Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

HELSINGBORG MÖRARP 17:1 - husnr 1, MÖRARPS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1679-7.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
MÖRARPS KYRKA (akt.), MÖRARPS KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

Skåne
Helsingborg
Skåne
Mörarp
Kropps församling
Lunds stift
Tingshusgatan 4

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2014

Mörarps kyrka är en relativt liten kyrka och består av västtorn, långhus, kor och absid samt ett gravkor vid långhusets norra sida. Långhuset och koret med absiden uppfördes under romansk tid troligtvis på 1100-talet. En viss tidskillnad kan finnas mellan kor och absid vars murverk förefaller olika och inte är murade i förband. Upphovsmannen till kyrkans dopfunt av sandsten, den så kallade Mörarpsmästaren, har föreslagits som kyrkans byggmästare. Utifrån stilhistoriska jämförelser tros Mörarpsmästaren ha varit verksam kring 1100-talets mitt. Under 1300-talet uppfördes ett högmedeltida kryssribbvalv i koret. Kring 1432, daterat efter...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhuset och koret med absiden uppfördes under romansk tid troligtvis på 1100-talet.
År 1100 - 1550 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den stora klockan är från medeltiden och göts om år 1845.
År 1140 - 1159 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av utförd av den så kallade Mörarpsmästaren omkring 1100-talets mitt kanske redan 1140. Dopfunten är fyrsidig med rund urholkning och uttömningshål. Sidorna indelas med två arkadbågar och mittpelare på tre sidor samt kolonner i hörnen. En sida delas in med tre arkadbågar och har motiv av den tronande Kristus mellan Maria och Petrus. Funtens fot är likaledes fyrsidig med rikt profilerarad sockel. Dopfunten tillhör de äldsta i kontraktet och kan jämföras med dopfunten i Kropps kyrka som också är fyrsidig och figurprydd.
År 1300 - 1399 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Under 1300-talet uppfördes ett högmedeltida kryssribbvalv i koret.
År 1350 - 1549 Ändring - tillbyggnad
Långhus
År 1350 - 1549 Nybyggnad - Vapenhus
År 1350 - 1759 Nybyggnad - Torn
År 1432 - 1432 Ändring - ombyggnad, innertak
Kring 1432, daterat efter en inskrift i valven, slogs två valvtravéer stjärnvalv i långhuset.
År 1440 - 1459 Ändring - ombyggnad
Omkring 1400-talets mitt, efter tillkomsten av stjärnvalven, revs långhusets västmur och långhuset byggdes ut mot väster. Valv slogs också i denna del.
År 1600 - 1699 Nybyggnad - Torn
Efter västförlängningen uppfördes tornet, vilket brukar dateras till 1600-talet.
År 1612 - 1612 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts år 1612.
År 1620 - 1620 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstol från 1620 av snidat och bemålat trä i rött grönt, vitt och guld. Korgen är tresidig med framställningar av evangelisterna och Christian IV:s namnskiffer infattade i rundbågar. Sidorna delas in med karyatider och hermer. Till predikstolen hör en snidad och bemålad baldakin i ek med fyra sidor med snidade volutprydda gavlar, draperier och nedhängande pinjekottar. Under baldakinen hänger en sol som tillverkades för altaruppsatsen 1768.
År 1634 - 1634 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats från 1634 utfört av snidad ek i senrenässansstil. Uppsatsen består nederst av en predella med inskriftsfält och en målad framställning av en kalk. Över predellan är en central pannå föreställande Kristus på korset, flankerad av kolonner som bär upp en tympanondel med en mindre pannå, föreställande korslammet, omgivet av rik utsmyckat träsnideri. Altaruppsatsen flyttades till sin nuvarande plats 1768 då den berövades sitt vingparti och kompletterades med rankverk av snidat trä och dörrar på ömse sidor. De målade pannåerna utfördes av Johan Luthman 1783.
År 1748 - 1748 Ändring - ombyggnad, interiör
År 1748 flyttades altare och altaruppsats från östra väggen i absiden fram till tribunbågen. Predikstolen flyttades till långhusets södra sida.
År 1835 - 1835 Ändring - ombyggnad
Efter flera år av förfall genomgick kyrkan en renovering år 1835. Tornet höjdes och försågs med lanternintak, blytäckning på kyrkans alla delar ersattes med koppartak, den utvändiga torntrappan och södra vapenhuset revs samt sydportalen sattes igen. Ny huvudingång gjordes i tornets västra sida och i absiden togs en dörröppning upp. Till tornets övre våningar gjordes en ny invändig trappuppgång från tornet efter att tornvalvet rivits. En ny läktare byggdes i kyrkans västra del.
År 1871 - 1871 Ändring - ombyggnad
Under 1871 genomgick kyrkan en ”gotisering” då nya bänkar, och troligen ny predikstolstrappa, anskaffades och kyrkans inredning målades om i ekfärg.
År 1876 - 1876 Ändring - ombyggnad, fönster
Nya fönsteröppningar till kyrkan togs upp 1876.
År 1885 - 1885 Ändring - ombyggnad
År 1885 renoverades kyrkan efter ritningar av Mauritz Frohm och exteriören gavs en mer gotisk och enhetlig karaktär. Tornets lanternin revs och tornet förhöjdes samt byggdes om med en högre mittvåning med gavlar åt öster och väster samt lägre gavelpartier mot söder och norr. Samtliga gavlar på kyrkan gjordes om till trappgavlar. Invändigt vidgades tornbågen.

Mauritz Frohm (Arkitekt)

År 1931 - 1931 Ändring - ombyggnad
Under 1931 utfördes en inre och yttre renovering under ledning av arkitekt Oscar Persson. Fönstren gjordes om till rundbågiga öppningar och invändigt lades golven om samt tornets bottenvåning inreddes till vapenhus. Kalkmålningar togs fram i valven och kyrkorummet rensades från nygotiska inslag. Ny bänkinredning, altarring och predikstolstrappa utfördes i klassicerande stil för att harmoniera med altaruppsats, läktarbarriär och predikstol. Läktarbarriärens målningar togs också fram och kompletterades av konservator Alfred Nilsson.

Alfred Nilsson (Konservator)

Oscar Persson (Arkitekt)

År 1931 - 1931 Fast inredning - altare
Murat altare från 1931 klätt med slipad och polerad kalksten. Eventuellt ingår delar av ett murat altare från 1776 i altaret.
År 1931 - 1931 Fast inredning - bänkinredning
Sluten bänkinredning från 1931. Bänkarnas insidor är målade i grågrönt och gavlarnas utsidor i rött med gråmarmorerade pilastrar och förgyllda akantuskapitäl. Två herrskapsbänkar med Lagerbringska och von Schwerinska vapnen finns.
År 1938 - 1938 Fast inredning - orgel
Kyrkans nuvarande orgel byggdes år 1938 av Th. Frobenius, Köpenhamn. Orgeln har rörpneumatiskt system med tjugo stämmor fördelade på två manualer och pedal. Tre stämmor är bevarade från kyrkans föregående orgel byggd år 1895 av Åkerman & Lund, Stockholm. Fasaden är från 1938 med ljudande pipor.

Theodor Frobenius (Orgelbyggare)

År 1954 - 1954 Ändring - ombyggnad, exteriör
Under 1954 erhöll tornet sitt nuvarande utseende efter ritningar av Oscar Persson. De nygotiska torngavlarna revs och tornets övre del gjordes om med nya trappgavlar och ljudöppningar.

Oscar Persson (Arkitekt)

År 1969 - 1969 Underhåll - Omputsning, exteriör
År 1969 putsades kyrkan om och romanska sandsstensdetaljer frilades i fasaderna.
År 1981 - 1981 Byggnadsarkeologisk undersökning
En ny putsrenovering genomförde 1981 varvid murverksdokumentation utfördes av Skånes Hembygdsförbund genom arkeolog Karna Jönsson.
År Okänt Fast inredning - altarring
Altarring med rund planform, svarvade och gråmarmorerade balusterdockor med brun överliggare/handfall och knäfall av grått tyg.