Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

ÄNGELHOLM HÖJA 46:2 - husnr 1, HÖJA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1631-1.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
HÖJA KYRKA (akt.), HÖJA KYRKA (akt.)

1880 - 1882

1881 - 1882

Skåne
Ängelholm
Skåne
Höja
Ängelholms församling
Lunds stift
Höja kyrkväg 12

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Historik

Inventeringsår 2016

Höja har högst troligt haft kyrka allt sedan medeltiden, då byborna reste ett tempel strax söder om den nuvarande kyrkan. En möjlighet är att det byggdes under 1200-talets första hälft, dit den bevarade dopfunten har daterats. Den romanska kyrkan finns omnämnd i räkenskapsboken från 1588, en av få bevarade i landet av så ansedd ålder. Vid denna tid planerades bl.a. för fönsterrenovering, blytäckning av taket och insättning av bänkar. I räkenskapsboken från 1662 beskrivs kyrkan som en blytäckt gråstenskyrka med valvslaget långhus, västtorn och vapenhus i söder byggt i tegel. 1767 byggdes till en korsarm i norr. Vapenhuset revs 1823,...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten av sandsten dateras till 1200-talets första hälft. Dess fyrsidiga fot, som står på en grundhäll, har hörntappar och ett kvadratiskt uttömningshål. Foten övergår via ett skaft med vulster i en slät, bägarformad cuppa. Längs cuppans kant finns en målad bård i guldockra och vitt.
År 1749 - 1749 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan från 1749 är gjuten av Andreas Wetterholtz. Klockmanteln är dekorerad med inskriptioner och bårder på slagring och hals.

Andreas Wetterholtz (Klockgjutare)

År 1751 - 1751 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan är ursprungligen från 1751, också den ett arbete av Wetterholtz, men omgöts 1945 av Ohlssons klockgjuteri i Ystad och blev då runt 200 kg tyngre. På manteln finns dubbla bårder och en text, ett kväde över den nytillträdde kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika.

Andreas Wetterholtz (Klockgjutare)

År 1880 - 1882 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, torn

A J Hallberg (Arkitekt)

År 1880 - 1882 Nybyggnad - Torn

A J Hallberg (Arkitekt)

År 1880 - 1882 Nybyggnad - Korparti

A J Hallberg (Arkitekt)

År 1881 - 1882 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Stämman bad den lokale byggmästaren J. Hallberg att ta fram ritningarna för den nya kyrkan. Handlingarna skickades in till Överintendentämbetet och godkändes av dess arkitekt Ludvig Hedin. Nils Andersson utsågs till byggare vid en entreprenadauktion. Byggnadsarbetet inleddes 1881. Kyrkan invigdes 1882.

J Hallberg (Byggmästare)

Ludvig Hedin (Arkitekt)

År 1881 - 1882 Fast inredning - altarring
Altarringen, kvar sedan kyrkans uppförande och renoverad 1976, är femsidig med knäfall klätt i ett beige tyg. Den öppna barriären är utformad med vitmålade pelare med gulddetaljer, som bär en ekådrad arkad av spetsbågar under en profilerad överliggare.
År 1882 - 1882 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolen av brunmålad ek är byggd 1882 efter J. Hallbergs ritningar. Den åttasidiga korgen nås genom en rak, sekundär trappa. Korgens sidor har guldinramade speglar med blåa fält, uppåt avslutade av spetsbågar. Ovanför dessa finns en blombård och ett tandsnitt. Predikstolen har en åttkantig baldakin, krönt av ett förgyllt klöverbladskors, och på undersidan prydd med strålglans och tofsar. Från gamla kyrkans predikstol, troligen ett arbete av Johan Ullberg, finns bevarat åtta snidade änglahuvuden.
År 1888 - 1888 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelfasaden i brunmålat trä är ritad 1888 av arkitekterna Lindvall& Cronsiö, och uppbyggd med fem pipfält åtskilda av kolonner. Tre av pipfälten efterliknar vimperger, flankerade av fialer och prydda med krabbor och korsblommor.
År 1889 - 1889 Fast inredning - orgel
Orgeln byggdes 1889 av Samuel Molander i Göteborg. Instrumentet utvidgades och omdisponerades 1954 av Marcussen& Søn i Köpenhamn. 1988 gjordes en renovering av orgeln, som trämasksanerades samtidigt som stämmorna sågs över för att återskapa något av dess ursprungliga klang. Orgeln har 21 stämmor, fördelade på två manualer och pedalverk.

Samuel Molander (Orgelbyggare)

År 1893 - 1893 Ändring - restaurering
1893 tvingades man till en första renovering, där tegel och fogar som vittrat byttes ut, fönstren översågs och den mögelskadade interiören vitmenades om.
År 1910 - 1910 Ändring - restaurering, exteriör
Redan 1910 fick man återigen byta ut fogar och vittrat tegel. Urfallna stenar fylldes ut med cement, som armerades med järnnät, och därefter putsades de synliga tegelytorna tunt. De redan avfärgade ytorna målades med cementfärg.
År 1934 - 1934 Teknisk installation - värme
1934 byts kyrkans kaminer ut mot en ny värmeanläggning, som installeras i ett utgrävt pannrum på kyrkans norrsida. Kyrkorummet förses samtidigt med radiatorer.
År 1946 - 1946 Ändring - ombyggnad
1946 tar arkitekten Manne Carlman fram handlingar till en renovering. Läktaren utvidgas, korfönstren förses med katedralglas, plåtarbeten på torntaket byts ut och de södra och västra fasaderna avjämnas med kc-bruk på ett rabitznät.

Carl Emanuel Carlman (Arkitekt)

År 1955 - 1955 Ändring - ombyggnad, golv
1955 läggs vapenhusets golv om med kalksten efter arkitekt Eiler Graebes anvisningar.

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1969 - 1969 Ändring - ombyggnad, exteriör
1969 görs en utvändig renovering efter arkitekt Edvard Gustafssons handlingar. Tornspirans skiffertäckning ersätts av kopparplåt. De små takkupor som funnits på spiran förnyas dock inte. Avtäckningarna görs om, bl.a. ersätts naturstenen på strävpelarna med kopparplåt. Fasaderna spricklagas, rengörs och omputsas i en gulvit nyans.

Edvard Gustafsson (Arkitekt)

År 1972 - 1972 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan från 1792 är signerad av H. J. Lilljedal och föreställer korsnedtagningen.
År 1976 - 1976 Ändring - ombyggnad
1976 görs nya arbeten, nu efter arkitekt Torsten Leon-Nilsons instruktioner. Koret utvidgas västerut och får en kalkstenstrappa, gångarnas tegelgolv kompletteras, bänkkvarterens brädgolv byts mot tegel och flertalet fasta träinventarier renoveras.

Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1976 - 1976 Fast inredning - altare
Altaret är tillverkat 1976 i samband med Torsten Leon-Nilsons renovering. Fronter och sidor är tillverkade som ramverk i betsat trä. Även toppskivan är i detta material.
År 1976 - 1976 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen har tillkommit vid Torsten Leon-Nilssons renovering 1976. Från början var det tänkt att bevara gavlar och dörrar från den gamla inredningen, men de var så pass maskangripna att man valde att helt nytillverka bänkarna efter förlagan. De är slutna, ådrade och lackade med speglar och pilasterformade gavlar av ramverk.
År 1983 - 1983 Ändring - tillgänglighetsanpassning
1983 förses nordvästra entrén med en handikappramp, och ytterdörren förnyas lika befintlig.
År 1985 - 1985 Underhåll - takomläggning
1985 läggs taket på långhusets norra takfall om på ny underlagspanel.
År 2002 - 2002 Ändring - ombyggnad
2002 görs den senaste renoveringen. Wikerstål Arkitekter tar fram ritningar för bl.a. omkalkning både ut- och invändigt, solbänkar i kalksten istället för målad plåt och ommålning av utvändigt trä och smide. Läktaren byggs till mot norr och söder, och under denna inreds kapprum, samtalsrum och toalett. Klockvåningen och spirvinden putsas och tornets bjälklag renoveras. Entrérampen görs om för att uppfylla gällande tillgänglighetskrav, och den sydvästra ytterdörren byts mot en ny lika befintlig.

Wikerstål arkitekter AB (Arkitektkontor)