Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND GRÖTLINGBO KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, GRÖTLINGBO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

f9710434

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
GRÖTLINGBO KYRKA (akt.), GRÖTLINGBO KYRKA (akt.)

1090 - 1090

1170 - 1199

1330 - 1370

Gotland
Gotland
Gotland
Grötlingbo
Havdhems församling
Visby stift
Grötlingbo kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2007

Grötlingbo kyrka är med undan¬tag för sakristian, som tillkom 1828, i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den byggdes som församlingskyrka för Grötlingbo församling, och används fortfarande för detta ändamål.

Kyrkans äldsta del är tornet som uppfördes i början av 1200-talet. Övriga delar av en romansk kyrka på platsen – långhus och kor (ev. med absid) från slutet av 1100-talet – revs omkring 1350 då det nuvarande koret och långhuset kom till.

Kyrkan har förutom tillkomsten av sakristian undergått ett fåtal utvändiga föränd-ringar se¬dan byggnadstiden. Den mest iögonfallande är att man under 1700-talet sänkte yttertaken över ...

Läs mer i eget fönster

År 1090 - 1090 Nybyggnad
Byggnadsår enligt Strelow.
År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i korgolvet över Bottjaud. Gravsten inmurad som sitthäll i S korväggen, ursprungligen lagd över Botairs dotter Botaid. Gravsten i korgolvet med stavkors, tillskriven stenmästaren Sigraf. Gravsten i golvet under tornbågen, möjligen utförd av Sigrafs verkstad. Gravsten med ringkors i golvet under tornbågen.
År 1170 - 1199 Nybyggnad
En romansk stenkyrka bestående av kor (möjligen med absid) och långhus byggdes. Av denna kyrka återstår bl.a. de i den nuvarande kyrkans väggar inmurade fasadrelieferna, tillskrivna stenmästaren Sigrafs verkstad. Taxuslistan har årtalet 1199. (GK anger ”omkring 1200).

Sigrafs verkstad (Konstnär)

År 1180 - 1220 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Byggnadsskulptur. Reliefer från en romansk rundbågsfris från den äldre kyrkan, återanvända i den befintliga sydfasaden.

Sighrafr (Konstnär - Bildhuggare)

År 1180 - 1220 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt

Sighrafr (Konstnär - Bildhuggare)

År 1200 - 1250 Nybyggnad - Torn
Torn. Uppförd till en äldre romansk sandstenskyrka
År 1200 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
omkring 1200 Dopfunt av Sigraf.

Sigraf (Konstnär)

År 1200 - 1229 Nybyggnad - Torn
Tornet byggdes, fullbordades under 1200-talets andra fjärdedel. Tornportalens ornament tillskrivs anonymmästaren ”Calcarius”.

Calcarius (Konstnär)

År 1240 - 1259 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Triumfkrucifixet. S:t Olofsbild av trä, sedan 1909 deponerad i Gotlands fornsal.
År 1296 - 1296 Ändring
Påvlig bulla anger att kyrkan är helgad åt S:t Lukas.
År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Helgonfigur av trä, troligen från en kollekttavla (-skopa), funnen vid den arkeologiska utgrävningen i långhuset 1957. Nu i SHM.
År 1330 - 1370 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor. Ersatte en äldre romansk kyrka

Egypticus (Konstnär - Bildhuggare)

År 1330 - 1370 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Byggnadsskulptur. Långhusets och korets sydportaler. Perspektivportaler, vimperger och skulpterade kapitälband

Egypticus (Konstnär - Bildhuggare)

År 1330 - 1370 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i koret
År 1330 - 1370 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar i koret
År 1330 - 1370 Nybyggnad - Korparti
Kor, rakslutet. Ersatte ett romanskt kor

Egypticus (Konstnär - Bildhuggare)

År 1330 - 1330 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
omkring 1330 Helgonbild av trä, sedan 1909 deponerad i Gotlands fornsal.
År 1340 - 1359 Ändring - ombyggnad
Den romanska kyrkans kor och långhus revs och det nuvarande koret och långhuset byggdes av ”Egypticusverkstaden”. Kalkmålningarna i korvalven tillkom. De äldre av glasmålningarna i korfönstren tillkom. Sakramentsskåpet i koret. Sakristiportalen kom till men någon sakristia uppfördes inte.

Egypticusverkstaden (Byggmästare)

År 1340 - 1359 Ändring
Kalkmålningar av ”Passionsmästaren”. Borttogs sannolikt 1707.

Passionsmästaren (Konstnär)

År 1370 - 1370 Fast inredning - glasmålning
1370-tal? De yngre av glasmålningarna i korfönstren tillkom.
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Kristusfigur till processionskrucifix, sedan 1909 deponerad i Gotlands fornsal.
År 1483 - 1483 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan göts till S:t Lukas ära (GK anger 1384!).
År 1548 - 1548 Fast inredning - predikstol
Predikstol. Ursprungligen skänkt till Mariakyrkan i Visby
År 1548 - 1548 Fast inredning - predikstol
Den nuvarande predikstolen skänktes till S:ta Maria i Visby av den danske länsherren Eiler Hardenberg ohh.
År 1587 - 1587 Fast inredning - predikstol
Predikstol anskaffades (nu i Fide kyrka).
År 1600 - 1699 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstolens ljudtak. Bänkinredning.
År 1633 - 1633 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal i äldre vindflöjel, vilket kan betyda att tornhuven reparerades eller nybyggdes detta år.
År 1658 - 1658 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats i sandsten. Målad 1699

Jacob Andersson Blas (Blass) (Konstnär - Dekormålare)

År 1658 - 1658 Fast inredning - altaruppsats
Sannolik tidpunkt för altaruppsatsens tillkomst. Årtal med stenhuggare Hans Schottes bomärke på en hörnsten i långhusets SÖ mur.
År 1669 - 1669 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen målades av Jacob Andersson Blass.

Jacob Andersson Blass (Konstnär)

År 1670 - 1699 Ändring
Långhustaket och södra takfallet på koret täcktes med nya falar (”timber”). Korbänken tillverkades.
År 1670 - 1699 Fast inredning - skrank
Altarskrank (ersatt 1878).
År 1694 - 1694 Ändring
Kyrkan kalkad invändigt enligt inskrift (tidigare överkalkad, åter framtagen 2005) på västra sidan av triumfbågen, kalken skänkt av Nils Hind[richsson] Smitt.
År 1699 - 1699 Fast inredning - predikstol
Predikstolen från 1548 inköptes från S:ta Maria i Visby. Ny trappa och portal till denna tillverkades av båtsman O. Skräddare. Den gamla predikstolen såldes till Fide kyrka. Nya fönster (=glas?) i söderfönstren.
År 1700 - 1700 Fast inredning - predikstol
Ca 1700? Predikstolen inköptes från Mariakyrkan i Visby.
År 1703 - 1703 Underhåll - takomläggning
Korets norra takfall reparerades till murband och sparrar, samt belades med falar (”börning”).
År 1704 - 1704 Fast inredning - predikstol
Genombrottet i triumfbågsmuren för predikstolstrappan utfördes, predikstolen höjdes ”en svensk aln”.
År 1705 - 1705 Ändring
Nya bjälkar lades in under tornhuven av Lars Domerarve. Beslöts att göra ny bänkar till kyrkan.
År 1707 - 1707 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Kalkmålningarna i långhusvalven tillkom, de medeltida valvmålningarna avlägsnades. D:o kalkmålningar även i korvalven, nu avlägsnade. Draperimålningar bl.a. vid predikstolen, och på korets N vägg. Målare torde ha varit Christian Lorens Numens. Predikstolen och ljudtaket målades. Nischer i kyrkorummet murades igen. Norra takfallet på långhuset tjärades.

Christian Lorens Numens (Konstnär)

År 1708 - 1708 Ändring - ombyggnad, interiör
Beslöts att tillverka ny bänkar genom snickarmästare Olof Wibergs försorg (GK anger att ”bänkinredningen härrör från 1710”). Troligen tillkom samtidigt en läktare i väster med en brädvägg i tornbågen.

Olof Wiberg (Hantverkare - Snickare - Snickarmästare)

År 1711 - 1711 Arkitekturbunden utsmyckning
Epitafium över kyrkoherdarna Tofftenius med familjer, målat av Christian Lorens Numens.

Christian Lorens Numens (Konstnär)

År 1716 - 1716 Specifika inventarier - dopfunt
Ny dopfunt anskaffades. Den medeltida dopfuntens cuppa grävdes ned under ringkammarens golv
År 1730 - 1739 Underhåll
1730-talet? Tornreparation.
År 1735 - 1735 Underhåll
Kortakets faltäckning på norra sidan reparerades och tjärades.
År 1746 - 1746 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Bänkinredningen i långhuset, korbänken, väggen mot tornrummet och läktaren målades, sannolikt av Johan Hindrich Dreutz.

Johan Hindrik Dreutz (Konstnär)

År 1760 - 1769 Underhåll
Taken reparerades.
År 1781 - 1781 Underhåll
Tornhuven skadades svårt av storm under pågående reparation, sannolikt utförd av tornbyggare Hans Hessleby.
År 1782 - 1782 Ändring
Kyrkan kalkad invändigt, kalken skänktes enligt en nu överkalkad inskrift på S sidan av triumfbågens V sida av Hidrich Hindr:son Schmidt.
År 1785 - 1785 Ändring - ombyggnad, port
Nytt lås på långhusporten.
År 1790 - 1794 Ändring - ombyggnad, yttertak
Taken byggdes om för tegel till nuvarande takvinkel och belades med detta material.
År 1792 - 1793 Underhåll - fönster
Nya glas i åtta större och två mindre fönster på södra sidan.
År 1816 - 1816 Ändring
Bestämdes att begravningarna i kyrkan skulle upphöra.
År 1819 - 1819 Ändring
Putsen på tornet noterades vara avfallen.
År 1822 - 1823 Ändring - restaurering
Tornet reparerades och byggdes om under ledning av tornbyggare Lingström, varvid huven fick sitt nuvarande utseende, delvis efter en ritning från 1781. Tornbyggare Lindström junior utförde murarbete på kyrkans tegeltak.

Lingström (Tornresare)

År 1828 - 1828 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1828 - 1828 Nybyggnad - Sakristia
Sakristian byggdes.
År 1839 - 1839 Ändring - restaurering
Kyrkan renoverades (årtal i tornglugg samt inskrift, nu överkalkad, på Ö sidan av tornbågen). Invändigt avlägsnades korskranket (det sista i gotlandskyrkorna).
År 1856 - 1856 Ändring
Eldstaden och skorstenen i sakristian revs bort, nytt tegeltak och nytt trägolv lades in. Den medeltida dopfuntscuppan återfanns under ringkammarens golv.
År 1860 - 1860 Underhåll - fönster
omkring 1860 Masverk och poster av trä insatta i det västra långhusfönstret.
År 1878 - 1878 Ändring
Gravstenarna från korgolvets lägre del flyttades till ringkammaren, även äldre gravstenar från kyrkogården flyttades dit. Nya trägolv lades in i koret och i långhuset. Ny altarring.
År 1882 - 1882 Underhåll
Tornet förstärktes.
År 1885 - 1885 Ändring - restaurering
Ny, omfattande reparation av tornhuven av tornbyggare Nils Carlsson, Levide, beslutades.

Nils Carlsson (Tornresare)

År 1888 - 1888 Ändring - ombyggnad, yttertak
Beslutades att lägga om sakristians S takfall, delen närmast koret, med galvaniserad plåt.
År 1889 - 1889 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona.
År 1890 - 1899 Fast inredning - glasmålning
Östfönstrens glasmålningar kompletterades.
År 1893 - 1893 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering:  Omputsning av väggarna i interiören, valvbågar och omfattningar cementbruksfogades.  Träväggen i tornbågen och läktaren revs och ringkammaren införlivades med kyrkorummet.  Vindfång (i nygotik) innanför långhusportalen.  Ny stenpost i långhusets västra fönster.  Triumfkrucifixet, som förvarats i ringkammaren, målades av Johan Gardelin, Hemse, och hängdes upp på långhusets N mur.  En orgel placerades på ett lågt podium i kyrkans V del.  All inredning målades med ekådring av Johan Gardelin.  Valvmålningarna bättrades av målaren Johan Gardelin, Hemse.  Predikstolens ljudtak avlägsnades (sannolikt).  Ny orgel av Åkerman & Lund med fasad efter ritning av arkitekt Gustaf Pettersson (ISO anger 1896).  Sakramentsskåpet reparerades.  Två nya ljuskronor anskaffades.

Johan Gardelin, Hemse (Konstnär)

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB, (Orgelbyggeri)

År 1900 - 1900 Arkitekturbunden utsmyckning
omkring 1900 Kolonnetter av trä i tornets ljudgluggar.
År 1901 - 1901 Ändring
Fogarna i kyrkans socklar cementströks.
År 1910 - 1910 Arkitekturbunden utsmyckning
omkring 1910 Långhusportalen kompletterades med tre nya kolonnetter.
År 1921 - 1921 Teknisk installation - värme
En kamin installerades i långhusets NÖ hörn med i gavelmuren inhuggen skorsten till långhusets Ö gavelnock.
År 1928 - 1928 Arkitekturbunden utsmyckning
Ljuskrona skänkt till kyrkan.
År 1941 - 1941 Underhåll - takomläggning
Sakristians tegeltak lades om.
År 1945 - 1945 Ändring
omkring 1945 Restaureringsförslag uppgjort av arkitekt Erik Fant, Stockholm, efter ett program av arkitekt Olle Karth, Visby. Förslaget fastställdes 1948, men utfördes först 1956-57 (modifierat av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe, Lund).
År 1946 - 1946 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Triumfkrucifixet återfördes till triumfbågen efter att ha hängt på långhusets N vägg.
År 1949 - 1950 Ändring - ombyggnad
Nya kolonnetter med tillhörande baser och kapitäl sattes in i ljudgluggarna. Luckan i långhusets gavelröste satte igen.
År 1956 - 1957 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe, Lund:  Nya dörrar i vindfånget innanför långhusportalen.  Arkeologisk undersökning i långhuset och koret.  Korvalvets kalkmålningar togs fram. Predikstolens och bänkinredningens inkl. korbänkens äldre färgsättning togs fram. Altartavlan rengjordes. Konservator Erik Olsson, Sanda.  Bänkarna byggdes om (gjordes bekvämare).  Ny altarring.  Orgeln flyttades till långhuset NV hörn.  Ett dopkapell anordnades i ringkammaren med dopfunten placerad i tornbågen.  Väggarnas och valvens puts från 1893 års restaurering avlägsnades.  Målaren Johan Gardelins övermålningar av målningarna från 1707 avlägsnades.  Valvmålningarna från 1707 i korvalven avlägsnades, överfördes delvis på pannåer till Gotlands fornsal.  Trägolven i långhuset och i koret lades om, och gångarna i långhuset belades med fernissade bräder.  Insidan på långhusportalens dörrblad målades med brun oljefärg.  Orgelpodiet avlägsnades.  Kaminen i långhusets NÖ hörn avlägsnades.  En trabesbjälke lades in i triumfbågen.  Elektrisk belysning och el-värmeanläggning installerades.  Altarets äldre putsskikt togs fram.  Nummertavla i nygotik, tillverkad av fanjunkare O. F. Söderström.  En ljuskrona anskaffades.

Eiler Græbe (Arkitekt)

Erik Olsson (Konservator)

År 1962 - 1962 Arkitekturbunden utsmyckning
Votivskepp (tvåmänning), tillverkat och skänkt av lantbrukare Sigurd Jakobsson, Norrkvie.

Sigurd Jakobsson (Konstnär)

År 1964 - 1964 Fast inredning - orgel
Ny orgel av John Grönvall orgelbyggeri, Lilla Edet.

John Grönvall, Lilla Edet (Orgelbyggare)

År 1975 - 1975 Konservatorsarbeten
Triumfkrucifixet konserverades.
År 1985 - 1986 Konservatorsarbeten
De medeltida glasmålningarna konserverades och renoverades av konservator Gustav van Treek, München.

Gustav van Treek (Konservator)

År 1986 - 1987 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Per Anders Johansson, Raä, Stockholm:  Fasaderna kalkslammades.  Tornhuven reparerades med bl.a. ny brädklädsel (SvK anger 1992!)  Sakristians tegeltak lades om.  Skorstenen revs bort.  Åskledare monterades.  Solbänkarna i tornfönstret och den korsformiga ljusgluggen i tornet plåtkläddes. Solbänken i torngluggen åt V belades med en kalkstensskiva.

Per Anders Johansson (Arkitekt)

År 1989 - 1989 Ändring - ombyggnad
En glasvägg, ritad av arkitekt Per Anders Johansson, Raä, Stockholm, uppsattes i tornbågen för att avskilja ringkammaren för gudstjänster vintertid.  Altarbord av trä (tillverkat av Gotlandsbyggens snickeri, Hemse) och ambon till ”småkyrkan” i ringkammaren.  Dopfunten flyttades till triumfbågen.  Ljuskrona av järn.

Per Anders Johansson (Arkitekt)

År 1992 - 1992 Konservatorsarbeten
Långhusportalen konserverades av Firma Stenkultur i Sthlm.

Stenkultur i Stockholm AB (Konservator)

År 2000 - 2000 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Handikappramp byggdes innanför korportalen och över trappstegen i triumfbågen.
År 2005 - 2005 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby, entreprenör Byggnadshyttan på Gotland:  Rengöring av väggar och valv i kyrkorummet, konservering av kalkmålningarna i valvet och på korets väggar, framtagning av kalkmålerifragment på långhusets S vägg, rengöring av sten i valvbågar och kolonner, konservator Marianne Gustafsson-Belzacq och Katarina Söderdahl.  Målning av väggar (kalkfärg, rekonstruerad bröstning) och tak (limfärg) i sakristian.  Rengöring av den fasta inredningen i form av altaruppsats, altarskrank, väggskåp, predikstol, korbänk och bänkinredning i långhuset, samt lös inredning såsom triumfkrucifix etc.  Altarskranket kompletterat med skivor.  Nya oljade trägolv i gångarna i långhuset, ventilationsöppningar upptagna i trägolven i bänkkvarteren.  Räcke av smidesjärn till handikappramp i koret.  Värmeisolering av sakristians vindsbjälklag.  Nya textilskåp i sakristian.  Trägolv i vindfånget innanför långhusportalen.  Komplettering av el-värme och belysning, manöverskåp i ”klockarbänk”.  Översyn av ljuskronor, Dahlströms gelbgjuteri i Visby.  Inspektionsbryggor på vindarna.  Justering av stengolv (gravhällar) i långhusets V del.  Hängränna på sakristians Ö takfall. Översyn dränering utanför N muren.

Jan Utas (Arkitekt)

Katarina Söderdahl (Konservator)

Marianne Gustafsson-Belzacq (Konservator)