Peter Gerdes (Konstnär - Bildhuggare)

År 1788 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Södra sidans västra fönster höggs upp till nuvarande storlek Källa: VS: E IV a: 82b; prostvisitation 1790

År 1806 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	• Läktaren byggdes om, barriären blåmålades + marmorerade fyllningar. • Bänkarna ströks med ljusblå oljefärg • I sakristian lades trägolv, istället för tegel. • Predikstolen reparerades och omarbetades. Dess speglar marmorerades i gult och kolonnerna i hörnen målades i ljusblå nyans. Predikstolens tak målades mörkblå och pryddes med förgylld sol. Klockare Carl Westrin (läktarbarriär och predikstol) Källa: VS: E IV a: 82b; prostvisitation 25/5 1814
Upphovsman	Carl Westrin (Hantverkare)

År 1806 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning

Åtgärd

• Läktaren byggdes om, barriären blåmålades + marmorerade fyllningar. • Bänkarna ströks med ljusblå oljefärg • I sakristian lades trägolv, istället för tegel. • Predikstolen reparerades och omarbetades. Dess speglar marmorerades i gult och kolonnerna i hörnen målades i ljusblå nyans. Predikstolens tak målades mörkblå och pryddes med förgylld sol. Klockare Carl Westrin (läktarbarriär och predikstol) Källa: VS: E IV a: 82b; prostvisitation 25/5 1814

Upphovsman

Carl Westrin (Hantverkare)

År 1826 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ett litet 4-stämmigt orgelverk tillkom, hade tidigare tillhört Vedevågs brukskyrka Källa: Sjögren, s 100

År 1845 - Okänt Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Sakristians golv belades med nya bräder Källa: S F: O I a: 1, besiktning 4/6 1852

År 1848 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Dåvarande bänkinredning ommålades med ljusgrå så kallad pärlfärg Källa. S F: O I a: 1, besiktning 4/6 1852

År 1851 - 1852 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Trappan till läktaren byggdes om 8-stämmigt orgelverk installerades Orgelbyggare A P Halld´n Källa: S F: O I a: 1, besiktning 4/6 1852
Upphovsman	Anders Petter Halld´n (Orgelbyggare)

År 1878 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Nya fönsterbågar blev insatta i östra gavelns fönster Källa: VS: F III a: 37, prostvisitation 1886

År 1880 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Kyrkans bänkinredning ommålades med ljus oljefärg. Väggarna vitlimmades. Källa: VS: F III a: 37, prostvisitation 1886

År 1887 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	8-stämmigt orgelverk installerades - det ersatte Halld´ns orgel från 1852. Den nybyggda orgelfasaden var mörkbetsad, i nygotik Arkitekt F Boberg Orgelbyggare E A Setterquist Källor: S F: O I a: 1 Sjögren, s 101
Upphovsman	Erik Adolf Setterquist (Orgelbyggare) Ferdinand Boberg (Arkitekt)

År 1887 - Okänt Fast inredning - orgel

Åtgärd

8-stämmigt orgelverk installerades - det ersatte Halld´ns orgel från 1852. Den nybyggda orgelfasaden var mörkbetsad, i nygotik Arkitekt F Boberg Orgelbyggare E A Setterquist Källor: S F: O I a: 1 Sjögren, s 101

Upphovsman

Erik Adolf Setterquist (Orgelbyggare)

Ferdinand Boberg (Arkitekt)

År 1897 - 1897 Nybyggnad - Vapenhus

År 1897 - Okänt Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Inre och yttre reparation: • Befintligt vapenhus revs och ersattes med ett nytt, tegelmurat med större portaler, upplyst av små fönster på långsidorna. • Fasadernas spritrappning lagades, slogs delvis på nytt • Nya fönstersnickerier blev insatta överallt • Korets fönster försågs med glasmålning, vilken avbildar de fyra evangelisterna • Putsytorna på kyrkorummets valv och väggar avjämnades genom bilning • Ytorna lagades med fint putsbruk. • De nedre väggfälten målades med grågul oljefärg, de övre med obruten vit kalkfärg • Befintligt golv borttogs, liksom gravhällar • Under kyrkbänkarna och i sakristian lades träbjälklag och brädgolv. • I koret runt altaret höjdes golvet ca 6½¨ och belades med finhyvlad, diagonalt lagd kalksten. I mittgången lades också kalksten • Nya, öppna bänkar anskaffades Arkitekt Ekberg Västerås snickerifabrik (bänkinredning) Källa: VS: F III a: 40, biskopsvisitation 23-24/6 1904 S F: O I a: 2, Tjänstememorial av Einar Lundberg 30/6 1936
Upphovsman	Fredrik Ekberg (Arkitekt) Västerås snickerifabrik (Hantverkare)

År 1897 - Okänt Nybyggnad - Vapenhus

Åtgärd

Inre och yttre reparation: • Befintligt vapenhus revs och ersattes med ett nytt, tegelmurat med större portaler, upplyst av små fönster på långsidorna. • Fasadernas spritrappning lagades, slogs delvis på nytt • Nya fönstersnickerier blev insatta överallt • Korets fönster försågs med glasmålning, vilken avbildar de fyra evangelisterna • Putsytorna på kyrkorummets valv och väggar avjämnades genom bilning • Ytorna lagades med fint putsbruk. • De nedre väggfälten målades med grågul oljefärg, de övre med obruten vit kalkfärg • Befintligt golv borttogs, liksom gravhällar • Under kyrkbänkarna och i sakristian lades träbjälklag och brädgolv. • I koret runt altaret höjdes golvet ca 6½¨ och belades med finhyvlad, diagonalt lagd kalksten. I mittgången lades också kalksten • Nya, öppna bänkar anskaffades Arkitekt Ekberg Västerås snickerifabrik (bänkinredning) Källa: VS: F III a: 40, biskopsvisitation 23-24/6 1904 S F: O I a: 2, Tjänstememorial av Einar Lundberg 30/6 1936

Upphovsman

Fredrik Ekberg (Arkitekt)

Västerås snickerifabrik (Hantverkare)

År 1920 - 1921 Teknisk installation - el
Åtgärd	Elektrisk belysning installerades Belysningsarmaturerna hade ritats av arkitekt K M Westerberg. Arkitekt K M Westerberg, Bröderna Anderssons elektriska affär Källor: SF: O I a: 1, Förslag november 1920 SF: N II: 1, ämbetsberättelse 1924
Upphovsman	Bröderna Anderssons elektriska affär (Hantverkare)

År 1932 - Okänt Teknisk installation - värme
Åtgärd	Elektrisk uppvärmning infördes Källa: VS: E V a; 6, ämbetsberättelse 1937-43

År 1933 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Innerfönster med blyinfattat antikglas i olika färger (gröna, gula, rosa och blå) insattes Fasaderna lagades och avfärgades D Lindholms glasmästeri, Stockholm Källa: SF: O I a: 1, orderbekräftelse
Upphovsman	D Lindholms glasmästeri (Firma)

År 1945 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Sakristian omgestaltades; nytt furugolv och nya furusnickerier tillkom Arkitekt Einar Lundberg Källor: Visitation 1-6/5 1951 Inskription
Upphovsman	Einar Lundberg (Arkitekt)

År 1956 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Stor förnyelse: • Skorstensstockarna borttogs (ur bruk) • Ny yttertrappa till vapenhuset byggdes • Vapenhusets tegelgolv justerades • Ny vägg restes i vapenhuset för att få större vindfång • Nya kopparbeslagna dörrar uppsattes och ny ingång från sakristian togs upp • Fragment av gamla målningar frilades, men restaurering bedömdes inte löna sig. • Oljefärg borttogs från de nedre väggfälten, följt av att väggarna målades med emulsionsfärg, valven kalkavfärgades (Hälsingborgskalk) • De förut öppna bänkraderna försågs med fasader, utmed väggarna sattes släta paneler • Korfönstret fick nya bågar som innefattade det gamla glaset • Ett romanskt fönster frilades (dolt bakom orgelläktaren) och gjordes tvåkopplat • Orgelläktaren utökades för få plats med kör • Dopfunt av sten uppsattes • Gamla ljuskronorna avelektrifierades • Nya ljusringar uppsattes ovanför befintliga kronor • Återinvigning söndagen den 23/12-1956 (föreslagen ändring av fönster skedde inte) Arkitekt Einar Lundberg Bölmarks lampfabrik Källor: SF: O I a: 2, restaureringsförslag 24/8-1954, beskrivningar 24/4, 16/6 1956 VLT 1956-11-27 VLT 1956-05-30
Upphovsman	Bölmarks lampfabrik (Firma) Einar Lundberg (Arkitekt)

År 1956 - Okänt Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Stor förnyelse: • Skorstensstockarna borttogs (ur bruk) • Ny yttertrappa till vapenhuset byggdes • Vapenhusets tegelgolv justerades • Ny vägg restes i vapenhuset för att få större vindfång • Nya kopparbeslagna dörrar uppsattes och ny ingång från sakristian togs upp • Fragment av gamla målningar frilades, men restaurering bedömdes inte löna sig. • Oljefärg borttogs från de nedre väggfälten, följt av att väggarna målades med emulsionsfärg, valven kalkavfärgades (Hälsingborgskalk) • De förut öppna bänkraderna försågs med fasader, utmed väggarna sattes släta paneler • Korfönstret fick nya bågar som innefattade det gamla glaset • Ett romanskt fönster frilades (dolt bakom orgelläktaren) och gjordes tvåkopplat • Orgelläktaren utökades för få plats med kör • Dopfunt av sten uppsattes • Gamla ljuskronorna avelektrifierades • Nya ljusringar uppsattes ovanför befintliga kronor • Återinvigning söndagen den 23/12-1956 (föreslagen ändring av fönster skedde inte) Arkitekt Einar Lundberg Bölmarks lampfabrik Källor: SF: O I a: 2, restaureringsförslag 24/8-1954, beskrivningar 24/4, 16/6 1956 VLT 1956-11-27 VLT 1956-05-30

Upphovsman

Bölmarks lampfabrik (Firma)

Einar Lundberg (Arkitekt)

År 1957 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel installerades

År 1965 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Kyrkans tak blev omlagt med ny plåt Hallsta plåt & smide (Lennart Öhman) Källa. SF: N II: 1, ämbetsberättelse 1961-66

År 1994 - Okänt Underhåll - interiör
Åtgärd	Inre renovering 5/4-28/10 1994: • Emulsionsfärg avlägsnades från norra och södra väggarna för återgång till kalkavfärgning • Predikstol, altarskåp och altarring rengjordes • Läktarbarriären ommålades likadant som 1956 • Bänkinredningen bättrades och lackades • Samtliga fönster renoverades grundligt Hantverkar´n måleri Källa: VLM: Dokumentation

År 2005 - Okänt Teknisk installation
Åtgärd	Nytt, vattenburet värmesystem installerades i kyrkan. Svensk Klimatstyrning AB
Upphovsman	Svensk Klimatstyrning AB (Firma)

År 2005 - 2006 Underhåll
Åtgärd	Vård- och underhållsplan upprättades för Svedvi kyrka Svensk Klimatstyrning AB
Upphovsman	Svensk Klimatstyrning AB (Firma)

HALLSTAHAMMAR BERGA 4:21 - husnr 1, SVEDVI KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning