Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND FRÖJEL KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, FRÖJELS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

475-16.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
FRÖJEL KYRKA (akt.), FRÖJELS KYRKA (akt.)

1100 - 1199

1166 - 1166

1170 - 1200

1170 - 1199

1222 - 1222

Gotland
Gotland
Gotland
Fröjel
Fröjels församling
Visby stift
Fröjel kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Klövsadelkyrka

Historik

Inventeringsår 2009

Den befintliga kyrkan är i sin helhet medeltida. På 1100-talet uppfördes en romansk kyrka bestående av ett absidkor och ett långhus. Tornet tillfogades i väster i början av 1200-talet. Några decennier senare uppfördes en kyrkogårdsmur samt den västra stigluckan.

Det på 1100-talet uppförda absidkoret ersattes av ett gotiskt kor omkring 1300. Invändigt smyckades koret med målningar som påminner om Lafrans Botvidarsons stil. Möjligen har den nuvarande stenkyrkan föregåtts av en träkyrka – 1998 fann man väster om den nuvarande kyrkan och norr om den nedlagda skolan ett antal kristna gravar som tyder på detta.

Tornet är uppfört i e...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt, cuppan från 1300-talet

Byzantios (Konstnär - Bildhuggare)

År 1100 - 1199 Nybyggnad
Romanskt kor trol. med absid (SvK anser att 1166 ”träffar möjligen rätt – åtminstone för koret?” GK anger inget årtal).
År 1166 - 1166 Nybyggnad
Årtal enligt Strelow.
År 1170 - 1200 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus
År 1170 - 1199 Nybyggnad
Långhuset (del av bevarad takstol finns bevarad). SvK anger 1166? Dopfunt av anonymmästaren Byzantios.

Byzantios (Konstnär)

År 1200 - 1250 Nybyggnad - Torn
Torn
År 1200 - 1229 Nybyggnad - Torn
Tornet. Långhusets gavel genombryts och tornbågen får kanske redan från början sin spetsbågiga form (enl. SvK ”1222 anses som möjligt”).
År 1222 - 1222 Nybyggnad
Årtal enl. Taxuslistan.
År 1270 - 1270 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Triumfkrucifixet av Öjamästarens skola.
År 1280 - 1320 Nybyggnad - Korparti
Kor, rakslutet, ersatte troligen ett äldre kor.
År 1280 - 1320 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1300 - 1330 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i koret
År 1300 - 1300 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
omkring 1300. Koret och dess muralmålningar (enl. SvK uppfördes koret trol. omkr. 1270 då också målningarna i Lafrans Botvidarsons stil gjordes. Koret målades igen på ”1300-talets förra hälft”. GKM anger 1300-tals förra hälft och sent 1200-tal). Triumfkrucifix (SvK anger sent 1200-tal, enl. LKF dateras krucifixet ”av vissa forskare till 1325-1335”). Sakramentsskåp (enl. SvK trol. omkr. 1270). Runristning på korets N vägg.
År 1300 - 1399 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfuntscuppan (Fröjelgruppen), SvK anger i mitten av 1300-talet.
År 1350 - 1350 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
omkring 1350. S:t Olofsskulptur (nu i Gotlands fornsal).
År 1370 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Madonnaskulptur (nu i Gotlands fornsal), den stod möjligen på en sandstenspiedestal.
År 1500 - 1599 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Målades sidoaltarets gavel (blomdekor).
År 1600 - 1600 Fast inredning - predikstol
Predikstol
År 1600 - 1600 Fast inredning - predikstol
Tillkom predikstolen enligt Säve och 1830-års inventarium.
År 1600 - 1699 Fast inredning - bänkinredning
Bänkkvarteren målades.
År 1604 - 1604 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Årtal på baldakinen.
År 1630 - 1639 Fast inredning - predikstol
Målades sannolikt predikstolen (SvK anger sent 1500-tal).
År 1634 - 1634 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats i sandsten
År 1634 - 1634 Fast inredning - altaruppsats
Tillverkades altaruppsatsen av Peter van Eghen, biträdd av sonen Gert och Peter Cran. Årtal skrivet på korportalen och på altaruppsatsens baksida.

Peter van Eghen (Okänd)

År 1638 - 1638 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal på vindflöjeln. Altaruppsatsen målades.
År 1649 - 1649 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravhäll lagd över Peder Grön.
År 1670 - 1699 Fast inredning - predikstol
Predikstolen målades, dessa målningar finns bevarade på pannåer i koret.
År 1681 - 1681 Arkitekturbunden utsmyckning
Timglas, förmodligen det samma som nu finns i Gotlands fornsal.
År 1710 - 1710 Arkitekturbunden utsmyckning
Väggskåpet i sakristian.
År 1760 - 1760 Arkitekturbunden utsmyckning
En nummertavla inköptes.
År 1764 - 1764 Ändring - ombyggnad
Tornbågen tillslöts med en brädvägg.
År 1765 - 1765 Fast inredning - läktare
Läktaren byggdes.
År 1766 - 1766 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Brädväggen i tornbågen målades av Nils Salin med draperier och rankor.
År 1770 - 1770 Ändring - ombyggnad, innertak
Ett plant brädtak anordnandes över långhuset.
År 1776 - 1776 Specifika inventarier - dopfunt
Hade en reparation av funten gjorts.
År 1794 - 1794 Fast inredning - läktare
Ny läktare byggdes.
År 1800 - 1899 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Triumfkrucifixet målades. Predikstolen målades.
År 1816 - 1816 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan göts av Gerhard Hörner, Stockholm Enl. SvK omgöts).
År 1835 - 1835 Ändring - ombyggnad
”Den delen av S tornmuren, som skall nedrifvas, utom de qvarlemnade hörnen, 17 alnars höjd, räknadt från banden (= hammarbanden å murkrönen) och 11 alnars bredd”. Även klockhålet (ljudgluggarna) måste enligt SvK vara nymurade, om än med gammalt material. (Tornet är uppfört i en sluttning vilket visat sig förödande för stabiliteten – en strävpelare stöttar upp den V sidan och den S muren syns ha rämnat och därför delvis förnyat som här ovan anges.)
År 1839 - 1839 Arkitekturbunden utsmyckning
En 24-pipig ljuskrona av mässing köptes.
År 1845 - 1845 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal på den gamla spiran (står i tornhuven).
År 1846 - 1846 Teknisk installation
Korportalens lås.
År 1847 - 1847 Ändring - ombyggnad, port
Korportalens dörrblad kläddes helt i plåt.
År 1848 - 1850 Ändring - ombyggnad, fönster
D båda S fönstren togs troligen upp vid denna tid.
År 1850 - 1850 Fast inredning - bänkinredning
omkring 1850 Bänkkvarteren målades.
År 1860 - 1869 Arkitekturbunden utsmyckning
Såg Säve de ännu inte överkalkade muralmålningarna.
År 1862 - 1862 Ändring
Ett fönsterprojekt utarbetat av E. E. von Rothstein synes ej ha utförts.
År 1864 - 1864 Arkitekturbunden utsmyckning
Läste Säve texterna ”Diie Rostockers” och Skippers 1638” på två av bänkstolparna. Hängde triumfkrucifixet i triumfbågen.
År 1866 - 1866 Äldre kulturhistorisk inventering
Anger Brunius att klockhålens (ljudgluggarnas) pelare är fyrkantiga, den N saknades.
År 1868 - 1868 Ändring - restaurering
En stor reparation utfördes av tornbyggaren Nils Ardman i Ardre. Bl.a. nya takstolar.

Nils Ardman (Tornresare)

År 1872 - 1872 Fast inredning - altaruppsats
På altaruppsatsen baksida står med blyerts att Hagstedt målade kyrkan 1872 samt ”Renoverad 1872 af G Engfeldt”.
År 1909 - 1909 Ändring - ombyggnad, fönster
Mittposten i korets mittfönster förnyades. Byggmästare K. Pettersson ansvarade för följande åtgärder: stenspröjsverket av kalksten i korets S fönster renoverades, katedralglas sattes in i ett eller flera fönster och en kamin (Gurney) monterades, rören bilades in i murverket
År 1935 - 1938 Ändring - restaurering
En omfattande restaurering genomfördes efter förslag av arkitekt Erik Fant, Visby: Det plana brädtaket ovan långhuset ersattes av ett trätunnvalv. De två yttersta färglagren togs bort från predikstolen av konservator Alfred Nilsson som även behandlade triumfkrucifixet och korbänken. Muralmålningarna togs fram och konserverades av C. W. Pettersson. Brädväggen i tornbågen flyttades bakåt in i halva torndjupet och målningen kompletterades (1935). En muröppning gjordes från tornet till långhusvinden (1935). Resterna av en fönsteromfattning från 1600-1700-talen blottlades. Den igenmurade norra långhusportalen frilades. Bänkkvarterens målningar togs fram av Alfred Nilsson (en tidningsartikel i GF anger att en Alfred

Alfred Nilsson (Konservator)

C W Pettersson (Konservator)

Erik Fant (Arkitekt)

M. J. & H. Lindegren (Orgelbyggeri)

År 1955 - 1955 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan göts av Gösta Bergholtz, Sigtuna.

Gösta Bergholtz (Klockgjutare)

År 1962 - 1962 Underhåll
Nytt faltak lades på långhuset.
År 1963 - 1963 Teknisk installation - värme
Ny panna för oljeeldning anskaffades. Stuprör uppsattes och i samband därmed.
År 1973 - 1973 Ändring - restaurering
Restaurering efter förslag av ing. Ingmar Holmström, Stockholm: Omläggning av yttertaken och reparation av tornhuven. Fasaderna vitkalkades Ny värmeanläggning (dansk). Vindarna isolerades, brandskyddet förbättrades. Konservator E. Olsson rengjorde kyrkan invändigt (dopfunt, väggar och valv med målningar). Ljuskronorna renoverades, nya lampetter. Orgeln renoverades av Andreas Thulesius. Långhusets V del grävdes ut varpå man fann rester av ett kalkbruksgolv och stolphål. Nytt golv lades in i klockvåningen – tidigare lerskifferplattor(?) sammanfogade med kalkbruk. . En lyktstolpe utfördes av Anshelm Söderberg, Bjerges.

Ingmar Holmström (Ingenjör)

År 1993 - 1993 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
En replik av Madonnaskulpturen tillverkades av Fred Flemming.
År 2003 - 2003 Ändring - restaurering, interiör
En invändig restaurering genomfördes. Nya el-ledningar, armaturer och nytt el-värmesystem. Som en följd av dessa arbeten utfördes också åtgärder på snickerier, golv och bjälklag samt de putsade väggarna. Lösa och fasta inventarier konserverades (2005, se nedan). Nytt högtalarsystem installerades. Sakristians golv och bjälklag byttes då de var rötskadade, virke som blivit över från golvläggningen i Bro kyrka användes – kilformade bräder som oljades. Skadad puts lagades och avfärgades. Orgelavsatsen togs bort och nytt golv lades i tornrummet, golvet oljades. Skärmen som dolt den moderna orgeln togs bort för att synliggöra den gamla brädväggen.
År 2005 - 2005 Konservatorsarbeten
Maria Ihrsén, Byggnadshyttan konserverade ett antal inventarier: tre tavlor som funnits på predikstolen, altaruppsatsen, predikstolen, nummertavla med tillhörande siffror, likvagn, fattigstocken och bekännelsepallen. Ett antal inventarier rengjordes: kyrkbänkarna, korbänken och sakramentsskåpet.

Maria Ihrsén (Konservator)

År 2006 - 2006 Konservatorsarbeten
De båda medeltida träskulpturerna (S:t Olof och Maria) samt triumfkrucifixet konserverades av C. H. Eliason. Ljuskronor, lampetter, ljusstakar m.fl. metallföremål restaurerades av Dahlströms Metallgjuteri HB. En ny kormatta införskaffades.