Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	KÄVLINGE GAMLA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1150 - 1199
Län	Skåne
Kommun	Kävlinge
Landskap	Skåne
Socken	Kävlinge
Församling	Kävlinge församling
Stift	Lunds stift
Adress	Annelundsgatan 8
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2014 Kyrkobyggnaden Gamla kyrkan i Kävlinge byggdes i slutet av 1100-talet, kanske på samma plats som en tidigare träkyrka. Den gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med tvåkvadratiskt långhus och ett mindre fyrsidigt kor med absid. Murarna byggdes av gråsten med Höör-sandsten i bl.a. hörnkedjor, omfattningar och socklar. Kyrkan fick två entréer mot norr resp. söder. Innertaket byggdes som ett platt trätak, och yttertaken täcktes av bly. Under senare hälften av 1200-talet täcks koret med ett kryssvalv. På 1300-talet välvs även långhuset med kryssvalv, som ersätter träinnertaket. Korets takstolar dateras till 1350-talet och har förm... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2014

Kyrkobyggnaden
Gamla kyrkan i Kävlinge byggdes i slutet av 1100-talet, kanske på samma plats som en tidigare träkyrka. Den gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med tvåkvadratiskt långhus och ett mindre fyrsidigt kor med absid. Murarna byggdes av gråsten med Höör-sandsten i bl.a. hörnkedjor, omfattningar och socklar. Kyrkan fick två entréer mot norr resp. söder. Innertaket byggdes som ett platt trätak, och yttertaken täcktes av bly.

Under senare hälften av 1200-talet täcks koret med ett kryssvalv. På 1300-talet välvs även långhuset med kryssvalv, som ersätter träinnertaket. Korets takstolar dateras till 1350-talet och har förm...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti

År 1150 - 1199 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Gamla kyrkan i Kävlinge byggdes i slutet av 1100-talet, kanske på samma plats som en tidigare träkyrka. Den gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med tvåkvadratiskt långhus och ett mindre fyrsidigt kor med absid. Murarna byggdes av gråsten med Höör-sandsten i bl.a. hörnkedjor, omfattningar och socklar. Kyrkan fick två entréer mot norr resp. söder. Innertaket byggdes som ett platt trätak, och yttertaken täcktes av bly.

År 1150 - 1199 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Gamla kyrkan i Kävlinge byggdes i slutet av 1100-talet, kanske på samma plats som en tidigare träkyrka. Den gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med tvåkvadratiskt långhus och ett mindre fyrsidigt kor med absid. Murarna byggdes av gråsten med Höör-sandsten i bl.a. hörnkedjor, omfattningar och socklar. Kyrkan fick två entréer mot norr resp. söder. Innertaket byggdes som ett platt trätak, och yttertaken täcktes av bly.

År 1150 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten är av sandsten, utförd någon gång mellan 1150-1200 av Dagtorpsgruppen. Dopfunten har en timglasformad fot i svart, grönt och brunt som bär upp en rundad cuppa med urtappningshål. På utsidan av cuppan finns färgfragment. Till funten hör ett dopfat av mässing från 1701 med brätte i två delar, och ett lock från 1780.

År 1250 - 1299 Valvslagning
Åtgärd	Under senare hälften av 1200-talet täcks koret med ett kryssvalv.

År 1300 - 1399 Nybyggnad - Vapenhus

År 1300 - 1399 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Under 1300-talet uppförs först ett vapenhus vid den norra ingången, och därefter ett vapenhus vid den södra.

År 1300 - 1399 Valvslagning
Åtgärd	På 1300-talet välvs även långhuset med kryssvalv, som ersätter träinnertaket. Korets takstolar dateras till 1350-talet och har förmodligen tillkommit i samband med valvslagningen. Långhusets takstolar bär, liksom korets, spår av olika lagningar, men de äldsta delarna är troligen från kyrkans byggnadstid.

År 1325 - 1350 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Absiden förses med kalkmålningar runt 1325-1350.

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn

År 1400 - 1499 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Kyrkans västtorn byggs under 1400-talet i samma bredd som långhuset. Tornet uppförs i marksten. De olika våningarna avskiljs med träbjälklag.

År 1598 - 1598 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen, av trä och additionstyp är tillverkad 1598 av okänd mästare. Innanför tre stycken kolonner med höga postament finns fyra stycken målningar med olika Kristusmotiv inramade av pilasterburna valvbågar. På entablementets kornisch står två obelisker och en ädikula med ett Kristusmotiv innanför pilastrarna. Målningarna är gjorda 1742 av Carl Mörth, som var akademiritmästare i Lund. På uppsatsens sidor och överstycket finns beslagsvingar, och på predellan, arkitraven och ädikulans tympanon förgyllda texter. Altaruppsatsen är uppsatt på den södra långhusväggen.

År 1598 - 1598 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen, av trä och additionstyp är tillverkad 1598 av okänd mästare. Innanför tre stycken kolonner med höga postament finns fyra stycken målningar med olika Kristusmotiv inramade av pilasterburna valvbågar. På entablementets kornisch står två obelisker och en ädikula med ett Kristusmotiv innanför pilastrarna. Målningarna är gjorda 1742 av Carl Mörth, som var akademiritmästare i Lund. På uppsatsens sidor och överstycket finns beslagsvingar, och på predellan, arkitraven och ädikulans tympanon förgyllda texter. Altaruppsatsen är uppsatt på den södra långhusväggen.

År 1600 - 1699 Rivning - delvis riven
Åtgärd	Det södra vapenhuset rivs under senare hälften av 1600-talet.

År 1600 - 1700 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Runt sekelskiftet 1600-1700 ersätts blytäckningen på tornet och långhusets norra sida med tegelpannor.

År 1620 - 1630 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen är troligen tillverkad av Jakob Kremberg runt 1620-30, och renoverad av Johan Ullberg 1760. Trappan nygjordes 1780. Korgen är femsidig, målad i brunt, rött och vitt, och står på en åttkantig pelarfot. Korgens sidor avgränsas från varandra av evangelisterna, utformade som atlanter som bär korgens arkitrav. Fälten har rikt urskurna tavlor med förgyllda texter och olika Kristusmotiv inom rundbågar. Ovanför korgen hänger en sjusidig baldakin. På baldakinens krans finns en förgylld text och kerubhuvuden, som bär upp en överdel med vapensköldar och två änglafigurer. Baldakinens innertak är smyckat i guld, blått, vitt och rött Till predikstolen leder en trappa med hel sida, avskild mot långhuset med en lika utsmyckad spegeldörr. Moses och Johannes döparen, utformade som atlanter, bär upp dörrens entablement. Det kröns av en sköld, med i mitten en spegel med en bild av Kristus som den goda herden.

År 1620 - 1630 Fast inredning - predikstol

Åtgärd

Predikstolen är troligen tillverkad av Jakob Kremberg runt 1620-30, och renoverad av Johan Ullberg 1760. Trappan nygjordes 1780. Korgen är femsidig, målad i brunt, rött och vitt, och står på en åttkantig pelarfot. Korgens sidor avgränsas från varandra av evangelisterna, utformade som atlanter som bär korgens arkitrav. Fälten har rikt urskurna tavlor med förgyllda texter och olika Kristusmotiv inom rundbågar. Ovanför korgen hänger en sjusidig baldakin. På baldakinens krans finns en förgylld text och kerubhuvuden, som bär upp en överdel med vapensköldar och två änglafigurer. Baldakinens innertak är smyckat i guld, blått, vitt och rött Till predikstolen leder en trappa med hel sida, avskild mot långhuset med en lika utsmyckad spegeldörr. Moses och Johannes döparen, utformade som atlanter, bär upp dörrens entablement. Det kröns av en sköld, med i mitten en spegel med en bild av Kristus som den goda herden.

År 1728 - 1728 Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	1728 muras den södra entréportalen igen.

År 1729 - 1729 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen är huvudsakligen från 1729, med målningsdekor från 1760 av Johan Ullberg. Bänkarna är slutna och har blågråmålade spegeldörrar med profilerad överkant och järnbeslag. I varje spegel finns olika blommotiv på guldgul botten innanför röda ramar.

År 1734 - 1734 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1734 tas en bred, rundbågig öppning upp mellan tornet och långhuset, och tornets bottenvåning görs om till en del av kyrkorummet.

År 1779 - 1779 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1779 tas ett fönster upp i absiden.

År 1785 - 1785 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Tornets sydvästra hörn byggs om 1785.

År 1800 - 1900 Ändring - ombyggnad, innertak
Åtgärd	Vapenhusets nuvarande taklag byggs om under 1800-talets senare del eller tidigt 1900-tal.

År 1852 - 1853 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	1852-53 renoveras taken på nytt.

År 1852 - 1853 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	En tornportal byggs i väster, och långhuset och koret får dagens fönsteröppningar.

År 1860 - 1860 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1860 tas en dörröppning upp i absidens östra sida.

År 1882 - 1882 Underhåll - exteriör
Åtgärd	1882 muras den östra långhusgaveln om med tegel.

År 1897 - 1897 Tagen ur bruk
Åtgärd	1897 byggs Korsbackakyrkan, och Gamla kyrkan överges. Kyrkan avkristnas och används därefter som gravkapell, men också som brandstation och sädesmagasin.

År 1954 - 1957 Ändring - restaurering
Åtgärd	1954-57 genomförs en omfattande renovering och iståndsättning under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Utvändigt ordnas en ny uppgång till tornet, yttertaket tätas och hörnkvadrar och rundbågsfriser friläggs från puts. Absiddörren muras igen och ersätts av ett mindre fönster med dekormålat glas. Invändigt läggs nytt golv av marktegel, fönstren byts ut och kalkmålningarna tas fram. En del av tornets bottenvåning avgränsas för förvaring. El-, värme- och belysningsanläggning installeras och flertalet fasta inventarier renoveras. Bänkinredningen byggs delvis om.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1954 - 1957 Ändring - restaurering

Åtgärd

1954-57 genomförs en omfattande renovering och iståndsättning under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Utvändigt ordnas en ny uppgång till tornet, yttertaket tätas och hörnkvadrar och rundbågsfriser friläggs från puts. Absiddörren muras igen och ersätts av ett mindre fönster med dekormålat glas. Invändigt läggs nytt golv av marktegel, fönstren byts ut och kalkmålningarna tas fram. En del av tornets bottenvåning avgränsas för förvaring. El-, värme- och belysningsanläggning installeras och flertalet fasta inventarier renoveras. Bänkinredningen byggs delvis om.

Upphovsman

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1957 - 1957 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Klockan i tornet är av malm, gjuten 1957 av M.E. Olssons klockgjuteri i Ystad.
Upphovsman	Olssons klockgjuteri (Klockgjuteri)

År 1957 - 1957 Återinvigning
Åtgärd	Kyrkan återinvigs 1957 av Anders Nygren, dåvarande biskopen i Lunds stift.

År 1963 - 1963 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln, från 1963 av Magnussons orgelbyggeri, har sex stämmor fördelade på manual och pedal. Fasadens överdel är trappstegsformad.
Upphovsman	Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1985 - 1985 Teknisk installation - VA
Åtgärd	1985 installeras en wc i vapenhuset.

År 1994 - 1994 Ändring - restaurering
Åtgärd	1994 repareras taket över långhuset. Absidtaket gjuts om i bly och dess takstomme byts ut. Det gamla taklaget flyttas till Lunds Universitets Historiska Museum.

År 2005 - 2005 Ändring - restaurering
Åtgärd	2005 genomförs en renovering under ledning av Hegelund& Marsvik arkitekter. Alla fasader omputsas med kalkspritputs och avfärgas med vit kalk. Avvattningssystemet ses över, rötskadat takvirke byts ut och utvändiga detaljer i natursten konserveras.
Upphovsman	Hegelund & Marsvik Arkitekter AB (Arkitektkontor)

År Okänt Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen, av okänd ålder och upphovsman, är tredelad med svarvade, blåmålade balusterdockor inom ljusare ramar. Knäfallet och överliggaren är skinnklädda.

År Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret, av okänd ålder men ombyggt till dagens utseende 1779, har ett blockformat kritstensfundament, på vilket ligger en tjock sandstensskiva med en relikgömma.

KÄVLINGE KÄVLINGE 35:11 - husnr 1, KÄVLINGE GAMLA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning