Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

SVALÖV STENESTAD 28:1 - husnr 1, STENESTADS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1647-2.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
STENESTADS KYRKA (akt.), STENESTADS KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

Skåne
Svalöv
Skåne
Stenestad
Kågeröd-Röstånga församling
Lunds stift
Stenestad 2682

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2015

Kyrkans byggdes i slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet och bestod då av långhus, kor och absid. Inget torn fanns. Kyrkan hade två entréer mot norr resp. söder. Fönstren var små, satt högt och hade omfattningar av räfflat tegel.
Taket var sannolikt blytäckt. Invändigt hade kyrkan plant innertak av trä.

Under 1400-talet slogs valv i kyrkan, ett stjärnvalv och ett korsvalv i långhuset och ett korsvalv i koret. Någon gång under medeltiden byggdes ett vapenhus utanför sydportalen. En klocka göts i slutet av 1400-talet. Klockan hängde i en fristående klockstapel på kyrkogården.
1806 byttes korets blytak till spåntak av ...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, absid.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkans byggdes i slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet och bestod då av långhus, kor och absid. Inget torn fanns. Kyrkan hade två entréer mot norr resp. söder. Fönstren var små, satt högt och hade omfattningar av räfflat tegel. Taket var sannolikt blytäckt. Invändigt hade kyrkan plant innertak av trä.
År 1100 - 1550 Ändring - tillbyggnad
Någon gång under medeltiden byggdes ett vapenhus utanför sydportalen.
År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten är av sandsten från romansk tid. Skålen har raka kanter, avrundade mot basen. Övre kanten är dekorerad med en relief av rundbågar med ett band i nederkant. Dopfunten står på en attiskt formad bas ovan en fyrkantig platta.
År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Under 1400-talet slogs valv i kyrkan, ett stjärnvalv och ett korsvalv i långhuset och ett korsvalv i koret.
År 1496 - 1496 Specifika inventarier - kyrkklocka
Dessutom finns en klocka som inte används längre. Den är från 1496 men omgjuten 1754. Sedan 1942 står den under orgelläktaren.
År 1806 - 1806 Ändring - ombyggnad, yttertak
1806 byttes korets blytak till spåntak av ek och taklaget iståndsattes med nytt virke.
År 1841 - 1841 Ändring - ombyggnad, yttertak
1841 fick långhuset nytt taklag och spåntak.
År 1848 - 1848 Nybyggnad - Torn
År 1848 - 1848 Ändring - ombyggnad
1848 gjordes en omfattande restaurering under ledning av domkyrkoarkitekt C G Brunius. Kyrkans västtorn byggdes och den fristående klockstapeln revs. Ingång gjordes genom tornets västra sida. Vapenhuset revs och sydportalen sattes igen. En ny ingång gjordes också i öster till sakristian. Nya större fönsteröppningar togs upp. Ny inredning gjordes med nya bänkar, predikstol, altarring, altare, kors och skärmvägg.

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1848 - 1848 Fast inredning - altarring
Altarringen, från 1848 av C G Brunius, är sjukantig och uppbyggd av kryss i rektanglar av marmoreringsmålat trä. Knäfallet är tygklätt.

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1848 - 1848 Fast inredning - predikstol
Predikstolen från 1848 är ritad av C G Brunius. Dekormåleriet är gjort av Stina Håfström 1973. Sockeln består helt eller delvis av ett medeltida altare. Korgen har fyra sidor med blåmålade rundbågsfält dekorerade med rosstänglar, inspirerat av psalmen ”det är en ros utsprungen”. Den profilerade överdelen är målad i blått, rött och brunt. I nederkant finns ett utsågat bågfält.

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1848 - 1848 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen är sluten och troligen från 1848 men ombyggd 1936, då man lutade ryggstöden och breddade sitsarna. 1973 målades bänkarna om och dörrarna dekorerades av Stina Hofström. Bänkarna är ådringsmålade och dörrarna är dekorerade med målningar av blommor. Motiven är inspirerade från psalmen ”i denna ljuva sommartid”. I bänkarna ligger sittdynor.
År 1856 - 1856 Ändring - ombyggnad, interiör
1856 sattes en ny orgel in och läktaren byggdes om.
År 1931 - 1931 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgeln, från 1931, är byggd av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Fasaden är från 1857 och ritad av arkitekt J.A. Hawerman. Fasaden med gustavianskt arkitektoniskt formspråk är tredelad med synliga pipor och målad i ljust grönt med förgyllda detaljer. Mittpartiet har en rundbåge medan sidopartierna är raka.

Johan Adolf Hawerman (Arkitekt)

Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri)

År 1935 - 1935 Ändring - ombyggnad, interiör
1935 gjordes en inre renovering efter handlingar gjorda av arkitekt Eiler Græbe. Bänkarna byggdes om, nytt golv lades under bänkarna och altarrunden. Bänkar, predikstol, läktare och flera snickerier målades om.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1941 - 1941 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockorna är alla av malm. Lillklockan är gjuten 1941 av M.E. Olssons klockgjuteri i Ystad. Den har dekor i form av en akantusfris samt inskription.

Olssons klockgjuteri (Klockgjuteri)

År 1948 - 1948 Ändring - ombyggnad, yttertak
1948 byttes till tegeltak på långhus och kor och taklaget reparerades.
År 1960 - 1960 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan, av malm, från 1960, gjuten av M.E. Olssons klockgjuteri, har inskription och dekor av Jesus som välsignar en knäböjande kvinna.

Olssons klockgjuteri (Klockgjuteri)

År 1973 - 1973 Underhåll - målningsarbete, interiör
1973 renoverades kyrkan invändigt. Hela kyrkans inredning målades om.
År 1982 - 1982 Underhåll - exteriör
1982, 1993 och 2010 har fasaderna renoverats och målats.
År Okänt Fast inredning - altare
Altaret, av okänd ålder, är av målade breda plankor med altarskiva av trä. Altaret är ihåligt med en öppning på baksidan där ett skåp med textilier står.