Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

BOXHOLM ÅSBO KYRKA 2:1 - husnr 1, ÅSBO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Åsbo kyrka, 97

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
ÅSBO KYRKA (akt.), ÅSBO KYRKA (akt.)

1200 - 1299

1250 - 1299

1902 - 1902

1928 - 1928

1993 - 1993

Östergötland
Boxholm
Östergötland
Åsbo
Boxholms församling
Linköpings stift
Åsbo kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2006

Det finns en tradition som vill göra gällande att den äldsta kyrkan legat vid Baltarp, ett par
kilometer sydöst om den nuvarande kyrkan, något som aldrig har bekräftats. Kyrkans ålder
och ursprungliga utformning har inte kunnat bestämmas, men tros tillhöra 1200-talet. Enligt
en anteckning från 1636 av biskop Spegel, invigdes kyrkan 1181 av biskop Knut men vid
denna tid var biskopens namn Kol, möjligen är det kung Knut som avses. Ett donationsbrev
från 1262 anger att Ragvalder Tykosson skänkte två gårdar för att säkra bostad för präst och
klockare, varför det vid denna tid bör ha funnits en kyrka. En sandstensdopfunt från 1200-...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1997

Historiken kompletterad vid inventeringen 2006:

Kyrkobyggnaden
Det finns en tradition som vill göra gällande att den äldsta kyrkan legat vid Baltarp, ett par kilometer sydöst om den nuvarande kyrkan, något som aldrig har bekräftats. Kyrkans ålder och ursprungliga utformning har inte kunnat bestämmas, men tros tillhöra 1200-talet. Enligt en anteckning från 1636 av biskop Spegel, invigdes kyrkan 1181 av biskop Knut men vid denna tid var biskopens namn Kol, möjligen är det kung Knut som avses. Ett donationsbrev från 1262 anger att Ragvalder Tykosson skänkte två gårdar för att säkra bostad för präst och klockare, varför det vid denna t...

Läs mer i eget fönster

År 1200 - 1299 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av Grännatyp.

Åsbo sockens hävder, 1966 Ullén, Ljungstedt, Medeltida dopfuntar (Arkiv)

År 1200 - 1299 Nybyggnad
Kyrka byggd i kalksten, ursprunglig utformning okänd. Enligt traditionen invigd 1181 av biskop Knut.

Johannes Dahl (Arkitekt)

Åsbo sockens hävder, 1966 (Arkiv)

År 1250 - 1299 Nybyggnad
Långhus och kor
År 1250 - 1299 Nybyggnad - Korparti
År 1250 - 1529 Nybyggnad - Sakristia
Om- och tillbyggd 1751-1752
År 1375 - 1425 Nybyggnad - Korparti
Kor.

Åsbo sockens hävder, 1966 (Arkiv)

År 1400 - 1400 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia.

Åsbo sockens hävder, 1966 (Arkiv)

År 1450 - 1450 Valvslagning
Kryssvalv dekorerade med band och växtmotiv i långhus och kor.

Åsbo sockens hävder, 1966 (Arkiv)

År 1586 - 1586 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan.

Åsbo sockens hävder, 1966 (Arkiv)

År 1624 - 1624 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan.
År 1648 - 1648 Fast inredning - läktare
Fast inredning - orgelläktare uppfördes i väster på bekostnad av Anders Stråle och hans hustru Brita Rutencrantz, vilka även skänkte ett positiv.
År 1728 - 1728 Ändring
Större fönsteröppningar och nya fönster.
År 1744 - 1744 Ändring
Reparation av takryttare, nytt spån på södra sidan av långhustaket. Byggmästare Gabriel Månsson.

Gabriel Månsson (Byggmästare)

År 1749 - 1756 Nybyggnad - Korsarm/ar
Korsarm av sten även innehållande sakristia tillbyggdes i norr. Ev ingår rester av den medeltida sakristian.

Åsbo sockens hävder, 1966 (Arkiv)

År 1749 - 1756 Ändring - ombyggnad
Fasaderna putsades, kyrkans valv bröts ned, långhusets väggar höjdes 75 cm och ett brädtunnvalv insattes, interiören vitkalkades, kordörr, golvläggning, läktare i väster, sluten bänkinredning, storklockan omgjuten. Stora delar av arbetena bekostades av kyrkans patronus Gabriel Ribbing.

Åsbo sockens hävder, 1966 (Arkiv)

År 1751 - 1752 Nybyggnad - Korsarm/ar
År 1753 - 1753 Arkitekturbunden utsmyckning
Måleri interiör, kyrkomålaren Sven Stoltz målade valven svarta.

Sven Stoltz (Konstnär - Dekormålare)

År 1757 - 1757 Arkitekturbunden utsmyckning
Måleri interiör, bänkinredningen målades och läktarbarriären dekorerades med växt- och landskapsmotiv av fd trädgårdsmästaren Anders Åsberg från Bryggarehemmet i Ekeby.
År 1764 - 1764 Fast inredning - predikstol
Predikstol i barockstil tillverkad av Anders Norberg med utsmyckningar av Carl Brusell från Hjo med predikstolen i Malexander som förlaga, skänkt av patronus Gabriel Ribbings änka Beata Sparre. Placerad på norra sidan.

Anders Norberg (Hantverkare - Snickare)

Brusell (Konstnär - Bildhuggare)

Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet Åsbo sockens hävder, 1966 (Arkiv)

År 1771 - 1771 Specifika inventarier - altartavla
Altartavlan Nattvarden, kopia av hovmålaren Georg Schröders nattvardsbild i Drottningholms slottskyrka av ämbetsmålaren Carl Brusell från Hjo som kanske även tillverkade altaruppsatsen. Skänkt av patronus Gabriel Ribbings änka Beata Sparre på Strålsnäs.

Carl Brusell (Konstnär)

Allers (Arkiv)

År 1774 - 1775 Nybyggnad - Torn
Torn av sten i väster med spånklädd huv och spira, då den gamla klockstapeln hade blåst ned. Arbetet bekostades av Gabriel Ribbings änka Beata Sparre. En gravkammare för prosten Per Kernell sägs ha byggts under tornet,

Åsbo sockens hävder, 1966 (Arkiv)

År 1775 - 1775 Nybyggnad - Torn
År 1775 - 1775 Rivning
Rivning av timrat vapenhus i söder samt igenmurning av södra ingången.

Allers (Arkiv)

År 1775 - 1775 Återinvigning
Återinvigning av kyrkan.
År 1783 - 1783 Fast inredning - altarring
Altarring.
År 1789 - 1789 Fast inredning - orgel
Orgel från Ekeby kyrka skänktes av patronus C D Burén. Utökad och förbättrad av orgelbyggare Pehr Schiörlin. Två nya fönster på västgaveln för att ge bättre ljus till orgelläktaren.

Pehr Schiörlin (Orgelbyggare)

Allers (Arkiv)

År 1789 - 1789 Fast inredning - läktare
Läktare byggdes i korsarmen i norr, den sk Strålsnäsläktaren. Predikstolen flyttades till södra långväggen.

Allers (Arkiv)

År 1823 - 1823 Ändring - ombyggnad, exteriör
Taktegel lades ovanpå takets spåntäckning.

Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbet (Arkiv)

År 1840 - 1849 Ändring
Gravkamrarna fylldes igen.
År 1847 - 1855 Ändring - restaurering
Tornet reparerades och huven försågs med nytt spån, yttertak, murar, valv, paneler etc fick sin nuvarande utformning. Interiören vitkalkades, vapenhusets golv sänktes så att det kom i nivå med långhuset, nya trägolv inlades förutom i mittgången som fick kalkstensplattor, kyrkorummet och norra läktaren fick en ny inredning. Gravkamrarna i koret fylldes igen för att förhindra svampbildning. Byggmästare J Bergström från Brantliden under Strålsnäs och målaremästare Syrén i Linköping.

J Bergström (Byggmästare)

Syrén (Hantverkare - Målare)

År 1848 - 1848 Specifika inventarier - altartavla
Ny altartavla "Korsnedtagelsen", tros vara målad av hovmålaren David von Krafft, skänktes av Gustaf Burén, ägare till Laggarp. Den uppsattes över korfönstret och altartavlan från 1770-talet flyttades till sydväggen där den var synlig från korsarmen.

David von Krafft (Konstnär)

Allers (Arkiv)

År 1867 - 1867 Fast inredning - orgel
Ny orgel av orgelbyggare P Larsson Åkerman i Stockholm. Ersattes 1938.

Per Larsson Åkerman (Orgelbyggare)

År 1886 - 1886 Ändring - restaurering, interiör
Målningsarbete bl a tillkom korväggens perspektivmålningar.
År 1902 - 1902 Nybyggnad
Nybyggnad av kyrkstallar belägna ca 100 m SV om kyrkan, en 45 m lång sammanhängande länga med 15 stallplatser. Revs delvis 1947.
År 1913 - 1913 Ändring
Gravhällen över Johan Germundsson Somme inmonterades i en nisch i södra muren vid östra hörnet.
År 1915 - 1915 Rivning
Stora delar av korsarmens norra mur fick rivas och muras om, förstärkas med betonggjutningar och ankarjärn inuti valven.
År 1928 - 1928 Nybyggnad
Gravkapell uppfört av tegel med putsade fasader och sadeltak avtäckt med kopparplåt. Arkitekt Otto Gustafsson.

Otto Gustafsson (Arkitekt)

År 1928 - 1928 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Utvidgning av kyrkogården mot sydöst. Arkitekt Harald Wadsjö.

Harald Wadsjö (Arkitekt)

År 1936 - 1938 Ändring - restaurering
Korsarmens läktare flyttades tillbaka, predikstolen fick ny färgsättning och flyttades till vinkeln mellan koret och korsarmen, korfönstret och östväggens perspektivmålningar täcktes över med en sekundär vägg, altaruppställningen från 1700-talet renoverades med kyrkans båda altartavlor inkomponerade och placerades åter i koret, ny sakristieingång från korsarmen, lagning av trägolven, bänkryggarna fick en bekvämare lutning, ommålning av interiören, framtagning av ursprungliga färger på fast inredning och träskulpturer, borttagande av de två främre bänkraderna, breddning av dörr mellan vapenhus och långhus, ett pannrum anordnades under sakristian som försågs med förstuga. Arkitekt Johannes Dahl, Tranås, konservator Sven Sundbaum, Linköping.

Johannes Dahl (Arkitekt)

Sven Sundbaum (Konservator)

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbet (Arkiv)

År 1938 - 1938 Fast inredning - orgel
Ny orgel tillverkad av Setterqvist och Son i Örebro ersatte orgeln från 1867, dock bevarades orgelfasaden.

Setterqvist & Son (Orgelbyggare)

Åsbo sockens hävder, 1966 (Arkiv)

År 1939 - 1939 Återinvigning
Återinvigning av biskop Tor Andrae.
År 1944 - 1944 Ändring - ombyggnad, interiör
Trägolvet i långhuset var angripet av svampbildning och byttes ut mot kalksten. Johannes Dahls arkitektfirma, Tranås.

Johannes Dahl (Arkitekt)

År 1947 - 1947 Rivning
Rivning av kyrkstallar från 1902, endast den sydligaste längan med fyra stallplatser sparades.
År 1952 - 1952 Ändring - ombyggnad, interiör
Trägolvet i koret var angripet av svampbildning och byttes ut mot kalksten.
År 1961 - 1961 Ändring - restaurering, exteriör
Yttertakens tegel ersätts med kopparplåt med undantag av tornhuv och spira som fick behålla sin spåntäckning, nya stuprör och rännor, omputsning av fasad. Johannes Dahls arkitektfirma.

Johannes Dahl (Arkitekt)

År 1969 - 1969 Teknisk installation - värme
Elektrisk värme, Johannes Dahls arkitektfirma.

Johannes Dahl (Arkitekt)

År 1970 - 1972 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Utvidgning av kyrkogården åt sydöst samt uppförande av ekonomibyggnader. Trädgårdsarkitekt Sven Hermelin, Stockholm, och Johannes Dahls arkitektfirma, Tranås.

Sven A. Hermelin (Trädgårdsarkitekt)

År 1974 - 1974 Teknisk installation
Automatisk klockringning och lucköppning.
År 1980 - 1980 Ändring - ombyggnad, interiör
Ombyggnad, interiör, bänkar borttogs.
År 1983 - 1983 Konservatorsarbeten
Konservering av medeltida träskulptur. Konservator Östergötlands länsmuseum.
År 1986 - 1986 Ändring - restaurering, exteriör
Restaurering, exteriör, omputsning och avfärgning av fasad, tjärning av spåntak, ny inredning i sakristia, personalutrymmen i källare. Uno Söderberg arkitektkontor AB.

Uno Söderberg (Arkitektkontor)

År 1993 - 1993 Nybyggnad
Redskapsbod.