Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	FELLINGSBRO KYRKA (akt.), FELLINGSBRO KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1199 1100 - 1199 1480 - 1519
Län	Örebro
Kommun	Lindesberg
Landskap	Västmanland
Socken	Fellingsbro
Församling	Fellingsbro församling
Stift	Västerås stift
Adress	Kyrkbacken 214
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2003 Fellingsbro kyrka är en av de största kyrkobyggnaderna i Örebro län med en lång och komplicerad byggnadshistoria. Kyrkans ovanliga storlek från medeltiden kan hänga samman med att kyrkoherdeämbetet i Fellingsbro var förenat med en ställning som kanik vid domkapitlet i Västerås, en viktig position i den tidens samhälle. Troligtvis uppfördes kyrkan under 1100-talet av gråsten med rektangulärt långhus, smalare kor i öster och eventuellt en absid. Under 1200-talet tillbyggdes ett kraftigt torn i väster, i full bredd med kyrkan. Under 1300- och 1400- talen förlängdes kyrkan åt öster, väggarna höjdes, även tornet höjdes med en våning, ... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2003

Fellingsbro kyrka är en av de största kyrkobyggnaderna i Örebro län med en lång och komplicerad byggnadshistoria. Kyrkans ovanliga storlek från medeltiden kan hänga samman med att kyrkoherdeämbetet i Fellingsbro var förenat med en ställning som kanik vid domkapitlet i Västerås, en viktig position i den tidens samhälle.

Troligtvis uppfördes kyrkan under 1100-talet av gråsten med rektangulärt långhus, smalare kor i öster och eventuellt en absid. Under 1200-talet tillbyggdes ett kraftigt torn i väster, i full bredd med kyrkan. Under 1300- och 1400- talen förlängdes kyrkan åt öster, väggarna höjdes, även tornet höjdes med en våning, ...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	Trolig tillkomsttid för den äldsta stenkyrkan. Man kan anta att denna romanska kyrkobyggnad bestått av långhus och smalare kor som avslutats mot öster med en halvrund absid. Av denna äldsta kyrka kan eventuellt murverk finnas beva-rat i den östra tornmurens lägre del. Ett trästycke med romansk ornamentik hit-tades vid den arkeologiska undersökningen 1968, liksom den i stenmagasinet inmurade gravstenen, kan härstamma från denna tid.

År 1100 - 1199 Nybyggnad

Åtgärd

Trolig tillkomsttid för den äldsta stenkyrkan. Man kan anta att denna romanska kyrkobyggnad bestått av långhus och smalare kor som avslutats mot öster med en halvrund absid. Av denna äldsta kyrka kan eventuellt murverk finnas beva-rat i den östra tornmurens lägre del. Ett trästycke med romansk ornamentik hit-tades vid den arkeologiska undersökningen 1968, liksom den i stenmagasinet inmurade gravstenen, kan härstamma från denna tid.

År 1100 - 1199 Nybyggnad

År 1200 - 1299 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Uppfört som västtorn, senare inbyggt

År 1200 - 1299 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Den undre halvdelen av det nuvarande tornet tillbyggs. Gråstensmurverket i denna del har en äldre prägel (jämnare skiftgång, omsorgsfullare murat, ingen skolsten). Gråstensmuren har troligen stått oputsad med brett utstrukna fogar och kvaderstensrits. Bevarade genomgående bjälkändar i murverket kan möjli-gen utgöra rest av en äldre takkonstruktion. Sent 1200-tal Den stora gotländska dopfunten med musselformad cuppa tillkommer

År 1200 - 1299 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Den undre halvdelen av det nuvarande tornet tillbyggs. Gråstensmurverket i denna del har en äldre prägel (jämnare skiftgång, omsorgsfullare murat, ingen skolsten). Gråstensmuren har troligen stått oputsad med brett utstrukna fogar och kvaderstensrits. Bevarade genomgående bjälkändar i murverket kan möjli-gen utgöra rest av en äldre takkonstruktion. Sent 1200-tal Den stora gotländska dopfunten med musselformad cuppa tillkommer

År 1300 - 1399 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Långhuset förlängs till en salskyrka, fram till den nuvarande östgaveln. Denna förses med ett högt gotiskt fönster med omfattning murad av profiltegel. Dess läge högt upp på östmuren antyder att ett trätunnvalv kan ha täckt långhuset.

År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Tornet byggs på upp till ungefär nuvarande höjd. I början fortsätter man med gråsten (dock med en mer orgelbunden murningsteknik och med skolsten), men i övre delen övergår man till tegel, kanske för att kunna utföra blinderingar med sågtandsskift, cirklar, band och päronformade klubbor. Att materialskiftet inte utgör skilda byggnadsetapper antyds av att övergången inte bildar ett jämt murkrön. Möjligen är det vid denna tid som kyrkobyggnaden för första gången putsas och får en ockra avfärgning.

År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Tornet byggs på upp till ungefär nuvarande höjd. I början fortsätter man med gråsten (dock med en mer orgelbunden murningsteknik och med skolsten), men i övre delen övergår man till tegel, kanske för att kunna utföra blinderingar med sågtandsskift, cirklar, band och päronformade klubbor. Att materialskiftet inte utgör skilda byggnadsetapper antyds av att övergången inte bildar ett jämt murkrön. Möjligen är det vid denna tid som kyrkobyggnaden för första gången putsas och får en ockra avfärgning.

År 1480 - 1519 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus och kor

År 1480 - 1519 Nybyggnad - Korparti

År 1480 - 1519 Nybyggnad - Sakristia

År 1500 - 1599 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Omfattande ombyggnad där kyrkan breddas och blir treskeppig genom att sido-skepp tillbyggs i norr och söder, vilka också dras fram på ömse sidor om tornet. Öppningar till de nya sidoskeppen från den gamla salskyrkan, skapas genom att slitsar i den gamla yttermuren rivs så att en arkad uppstår, medan det kvarvaran-de murverket bildar kraftiga pelare. Ett vapenhus på sydsidan framför nuvarande sydvästra porten tillbyggs, och möjligen är den nuvarande sakristian också från denna tid. Troligtvis är det i detta sammanhang som kyrkan valvslås med tegel-valv, och yttre strävpelare krönta av spiror tillkommer. Resultatet är en för sin tid mycket stor kyrka med hela 18 tegelslagna valv. Den senmedeltida bygg-nadsverksamheten sammanfaller med några kraftfulla kaniker som varit statio-nerade i Fellingsbro och som lämnat spår på den politiska arenan. Kyrkoherde-ämbetet i Fellingsbro var sedan 1300-talet förenat med en ställning som kanik vid domkapitlet i Västerås. Kaniken innehade då ett s k prebende, vilket innebar att han hade rätt att uppbära tionden och andra uppbörder från ett kanske ganska stort område. Troligen ska den s.k. kastalen, som står på kyrkogården ett stycke från kyrkan, sättas in i detta sammanhang, och bör då ha tillkommit som en solid magasinsbyggnad. 1500-30 Ett praktfullt altarskåp från Antwerpen införskaffas.

År 1500 - 1599 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Omfattande ombyggnad där kyrkan breddas och blir treskeppig genom att sido-skepp tillbyggs i norr och söder, vilka också dras fram på ömse sidor om tornet. Öppningar till de nya sidoskeppen från den gamla salskyrkan, skapas genom att slitsar i den gamla yttermuren rivs så att en arkad uppstår, medan det kvarvaran-de murverket bildar kraftiga pelare. Ett vapenhus på sydsidan framför nuvarande sydvästra porten tillbyggs, och möjligen är den nuvarande sakristian också från denna tid. Troligtvis är det i detta sammanhang som kyrkan valvslås med tegel-valv, och yttre strävpelare krönta av spiror tillkommer. Resultatet är en för sin tid mycket stor kyrka med hela 18 tegelslagna valv. Den senmedeltida bygg-nadsverksamheten sammanfaller med några kraftfulla kaniker som varit statio-nerade i Fellingsbro och som lämnat spår på den politiska arenan. Kyrkoherde-ämbetet i Fellingsbro var sedan 1300-talet förenat med en ställning som kanik vid domkapitlet i Västerås. Kaniken innehade då ett s k prebende, vilket innebar att han hade rätt att uppbära tionden och andra uppbörder från ett kanske ganska stort område. Troligen ska den s.k. kastalen, som står på kyrkogården ett stycke från kyrkan, sättas in i detta sammanhang, och bör då ha tillkommit som en solid magasinsbyggnad. 1500-30 Ett praktfullt altarskåp från Antwerpen införskaffas.

År 1600 - 1799 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan rödfärgas och får rosa omfattningar och hörnmarkeringar.

År 1722 - Okänt Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Golvet i hela kyrkan upphöjs. Kring sakristientrén får ett lägre plan med trapp-steg anordnas.

År 1723 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol med ljudtak i senbarockstil doneras av brukspatronen Nils Larsson Svedenstierna. Motivet i den förgyllda mittplattan föreställer Jesu möte med kvinnan vid Sykars brunn (Joh 4:5 ff). Den nya predikstolen ersätter en renäs-sanspredikstol från 1626, som såldes till Östra Fågelviks kyrka i Värmland, där den ännu finns kvar.

År 1736 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	Nytt orgelverk av Johan Niclas Cahman installeras (1728 enligt Kilström). Fa-saden förgylld, målad och försedd med träsniderier av stockholmsbildhuggaren Olof Gerdman 1756. Nytt orgelverk 1894 av Setterqvist & Söner, Örebro. Nuva-rande orgelverk med 31 stämmor tillverkad 1969 av Fredriksborgs orgelbyggeri i Hilleröd, Danmark, med bevarande av 1700-talsfasaden och med ljudande fa-sadpipor.
Upphovsman	Johan Niclas Cahman (Orgelbyggare)

År 1736 - Okänt Fast inredning - orgel

Åtgärd

Nytt orgelverk av Johan Niclas Cahman installeras (1728 enligt Kilström). Fa-saden förgylld, målad och försedd med träsniderier av stockholmsbildhuggaren Olof Gerdman 1756. Nytt orgelverk 1894 av Setterqvist & Söner, Örebro. Nuva-rande orgelverk med 31 stämmor tillverkad 1969 av Fredriksborgs orgelbyggeri i Hilleröd, Danmark, med bevarande av 1700-talsfasaden och med ljudande fa-sadpipor.

Upphovsman

Johan Niclas Cahman (Orgelbyggare)

År 1744 - 1746 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Ny altaruppsats i senbarockstil med snidad altartavla föreställande Kristus i Get-semane, av stockholmsbildhuggaren Olof Gerdman.
Upphovsman	Olof Gerdman (Konstnär - Bildhuggare)

År 1750 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Västentrén förses med en portalomfattning i senbarockstil av gottländsk sand-sten. I segmentågen finns vapensköldar tillhöriga Gustav Soop (död 1679) och Christina Soop (död 1677). Stenytan var bemålad med linoljefärg, åtminstone delvis i kulörta färger. Det är osäkert om tunnvalet i det innanför belägna va-penhuset i tornets bottenvåning också tillkommer vid denna tid.

År 1762 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Renovering av sakristian, bl.a. med förnyelse av bjälklaget. Möjligen är det vid detta tillfälle som golvnivån höjes ca 1 meter och vinkällaren kanske samtidigt tillkommer. I så fall är det också nu som en motsvarande höjning av portöpp-ningen mot kyrkorummet görs. Det äldre plåtbeslagna dörrbladet återanvändes. Sannolikt tillkommer samtidigt portalomfattningen i senbarockstil på kyrko-rumssidan. 1763 anges att sakristian var valvslagen.

År 1762 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Renovering av sakristian, bl.a. med förnyelse av bjälklaget. Möjligen är det vid detta tillfälle som golvnivån höjes ca 1 meter och vinkällaren kanske samtidigt tillkommer. I så fall är det också nu som en motsvarande höjning av portöpp-ningen mot kyrkorummet görs. Det äldre plåtbeslagna dörrbladet återanvändes. Sannolikt tillkommer samtidigt portalomfattningen i senbarockstil på kyrko-rumssidan. 1763 anges att sakristian var valvslagen.

År 1763 - Okänt Underhåll - målningsarbete, exteriör
Åtgärd	Efter 1763 Kyrkobygganden målas med gulockra kalkfärg.

År 1792 - Okänt Nybyggnad - Gravkor
Åtgärd	Svedenstiernska ättens gravkor med sandstensportal och ovalt fönster tillkommer.

År 1806 - 1811 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	De medeltida valven och pelarna revs och ersattes av kolonner
Upphovsman	Gustav Boman (Arkitekt)

År 1806 - 1811 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Stor in- och utvändig ombyggnad, efter ritningar av Gustaf Ulrici Boman. Kyr-kan omgestaltas radikalt och får ett nyklassicistiskt kyrkorum. De medeltida valven avlägsnas, liksom de delar av mittskeppet (dvs den äldsta kyrkan) som burit dem. Det breda kyrkorummet delas genom kraftiga doriska kolonner i tre skepp med tunnvalv i mittskeppet och plana tak i sidoskeppen. Dekorationsmål-ningarna i fr.f.a tunnvalvet är troligen original från denna tid. Ett troligen sen-medeltida vapenhus i söder rivs, och västingången blir huvudentré. I exteriören tillkommer vissa gotiserande element. Den övre tegelmurade delen av tornet omgestaltas, befintliga blinderingar sätts igen och en ny spetsbågig blindering som ska förstora intrycket av stora ljudöppningar huggs upp. Tornets takfot ut-formas som en spetsbågsfris, och en ny tornhuv i form av en lanternin byggs. De nuvarande stora spetsbågiga fönstren tas upp och sidoskeppsmurarna höjs så att ett stort flackt sadeltak kan täcka hela kyrkobyggnaden. Därmed försvinner ock-så strävpelarnas spiror. Bygganden putsas och målas i en beige färgton.

År 1806 - 1811 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Stor in- och utvändig ombyggnad, efter ritningar av Gustaf Ulrici Boman. Kyr-kan omgestaltas radikalt och får ett nyklassicistiskt kyrkorum. De medeltida valven avlägsnas, liksom de delar av mittskeppet (dvs den äldsta kyrkan) som burit dem. Det breda kyrkorummet delas genom kraftiga doriska kolonner i tre skepp med tunnvalv i mittskeppet och plana tak i sidoskeppen. Dekorationsmål-ningarna i fr.f.a tunnvalvet är troligen original från denna tid. Ett troligen sen-medeltida vapenhus i söder rivs, och västingången blir huvudentré. I exteriören tillkommer vissa gotiserande element. Den övre tegelmurade delen av tornet omgestaltas, befintliga blinderingar sätts igen och en ny spetsbågig blindering som ska förstora intrycket av stora ljudöppningar huggs upp. Tornets takfot ut-formas som en spetsbågsfris, och en ny tornhuv i form av en lanternin byggs. De nuvarande stora spetsbågiga fönstren tas upp och sidoskeppsmurarna höjs så att ett stort flackt sadeltak kan täcka hela kyrkobyggnaden. Därmed försvinner ock-så strävpelarnas spiror. Bygganden putsas och målas i en beige färgton.

År 1849 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Kyrkan blir ”reparerad till väggar och innanrede”. Bl.a. tillkommer nuvarande läktarbarriär med dess dekor.

År 1873 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Kyrkans spåntaksbeklädnad ersätts med ett skiffertak.

År 1889 - 1900 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan genomgår in- och utvändigt en rad olika renoverings- och reparationsåt-gärder. Man inleder med att reparera tornet, och tornhuven får en ny koppar-plåtsbeklädnad. Koret får nytt kalkstensgolv. Restaureringen avslutas med ”skrapning” och kalkning av hela exteriören. Sand-stensportalerna restaureras och befrias från oljefärgsbemålning.

År 1912 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Invändig ombyggnad av sakristian efter ritningar av arkitekten Magnus Dahlander. Av detta återstår idag troligen bara det inbyggda värdeskåpet samt möjligen ytterdörren av järn och de yttre gjutjärnfönsterna.
Upphovsman	Magnus Dahlander (Arkitekt)

År 1920 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Invändig renovering, där fr.f.a. de framdragna läktarna i sidoskeppen borttages, efter en olycka där delar av gipsundertaket under den södra läktaren fallit ned juldagsmorgon 1919. Möjligen är det vid detta tillfälle som den marmorering- och kvaderstensmålning tillkom, som fanns på vägar och pelare fram till 1968.

År 1924 - Okänt Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Tornuret installeras efter gåva

År 1965 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Yttertakens järnplåtsbeklädnad ersätts med kopparplåt. Nytt undertak läggs på befintlig takpanel. Takstolarna översedda. Stuprör av koppar.

År 1968 - 1969 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Invändigt genomförs en omfattande restaurering efter ett program av arkitekten Rolf Berg. Ny orgelläktare av platsgjuten betong med nya läktartrappor och helt ny rumsindelning under läktaren. Samtliga golv omläggs eller förnyas, och kyr-korummet och sakristian får bottenbjälklag av betong. För inklädnad av bef. bröstningspanel och i vissa väggar används moderna skivmaterial. Interiören får ny färgsättning både på väggar och snickerier. Koret delas i tre delar genom skrank i smidesjärn. I norra delen placeras det gamla Antwerpenskåpet medan södra delen blir dopkapell kring den högmedeltida dopfunten. Predikstolen sän-kes och roteras ett 1/8 varv runt pelaren. Även sakristian förnyas och får wc- och skåpsinbyggnader. Alla nya tillskott präglas av en enkel saklighet i tidens anda. Värdefull fast inredning och dekorationsmålade ytor behandlas av konservator Gösta Lindström.
Upphovsman	Gösta Lindström (Konservator) Rolf Bergh (Antikvarie)

År 1968 - 1969 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Invändigt genomförs en omfattande restaurering efter ett program av arkitekten Rolf Berg. Ny orgelläktare av platsgjuten betong med nya läktartrappor och helt ny rumsindelning under läktaren. Samtliga golv omläggs eller förnyas, och kyr-korummet och sakristian får bottenbjälklag av betong. För inklädnad av bef. bröstningspanel och i vissa väggar används moderna skivmaterial. Interiören får ny färgsättning både på väggar och snickerier. Koret delas i tre delar genom skrank i smidesjärn. I norra delen placeras det gamla Antwerpenskåpet medan södra delen blir dopkapell kring den högmedeltida dopfunten. Predikstolen sän-kes och roteras ett 1/8 varv runt pelaren. Även sakristian förnyas och får wc- och skåpsinbyggnader. Alla nya tillskott präglas av en enkel saklighet i tidens anda. Värdefull fast inredning och dekorationsmålade ytor behandlas av konservator Gösta Lindström.

Upphovsman

Gösta Lindström (Konservator)

Rolf Bergh (Antikvarie)

År 1968 - Okänt Arkeologisk undersökning
Åtgärd	En arkeologisk undersökning av marken under golvet i kyrkorummet, genom-fördes under ledning av Arkeolog Birgitta Hoberg.
Upphovsman	Birgitta Hoberg (Antikvarie)

År 1999 - Okänt Underhåll - målningsarbete, exteriör
Åtgärd	Utvändig putsrenovering av tornet och västfasaden. KC-färg, cementlagningar och lös puts borttogs, men så mycket som möjligt av äldre puts bevarades. Om-putsning med hydrauliskt kalkbruk samt traditionellt utförd kalkavfärgning. De medeltida blinderingarna togs åter fram, förutom en päronformad blindering som döljs bakom nuvarande urtavla. Samtidigt gjordes en byggnadsarkeologisk undersökning av tornet.

År 1999 - Okänt Underhåll - målningsarbete, exteriör

Åtgärd

Utvändig putsrenovering av tornet och västfasaden. KC-färg, cementlagningar och lös puts borttogs, men så mycket som möjligt av äldre puts bevarades. Om-putsning med hydrauliskt kalkbruk samt traditionellt utförd kalkavfärgning. De medeltida blinderingarna togs åter fram, förutom en päronformad blindering som döljs bakom nuvarande urtavla. Samtidigt gjordes en byggnadsarkeologisk undersökning av tornet.

LINDESBERG FELLINGSBRO PRÄSTGÅRD 3:1 - husnr 2, FELLINGSBRO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning