Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND BUTTLE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, BUTTLE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

460-1.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
BUTTLE KYRKA (akt.), BUTTLE KYRKA (akt.)

1100 - 1199

1150 - 1199

1200 - 1229

1218 - 1218

Gotland
Gotland
Gotland
Buttle
Vänge församling
Visby stift
Buttle kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Kyrkans byggnadshistoria
Buttle kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den uppfördes med absidkor i öster, ett torn i väster och däremellan i ett långhus, samtliga byggnadskroppar i romansk stil. Absidkoret och långhuset anses vara byggda under 1100-talets senare hälft, tornet fullbordades vid 1200-talets början. På 1300-talets mitt moderniserades byggnaden något – absiden revs för att ge plats åt ett större kor, vilket förlängdes åt öster. Även sakristian uppfördes på 1300-talet.
Invändigt dekorerades långhus och ringkammare av ”Passionsmästarens” verkstad vid 1400-talets mitt.
Sedan byggnadstiden har endast smärre änd...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1199 Nybyggnad
Kyrkobygget påbörjades, kor med absid och långhus uppfördes (SvK anger att koret uppfördes o. 1150 och långhuset o. 1160, av byggnadshyttan Majestatis).
År 1150 - 1199 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och korets västra del
År 1150 - 1150 Arkitekturbunden utsmyckning
Triumfkrucifix.
År 1200 - 1230 Nybyggnad - Torn
Torn
År 1200 - 1229 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkobygget fullbordades genom tornet i V (SvK anger att tornet byggdes mellan 1218 och 1236. 1218 är ett årtal som Strelow anger och 1236 ett som taxuslistan anger). I samband med detta breddades möjligen korportalen.
År 1218 - 1218 Nybyggnad
Byggnadsår enligt Strelow.
År 1236 - 1236 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Muralmålningar i form av kvadrar i triumfbågen. Taxuslistan.
År 1250 - 1259 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten (SvK anger att den är från 1200-talets förra hälft och att den är tillverkades av mästaren Calcarius II: s verkstad).
År 1300 - 1399 Nybyggnad - Korparti
Kor. Den ursprungliga absiden revs (grundmurarna finns under det nuvarande korgolvet) och koret förlängdes österut.
År 1300 - 1399 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1300 - 1399 Ändring - ombyggnad
Koret moderniserades (SvK anger tiden omkr. 1225) genom att absiden revs, i stället gjordes en tillbyggnad åt Ö med rak avlutning. Altarfönstret av Egypticus’ typ med glasmålningar av Lye-mästaren. Sakristian (SvK anger tiden omkr. 1225).
År 1330 - 1330 Ändring - ombyggnad
omkring 1330 Triumfbågen utvidgades.
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar/väggar
År 1400 - 1499 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp
År 1400 - 1400 Specifika inventarier - altarskåp
omkring 1400 Altarskåp.
År 1450 - 1450 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
omkring 1450 tal. Passionsmålningarna målades.
År 1600 - 1699 Fast inredning - bänkinredning
Delar av bänkinredningen.
År 1662 - 1662 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Baldakin.
År 1700 - 1799 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målningar på inredning
År 1700 - 1729 Fast inredning - predikstol
Predikstolen.
År 1700 - 1729 Äldre kulturhistorisk inventering
Långhusets och sakristians yttertak var belagda med bräder
År 1700 - 1700 Åsknedslag
Genom ett blixtnedslag förstördes tornhuven och övre delen av tornets murverk skadades. Klockan föll ned och slog hål i ringkammarvalvet. Ett provisoriskt plant brädtak byggdes för tornet.
År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Delar av bänkinredningen. Johan Nicklas Weller målade bänkluckor.

Johan Weller (Konstnär - Dekormålare)

År 1706 - 1706 Ändring - restaurering
Valvet över ringkammaren i tornet reparerades av Jonas Månsson Dufwa.

Jonas Månsson Dufwa (Okänd)

År 1732 - 1732 Fast inredning - skrank
Skrank mellan långhuset och ringkammaren
År 1740 - 1740 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan göts av Johan Fahlsten, (GF anger att Tullsten göt om klockan) Stockholm (SvK anger att den omgöts 1730).
År 1741 - 1741 Ändring - ombyggnad
Den övre delen av den skadade muren revs ned ca 18 alnar. Murverket reparerades men återuppbyggdes ej till den ursprungliga nivån. I det övre ej återuppbyggda murverket fanns gluggar. Den 5 juli var tornhuven färdigbyggd av Olav Ganarfve, Källunge, och klockan hängdes upp av Morten Glömsker.
År 1742 - 1742 Ändring
Nytt brädgolv i kyrkan, dopfunten flyttades fram i koret. Vattendäcket med ränna byggdes i tornet under klockan. Sex träpelare sattes i gluggarna som också kläddes med bräder.
År 1753 - 1753 Fast inredning - bänkinredning
Bekännelsepall/skriftepall. Bänkinredningen i kyrkan gjordes klar och predikstol, skrank m.m. målades.
År 1755 - 1755 Ändring
Nämns fattigstocken. Nytt tak lades på sakristian.
År 1756 - 1756 Underhåll
Nya sparrar och bördning till kortaket.
År 1757 - 1757 Specifika inventarier - altarskåp
”Uppsatsen” på altarskåpet trol. tillverkad av Johan Hernell.

Johan Hernell (Konstnär)

År 1758 - 1758 Underhåll - takomläggning
Köptes 100 pannor tegel till ”sånghustaket” (kortaket), som tidigare var taket belagt med bräder.
År 1760 - 1769 Ändring - ombyggnad
Fönster förstorades. Koret belades med tegeltak (tidigare falar).
År 1762 - 1762 Ändring - ombyggnad, port
Två nya kyrkdörrar
År 1762 - 1765 Ändring - ombyggnad, fönster
Upptagning av fönster på långhusets N sida.
År 1763 - 1763 Ändring
Nummertavla. Tornet lagades på Ö och S sidorna där hörnstenar hotade att falla ned. Läktare.
År 1764 - 1764 Ändring - ombyggnad, fönster
Upptogs 2 st. fönster på långhusets N sida.
År 1768 - 1768 Ändring
Nämndes en straffstock.
År 1772 - 1772 Ändring
Epitafium över landsgevaldigern Lars Bromander. Köptes två tunnor med kalk till ”sånghustaket” (kortaket).
År 1780 - 1780 Fast inredning - predikstol
Predikstolen förbättrades av snickaren Fries och målades av Johan Nicklas Weller som också levererade vissa av ”ziaraterna”.

Johan Weller (Konstnär - Dekormålare)

År 1781 - 1781 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Johan Nicklas Weller målade stora delar av inredningen och gardinmålning kring altaret, predikstolen samt över fönstret på N sidan.

Johan Weller (Konstnär - Dekormålare)

År 1800 - 1899 Fast inredning - bänkinredning
Huvudparten av bänkinredningen.
År 1802 - 1802 Underhåll
Dörr till sakristian förfärdigades av ”skolmästaren”.
År 1812 - 1812 Ändring
Timstock fanns på kyrkogården.
År 1821 - 1821 Ändring - ombyggnad, fönster
Levererade glasmästare Bergman nya glas. Två nya fönsterkarmar förfärdigades av ”Skolmästaren”.
År 1826 - 1826 Ändring - ombyggnad, fönster
Levererade glasmästare Bergman nya glas med bly (trol. de Ö).
År 1830 - 1830 Arkitekturbunden utsmyckning
Var långhusets brädtak målat med vattenfärg ”med dåligt tecknade löf och Ornamenter”. Nämndes att det i korfönstret fanns ”fragmenter af inbrändt glas”.
År 1882 - 1883 Ändring - restaurering
Omfattande inre och yttre restaurering enligt förslag av arkitekt Fritz Eckert och byggmästare Nils Pettersson.  Tornhuven reparerades.  Kyrkan putsades om.  Kolonnerna av trä i gluggarna ersätts med d:o av kalksten och brädbetäckningarna tas bort.  De stora rundbågiga fönstren fick nu sin form; ett åt S, två åt N i långhuset; ett åt S i koret; en litet tidigare upptagen öppning vid predikstolen i långhuset försågs med fyrpassformig omfattning. Katedralglas insattes. Det N fönstret i sakristian togs upp.  Man fann grunden till absid i Ö.  Nya portblad av ek, de dekorerades med smide i medeltidsstil.  Sakristiingången höjdes.  Altaravsatsen stenkläddes och ett nytt altarskrank byggdes. Altaret flyttades 60 cm åt Ö.  Orgeln, byggd av Åkerman & Lund, Stockholm.  Läktaren förstorades.  Nya bänkar vilka ersatte äldre från 1700-talet.  Predikstolen stympades och misshandlades, (målades i mörka färger).  Diken och stenmur anlades runt kyrkogården.

Fritz Eckert (Arkitekt)

Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1926 - 1926 Teknisk installation - värme
Värmeledning med central under sakristian.
År 1956 - 1957 Ändring - restaurering
Omfattande restaurering under ledning av arkitekt Olle Karth på grundval av ett tidigare förslag av arkitekt Erik Fant:  Tornet putslagades och övriga fasader putslagades och kalkavfärgades.  Långhusets och korets tak lades om.  Fönster med blyinfattade glas byttes mot nya, glas i passformade fönster byttes ej.  Nytt värmesystem installerades.  Predikstol (återställdes) och altare renoverades.  Kalkmålningar från 1400-talet togs fram.  Altarskåpet restaurerades.  Läktaren revs (barriären återanvändes som orgelpodium i ringkammaren).  Nytt altarskrank.  Triumfkrucifixet konserverades av konservator Erik Olsson.  Dopfunten flyttades från S väggen i koret till den V delen av kyrkan.

Erik Fant (Arkitekt)

Olle Karth (Arkitekt)

År 1968 - 1968 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes om av Andreas Thulesius, Klintehamn
År 1981 - 1981 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet konserverades av konservator Marianne Korsman-Ullman.

Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

År 1984 - 1984 Arkitekturbunden utsmyckning
Triumfkrucifixet konserverades av konservator Peter Tångeberg, Raä.

Peter Tångeberg (Konservator)

År 1987 - 1987 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten flyttades från V delen av kyrkan till triumfbågen.
År 1989 - 1989 Ändring - restaurering, exteriör
Kyrkan genomgick en yttre restaurering efter programhandlingar av arkitekt Ulf Dahlberg, Raä, entreprenör NärBygg:  Tornhuven reparerades och taken justerades.  Koret försågs med ny vindskiva.  Samtliga fasader putsades och kalkavfärgades, lagningar utförda i KC-puts ersattes med ren kalkputs, gammal kalkputs behölls som underlag.  Fint huggen kalksten i fasaderna rengjordes rena från alger och lavar.  Vattendäcket nygjordes. Bjälkarna till klockdäcket byttes delvis ut mot nya.  Nya öppningsbara fågelskydd.  Långhusportens panel byttes och korets målades.  Fönstren renoverades och justerades. Glasmålningarna konserverades.

Ulf Dahlberg (Arkitekt)

År 1989 - 1989 Underhåll
Mässhake, predikstolskläde, stola och antependium renoverades av Britt Guldbrandzén, Tumba.

Britt Guldbrandzén (Okänd)

År 1994 - 1994 Ändring - restaurering
En mindre inre restaurering utfördes efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby: Långhus- och tornväggarna i kyrkorummet rengjordes, valven kalkavfärgades, dito i sakristian. Omfattningar, trätak och muralmålningarna rengjordes och mindre sprickor lagades. Bänkkvarteren målades om. Ljuskronornas kedjor målades. Lampetter monterades i kyrkorummet. Långhusets portal försågs med hängränna.

Jan Utas (Arkitekt)

År 2008 - 2008 Konservatorsarbeten
Tornportalen rengjordes och konserverades av konservator från Byggnadshyttan.