HELSINGBORG FLENINGE 57:1 - husnr 1, FLENINGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| FLENINGE KYRKA (akt.), FLENINGE KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1349 1100 - 1200 |
|
| Skåne | |
| Helsingborg | |
| Skåne | |
| Fleninge | |
| Fleninge församling | |
| Lunds stift | |
| Västkustvägen 364 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2014 Den ursprungliga kyrkan bestod av långhus, kor och absid och uppfördes kring 1100-talets slut eller 1200-talets början. Kyrkan byggdes av gråsten med omfattningar, sockel och listverk av sandsten. En fönsteröppning fanns till absiden i öster och sannolikt fanns också en eller två fönsteröppningar till långhuset. Portalöppningarna hade troligen en rik utsmyckning av huggen sandsten. Ett västtorn byggdes något senare än de äldsta delarna, någon gång på 1200-talet. Tornet är smalare än långhuset och har kvadratisk plan. Murverket består av gråsten med en del sandsten till omfattningar. Eventuellt har denna sekundäranvänts och inslag av... |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, absid, torn. | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1100 - 1200 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Den ursprungliga kyrkan bestod av långhus, kor och absid och uppfördes kring 1100-talets slut eller 1200-talets början. | |
| År 1100 - 1550 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
|---|---|
| Under medeltiden tillkom också valv inne i långhus och kor. Dessa försågs med målningar kring 1300-1350. | |
| År 1200 - 1299 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Ett västtorn byggdes något senare än de äldsta delarna, någon gång på 1200-talet. | |
| År 1240 - 1299 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
|---|---|
| Tornets bottenvåning valvslogs med ett kolonettvalv, omkring 1200-talets andra hälft. | |
| År 1240 - 1299 Nybyggnad - Vapenhus | |
|---|---|
| Samtidigt som valven tillkom i tornet byggdes ett vapenhus med trappstegsgavlar utanför långhusets sydportal. | |
| År 1598 - 1598 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lillklockan av malm gjöts 1598 av Borchard Gellegieter. | |
| År 1600 - 1699 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstol av ek utförd i början av 1600-talet. Korgen är åttasidig och undersidan avslutas med en knopp, sidorna är försedda med rundbågsarkader med skulpterade reliefer av evangelisterna samt Christian IV:s namnschiffer och i hörnen finns snidade hermer. Korgen är målad i grågrönt med listverk i guld och rött. | |
| År 1742 - 1742 Ändring - ombyggnad, port | |
|---|---|
| Från 1742 finns uppgifter om att en dörr på norra sidan, troligen nordportalen, sattes igen. | |
| År 1755 - 1755 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| En äldre altaruppsats står i vapenhuset. Altaruppsatsen utfördes av bildsnidaren Nils Rydberg i Helsingborg år 1755 som inkomponerade äldre delar från 1600. Den består av en oljemålning med ram i rokokostil krönt med en oval konung Adolf Fredriks monogram, flankerat av kolonner på postament och kartuschvingar i renässansstil och överst ett kraftigt, svängt listverk även det i rokokostil. | |
| År 1770 - 1799 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunt av fur tillverkad på 1700-talet. Funtens cuppa är åttakantig med karnissvängda sidor fäst i ett åttakantigt skaft med åtta utsvängda fötter. Funten är marmorerad i grått med listverk i guld och ett svart textband kring cuppan. | |
| År 1800 - 1800 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Storklockan av malm gjöts 1800 av M. Fries i Jönköping. Klockan är försedd med en series pastorum från 1591-1788. | |
|
Jonas Magnus Fries, Jönköping (Klockgjutare) |
|
| År 1839 - 1839 Nybyggnad - Korsarm/ar |
|---|
| År 1839 - 1849 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
| Mellan åren 1839-1849 byggdes långhuset till med två korsarmar mot norr och söder och kyrkan erhöll sin nuvarande planlösning. Byggmästare var A. Stensson i Kattarp och ritningarna var upprättades av Theodor Edberg. | |
|
Theodor Edberg (Arkitekt) |
|
| År 1839 - 1849 Rivning - delvis riven | |
|---|---|
| Större delarna av långhuset samt delar av koret revs och de gamla delarnas murar förhöjdes för att stämma bättre i höjd med tvärskeppet. Även valven i långhuset och koret revs samt vapenhuset i söder. | |
|
Theodor Edberg (Arkitekt) |
|
| År 1839 - 1849 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Tornet gjordes om till nytt vapenhus med ny ingång från väster. Före ombyggnaden var tornet försett med trappstegsgavlar vilka revs och torntaket kröntes med lanternin. Det utvändiga trapptornet till tornets övre våningar revs också och en invändig trappuppgång gjordes. | |
|
Theodor Edberg (Arkitekt) |
|
| År 1851 - 1851 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Fasaden är utförd i klassicerande stil, målad i grått, grågrönt och vitt med förgyllt listverk. Den tillverkades 1851 för en orgel byggd av J. N. Söderling och består av ett högre mittparti med trekantsgavel krönt av en lyra och två lägre sidopartier. Fasaden har delvis ljudande pipor samlade i torntureller kring mittpartiet, i en rundbågsöppning i mitten och i mindre rektangulära fält i sidopartierna. Orgelfasadens gavel är från 1924 och spelbordet av lackad fur är infällt i fasaden. | |
|
Johan Nikolaus Söderling, Göteborg (Orgelbyggare) |
|
| År 1882 - 1882 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
|---|---|
| Kyrkans altartavla består av en oljemålning på duk föreställande Konungarnas tillbedjan utförd 1882 av Mårten Eskil Winge, professor vid konstakademien i Stockholm. Målningen omfattas av en rundbågsformad guldfärgad ram. | |
|
Mårten Eskil Winge (Konstnär) |
|
| År 1906 - 1907 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkarna av trä är från 1906-1907. Bänkarna är utförda i nygotisk stil med rikt profilerade gavlar målade i grågrönt med förgylld dekor i form av trepass, blad och listverk. Ursprungligen var bänkarna ekådrade. | |
| År 1920 - 1929 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Under 1920-talet genomgick kyrkan en inre och yttre renovering under ledning av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Trapptornet återuppbyggdes och den romanska fönsteröppningen i absiden togs upp igen. Yttertaket täcktes om med kopparplåt och tornlanterninen som var i dåligt skick gjordes om. Denna var före renoveringen helt täckt men gjordes nu om till en öppen lanternin enligt ursprungsritningarna. Kyrkans nuvarande fönsterbågar av trä tillkom vid denna renovering. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1922 - 1923 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen är troligen från 1922-23 ritad av Theodor Wåhlin och består av en gråmålad rundbågsarkad med knäfall och överliggare klädda med grönt tyg. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1986 - 1986 Fast inredning - orgel, orgelverk | |
|---|---|
| Den nuvarande orgeln är en ombyggad av en orgel från 1924 tillverkad av A. Magnussons Orgelbyggeri AB, Göteborg. Ombyggnaden gjordes 1986 av J. Künkels orgelverkstad AB i Göteborg. | |
|
Johannes Künkel (Orgelbyggare) |
|
| År 1993 - 1993 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| Exteriören har sedan 1920-talet endast genomgått restaureringsåtgärder, senaste 1993 av Forsberg & Wikerstål arkitekter AB. | |
|
Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor) |
|
| År 1993 - 1993 Arkeologisk undersökning | |
|---|---|
| En arkeologisk undersökning utfördes i samband med schaktning på kyrkogården 1993 varvid rester av kyrkans vapenhus mot söder påträffades. | |
| År Okänt Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret i koret är av gråmålat trä. I sakristian finns ett altare från 1963 vid östra väggen. Altaret är av sandsten med altarskiva av kalksten. Ett sentida altare finns också i vapenhuset murat av tegel, putsat och vitmålat samt med en altarskiva av kalksten. | |