Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	HALL KYRKA (akt.), HALLS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1225 - 1250 1225 - 1250
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Hall
Församling	Forsa församling
Stift	Visby stift
Adress	Hall kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2005 Kyrkobyggnaden Hall kyrka är till sina huvuddelar uppförd under medel¬tiden. Den byggdes som församlingskyrka för Hall församling, och används fortfarande för detta ändamål. Kyrkans äldsta delar är koret med sakristian och långhuset som uppfördes under 1200-talets andra fjärdedel. Tornet kom till vid samma århundrades slut. Därvid byttes den romanska långhusportalen ut mot en gotisk portal. Den gamla placerades på tornets norra sida. Vid mitten av 1800-talet byggdes på långhusets norra sida en magasinsbyggnad som senare – 1938 – inrättats till pannrum med tillhörande vedbod. Kyrkan har genomgått relativt få utvändiga förä... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2005

Kyrkobyggnaden
Hall kyrka är till sina huvuddelar uppförd under medel¬tiden. Den byggdes som församlingskyrka för Hall församling, och används fortfarande för detta ändamål.

Kyrkans äldsta delar är koret med sakristian och långhuset som uppfördes under 1200-talets andra fjärdedel. Tornet kom till vid samma århundrades slut. Därvid byttes den romanska långhusportalen ut mot en gotisk portal. Den gamla placerades på tornets norra sida.

Vid mitten av 1800-talet byggdes på långhusets norra sida en magasinsbyggnad som senare – 1938 – inrättats till pannrum med tillhörande vedbod.

Kyrkan har genomgått relativt få utvändiga förä...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Triumfkrucifix, numera i Gotlands fornsal (SvK anger ”omkr. 1100”).

År 1170 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Tronande madonna (träskulptur; ev. år 1182 enl. Strelow).

År 1200 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningarna i långhusvalven.

År 1225 - 1250 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och kor

År 1225 - 1550 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1225 - 1250 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Byggnadsskulptur. Romansk rundbågeportal på korets sydsida

År 1225 - 1300 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar

År 1225 - 1250 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor

År 1225 - 1250 Nybyggnad
Åtgärd	Koret och långhuset byggdes (SvK anger ”tidigast 1235-40”).

År 1230 - 1270 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt med musselcuppa

År 1250 - 1300 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn

År 1250 - 1300 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Byggnadsskulptur. Långhusportal, byggd samtidigt med tornet

År 1250 - 1250 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	omkring 1250 Dopfunten.

År 1270 - 1299 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornet byggdes (SvK anger ”icke…före omkr. 1260” samt ”omkr. 1250”). Ny långhusportal, den ursprungliga återanvändes som tornportal.

År 1300 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kalkmålningar

År 1300 - 1300 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Omkring 1300 Tronande biskop (träskulptur), av ”Fogdömästaren”. S:t Olofsfigur (träskulptur), av ”Dionysosmästaren”.
Upphovsman	Dionysosmästaren (Konstnär - Bildhuggare) Fogdömästaren (Konstnär - Bildhuggare)

År 1300 - 1300 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör

Åtgärd

Omkring 1300 Tronande biskop (träskulptur), av ”Fogdömästaren”. S:t Olofsfigur (träskulptur), av ”Dionysosmästaren”.

Upphovsman

Dionysosmästaren (Konstnär - Bildhuggare)

Fogdömästaren (Konstnär - Bildhuggare)

År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar på korets N vägg och på långhusets väggar. (GKM anger ”figurmålningarna från omkr. 1300.”)

År 1330 - 1370 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Apostla bild (träskulptur) som möjligen tillhört ett retabel av ”Alamästaren”.
Upphovsman	Alamästaren (Konstnär - Bildhuggare)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målningar i långhuset av ”Passionsmästaren”, numera försvunna.
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1600 - 1800 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning

År 1600 - 1699 Ändring
Åtgärd	Bänkinredning. Epitafium över Peder Lythes och hans styvdotter Elisabet. Epitafiets tidigare placering: I koret. Epitafium över Rasmus Hofman med familj. Epitafiets tidigare placering: Bakom predikstolen.

År 1603 - 1603 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målning på korets södra mur

År 1603 - 1603 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålning ovanför korportalen.

År 1619 - 1619 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol.

År 1619 - 1619 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen.

År 1650 - 1650 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	omkring 1650 Korbänken.

År 1692 - 1692 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats av trä, numera på tornets S vägg. Altaruppsatsen målad, tillskriven Johan Bartsch d.y. Predikstolen målades.
Upphovsman	Johan Bartsch d y (Konstnär)

År 1700 - 1799 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Delar av bänkinredningen (SvK anger ”fr. 1780-talet”). Porträtt av handelsmannen i Visby, Jöns Westöö (1708-42). Porträttets tidigare placering: I koret. (Westöös porträtt sannolikt målat av Pehr Fjellström.)

År 1705 - 1705 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målningar i korvalvet, bekostade av Peter Westöö

År 1730 - 1739 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen målades om.

År 1739 - 1739 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Votivskepp, skänkt av hemmansbrukaren Paul Westöö.

År 1749 - 1749 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkarna målades av målaren Erik Lodström, Hall.
Upphovsman	Erik Lodström (Konstnär)

År 1752 - 1752 Ändring
Åtgärd	Inköp av 3 000 tegelpannor (till kortaket).

År 1754 - 1754 Ändring
Åtgärd	Årtal i korets takstol, ev. datum för tegeltakets utförande. Ljuskrona av mässing (i koret), skänkt av bruksägaren Peter Jönson Westöös änka Maria Facht.

År 1758 - 1758 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	En ny dörr och en ny ”krantz” till predikstolen förfärdigades och målades av målaren Erik Lodström, Hall.
Upphovsman	Erik Lodström (Konstnär)

År 1826 - 1826 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Ny kyrkklocka, gjuten av Arv. Breme(e), Stockholm.
Upphovsman	Arv Breme (Klockgjutare)

År 1834 - 1834 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Votivskepp skänkt av sjömannen Pet. Pettersson.

År 1850 - 1850 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Ett fyrkantigt fönster togs upp vid predikstolen (sedermera igensatt).

År 1853 - 1853 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavla skänkt av sjömannen Pet. Pettersson.

År 1866 - 1866 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Korets S fönster utvidgades och gjordes spetsbågigt. Långhusets fönster förstorades.

År 1871 - 1871 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Votivskeppet.

År 1892 - 1892 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av mässing skänkt till kyrkan.

År 1899 - 1899 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristian byggdes. Enl. SvK byggdes sakristian ”obetydligt senare” än koret och långhuset, alltså på 1200-talet, och 1899 är tidpunkten för materialbodens tillkomst. Årtal i putsen på materialboden

År 1914 - 1914 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan gjuten av K. G. Bergholtz & Co, Stockholm. Fotogenkaminer.
Upphovsman	Bergholtz & Co (Klockgjuteri)

År 1938 - 1938 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Värmeinstallation (lågtrycksånga) med pannrum i magasinsbyggnaden.

År 1956 - 1956 Ändring - restaurering
Åtgärd	Ut- och invändig restaurering efter förslag av arkitekt Nils Arne Rosén, Stockholm:  Spritputsen på tornet avlägsnades och fasaderna slätputsades. Övriga fasader putslagades.  Västra tornfönstret byggdes om. De S fönstren ”gjordes mindre” och fönstret vid predikstolen togs bort helt (tidigare igensatt). Nya stenarbeten resp. snickerier i fönstren.  Tornhuvens brädtäckning reparerades.  Långhustaket täcktes med tegel.  Tegeltaket över sakristia och magasinsbyggnad/pannrum lades om.  Kortakets tegeltäckning på läkt lades om på panel med utbyte av 1800-talsteglet mot nytt lertegel.  Kalkmålningarna togs fram.  Konservator Erik Olsson, Sanda.  Kalkning av väggar och valv i kyrkorummet och sakristian.  Mittkolonnen befriades från puts och målning.  Altaruppsatsen flyttades till N tornväggen, och övriga tavlor flyttades från koret till tornrummet.  Korbänken byggdes om.  Ändring av bänkinredningen, bl.a. ändrades ryggstöd och sitsar och det S bänkkvarterets bredd minskades och några bänkar togs bort bakerst i det N bänkkvarteret för att bereda plats för orgeln. Även de främsta bänkarna i det S bänkkvarteret samt d:o i tornrummet avlägsnades. Bänkarnas övermålning avlägsnades.  Dopfunten flyttades från korets SV hörn till tornbågen.  Elektrisk belysning installerades.  Orgeln flyttades till långhusets NV hörn.  Trägolvet i långhuset byttes mot kalkstensplattor. I bänkkvarteren lades nya trägolv.  Komplettering av värmesystemet.  Ny dörr till torntrappan.  Stengolvet i material-/vedboden kompletterades.  Åskledare?  Stigluckorna putslagades och kalkades.
Upphovsman	Erik Olsson (Konservator) Nils Arne Rosén (Arkitekt)

År 1956 - 1956 Ändring - restaurering

Åtgärd

Ut- och invändig restaurering efter förslag av arkitekt Nils Arne Rosén, Stockholm:  Spritputsen på tornet avlägsnades och fasaderna slätputsades. Övriga fasader putslagades.  Västra tornfönstret byggdes om. De S fönstren ”gjordes mindre” och fönstret vid predikstolen togs bort helt (tidigare igensatt). Nya stenarbeten resp. snickerier i fönstren.  Tornhuvens brädtäckning reparerades.  Långhustaket täcktes med tegel.  Tegeltaket över sakristia och magasinsbyggnad/pannrum lades om.  Kortakets tegeltäckning på läkt lades om på panel med utbyte av 1800-talsteglet mot nytt lertegel.  Kalkmålningarna togs fram.  Konservator Erik Olsson, Sanda.  Kalkning av väggar och valv i kyrkorummet och sakristian.  Mittkolonnen befriades från puts och målning.  Altaruppsatsen flyttades till N tornväggen, och övriga tavlor flyttades från koret till tornrummet.  Korbänken byggdes om.  Ändring av bänkinredningen, bl.a. ändrades ryggstöd och sitsar och det S bänkkvarterets bredd minskades och några bänkar togs bort bakerst i det N bänkkvarteret för att bereda plats för orgeln. Även de främsta bänkarna i det S bänkkvarteret samt d:o i tornrummet avlägsnades. Bänkarnas övermålning avlägsnades.  Dopfunten flyttades från korets SV hörn till tornbågen.  Elektrisk belysning installerades.  Orgeln flyttades till långhusets NV hörn.  Trägolvet i långhuset byttes mot kalkstensplattor. I bänkkvarteren lades nya trägolv.  Komplettering av värmesystemet.  Ny dörr till torntrappan.  Stengolvet i material-/vedboden kompletterades.  Åskledare?  Stigluckorna putslagades och kalkades.

Upphovsman

Erik Olsson (Konservator)

Nils Arne Rosén (Arkitekt)

År 1962 - 1962 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Ny vedpanna.

År 1984 - 1985 Ändring - restaurering, exteriör

Åtgärd

Utvändig restaurering av underhållskaraktär efter förslag av ing. Lars-Göran Löfström, Riksantikvarieämbetet, Stockholm. Entreprenör: AMS’ platskontor i Visby.  Reparation av tornhuv (stomme) och byte av panel på huven.  Stegar och vilplan i tornhuven.  Fågelnät i ljudgluggarna.  Förlängning av klockdäckets utkastare.  Omläggning av tegeltaken på hela kyrkan på täta undertak.  Hängrännor och stuprör på kor (ej N sidan), långhus och sakristia med brunnar och infiltrationsledningar.  Putslagning av tornets och sakristians fasader, kalkavfärgning av samtliga fasader.  Rengöring och fogkomplettering av portalerna.  Omfogning av socklarna.  Utbyte av fönsterjärn mot rostfritt stål.  Ny värmeinstallation med ny oljepanna: Varmluftsfläkt i f.d. vedboden med inblåsning i tornrummet och evakuering via sakristian.

Upphovsman

Lars-Göran Löfström (Ingenjör)

År 1986 - 1986 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör

Åtgärd

En kopia av 1100-talskrucifixet hängdes upp i triumfbågen. Snidat av Fred Fleming och målat av C H Eliason.

Upphovsman

C H Eliason (Konstnär)

Fred Fleming (Konstnär - Bildhuggare)

År 1992 - 1992 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel av orgelbyggare Johannes Künkel, Färjestaden.
Upphovsman	Johannes Künkel (Orgelbyggare)

GOTLAND HALL KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, HALLS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning