Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND VÄTE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, VÄTE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

551-6.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
VÄTE KYRKA (akt.), VÄTE KYRKA (akt.)

1050 - 1050

1170 - 1199

1330 - 1370

1340 - 1359

Gotland
Gotland
Gotland
Väte
Väte församling
Visby stift
Väte kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2009

Väte kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är koret och sakristian, vilka uppfördes omkring år 1300, medan långhuset byggdes vid mitten av samma sekel. Ett högt västtorn ingick av allt att döma i byggnadsplanerna men kom aldrig till utförande, utan kyrkan har sannolikt alltsedan 1300-talet varit försedd med en takryttare över långhusets västra del.
Den nuvarande kyrkobyggnaden var emellertid inte den första på platsen. Vid slutet av 1100-talet byggdes här en romansk stenkyrka bestående av ett långhus och ett absidförsett kor. Grundmurarna framgrävdes i samband med en restaurering 1927-28. Merparten av...

Läs mer i eget fönster

År 1050 - 1050 Nybyggnad
Byggnadsår enligt Strelow.
År 1100 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Norra långhusportalen. Ursprungligen från den romanska kyrkan
År 1100 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Sakristieingångens omfattning, material från den ursprungliga romanska kyrkan
År 1100 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Reliefer från 1100-talskyrkan, inmurade i sydfasaden
År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Långbänk av trä och ljuskrona av järn med runinskrift, båda nu i SHM. Gravsten i korgolvet med runinskrift. Gravsten i korgolvet över hustrun Gertrud i Mölner. Gravsten på kyrkogården med ringkors.
År 1150 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt

Byzantios (Konstnär - Bildhuggare)

År 1170 - 1199 Nybyggnad
En romansk stenkyrka, förmodligen bestående av absidkor och långhus, byggdes på platsen. Av den är så gott som allt stenmaterial bevarat i den nuvarande kyrkans fasader (bl.a. två av portalerna, återanvända som långhusportal i N och som sakristiportal, båda med smidesbeslagna dörrblad bevarade, ett tympanon och två fönsternischer och betydande delar av en rundbågsfris med jaktscener; SvK som anger byggnadstiden till ”1100-talets mitt”). Stenhuggarmärken. Byggmästare troligen ”Byzantios” med biträde av Sigraf. Dopfunten av ”Byzantios” (SvK anger tillkomsttiden till ”omkr. 1145”).

Byzantios (Byggmästare)

Sigraf (Okänd)

År 1200 - 1200 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
omkring 1200. Triumfkrucifixet (av mästaren till ”Viklau-madonnan”; SvK anger ”1100-talets mitt”).
År 1270 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Sakramentsskåp (tabernakel) av trä och S:t Olofs-skulptur, den senare av ”Vätemästaren”, båda nu i SHM.
År 1280 - 1320 Nybyggnad - Korparti
Kor, rakslutet.
År 1280 - 1320 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1294 - 1294 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i korgolvet över Olof Örter. Gravsten i korgolvet över Botulf Västerväte.
År 1300 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i koret
År 1300 - 1300 Nybyggnad - Korparti
omkring 1300. Det nuvarande koret och sakristian byggdes. Valvmålningen i koret och målningarna runt muröppningarna samt väggskåpet tillkom (SvK som anger ”omkr. 1265”, VK anger ”I slutet av 1200-talet”, GKM ”o. 1260”).
År 1312 - 1312 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i korgolvet över Botvard(us) från Isome.
År 1321 - 1321 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i långhusets golv.
År 1326 - 1326 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten i korgolvet över Ruthensis, den dåvarande kyrkoherden Sigfrids moder.
År 1330 - 1370 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus. Grundmuren till den ursprungliga kyrkan påträffade under golvet vid utgrävningar 1927-28

Egypticus (Konstnär - Bildhuggare)

År 1340 - 1359 Nybyggnad
Det nuvarande långhuset byggdes av anonymmästaren ”Egypticus”. Den ornamentala målningen med invigningskorsen på N långhusmuren samt längdsnittet genom kyrkan på S korväggen tillkom. Rank- och bladornament från ”1300-talets senare del”. Korskrank (?) av trä varav en dubbelsidigt bemålad bräda bevarats (nu i SHM; SvK som anger ”omkr. 1330”).

Egypticus (Byggmästare)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i kor och långhus

Passionsmästaren (Konstnär)

År 1400 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning
omkring 1400. Gravsten i korgolvet utan inskrift.
År 1400 - 1429 Arkitekturbunden utsmyckning
Träskulptur i skåp av trä, föreställande Anna själv tredje, nu i SHM.
År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar (apostlar, S:t Kristoffer) på långhusets och korets N väggar (SvK anger ”omkr. 1430-60”). Av ”Passionsmästaren”. Tabernakel av ek, nu i SHM (SvK anger tillkomsttiden till ”omkr. 1430-50”).
År 1470 - 1480 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Passionsfris på långhusets N vägg av ”Mästaren från 1520”.
År 1500 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Passionsfris på norra långhusmuren

Mästaren från 1520 (Konstnär - Dekormålare)

År 1670 - 1780 Fast inredning - predikstol
Predikstol. Daterad enligt inskrift 1781, men äldre delar ingår. Målad 1782 av J. Weller

Johan Weller (Konstnär - Dekormålare)

År 1686 - 1686 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfuntslocket (troligen).
År 1689 - 1689 Fast inredning - altarring
Altarringen.
År 1694 - 1694 Fast inredning - predikstol
Predikstol.
År 1699 - 1699 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats av sandsten
År 1699 - 1699 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen av sandsten.
År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning
År 1700 - 1700 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen målades av Christian Lorentz Numens.

Christian Lorenz Numens (Konstnär)

År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen. I Nordiska Museet finns en bänkgavel med apostlafigurer.
År 1739 - 1739 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten målades av Nils Sahlin.

Nils Sahlin (Konstnär)

År 1752 - 1752 Arkitekturbunden utsmyckning
Nummertavlan av Johan Hernell.

Johan Hernell (Konstnär)

År 1775 - 1775 Fast inredning - läktare
Läktare.
År 1778 - 1778 Fast inredning - läktare
Läktaren målades av Johan Weller.

Johan Weller (Konstnär)

År 1780 - 1789 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen målades om av Johan Niklas Weller.

Johan Niklas Weller (Konstnär)

År 1781 - 1781 Arkitekturbunden utsmyckning
Predikstolen kompletterades med bl.a. baldakin. Kontursågade bilder av Maria och Johannes tillverkades och målades av Johan Weller samt sattes (troligen) upp tillsammans med triumfkrucifixet på trabes i triumfbågen. Draperimålningar i koret och långhuset (?).
År 1782 - 1782 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Predikstolen målades av Johan Niklas Weller (anger 1781). Läktaren och bänkkvarteren målades av Weller. Samme man tillverkade och målade de siluettsågade sidofigurerna (Maria och Johannes) till triumfkrucifixet.

Johan Niklas Weller (Konstnär)

År 1802 - 1802 Ändring - ombyggnad, port
Kor- och S långhusportalens dörrblad brädkläddes.
År 1827 - 1827 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal på takstol över långhuset.
År 1829 - 1829 Ändring
Ritning till tornförändring (nytt västtorn) av J. C. Serén.
År 1831 - 1831 Ändring - ombyggnad
Lades sakristians tak och vindsgolv med bräder av ek.
År 1832 - 1832 Ändring
Ritning till fyrkantig takryttare av J. C. Serén.
År 1833 - 1833 Nybyggnad - Torn
En förfallen, troligen medeltida takryttare tog ned och ersattes med en ny efter ritning av J. C. Sirén och byggd av tornbyggare Lindström.

Johan Christian Serén (Arkitekt)

År 1844 - 1844 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan omgjuten.
År 1848 - 1848 Ändring - ombyggnad, yttertak
Koret takkonstruktion sänktes (troligen) och taket täcktes med enkupigt tegel.
År 1848 - 1849 Arkitekturbunden utsmyckning
1848 Årtal på takstol över koret. 1849 Årtal på takstol över sakristia.
År 1857 - 1857 Fast inredning - orgel
Orgel med fasad efter ritning av Ludvig Hedin (VK anger att orgeln tillkom 1858 och BH anger 1856). L. M. Holmbäcks arkiv anger att orgeln byggdes 1860 av O. Lindquist, Visby.

Ludvig Hedin (Arkitekt)

O Lindquist (Orgelbyggare)

År 1858 - 1858 Fast inredning - läktare
Läktaren förändrades om målades om.
År 1862 - 1862 Ändring
Den medeltida ljuskronan av järn inköptes av SHM. Ny mässingskrona i långhuset. Bänkar och predikstol målades av N. J. Jakobsson.

N J Jakobsson (Okänd)

År 1866 - 1866 Ändring
Ritning till tornförändring (nytt västtorn) av A. W. Lundberg.

August Waldemar Lundberg (Arkitekt)

År 1895 - 1895 Ändring - ombyggnad, yttertak
Faltaket på långhuset byttes mot spån.
År 1898 - 1898 Arkitekturbunden utsmyckning
En ny mässingskrona i långhuset.
År 1909 - 1909 Ändring
Samtliga kolonnetter i S långhusportalen nygjordes.
År 1912 - 1912 Åsknedslag
Takryttaren skadades av att åsknedslag (den 12/8; beskr. till foto i kyrkan).
År 1914 - 1914 Ändring - tillbyggnad
Takryttare. Ersatte en äldre takryttare.
År 1914 - 1914 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering: Takryttaren i sin nuvarande form tillkom (ändrades från fyrkantig till åttkantig, byggmästare Nils Pettersson, Visby). Korets S takfall täcktes med trekupigt tegel. Värmekamin med skorsten.

Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1927 - 1928 Ändring - restaurering
Restaurering efter förslag av arkitekt Sven Brandel, Stockholm: De medeltida kalkmålningarna togs fram konservator C. W. Pettersson, Stocksund. Sakristian kalkades invändigt, sentida bemålning på altarringen och dopfunten togs bort, ommålning av orgel och orgelläktare. Triumfkrucifixet, altaruppsatsen och predikstolen konserverades av konservator Alfred Nilsson, Stockholm och placerades på en trabes i triumfbågen. Dopfunten flyttades från korets SV hörn till långhusets V del. Bänkinredningen ”moderniserades” och målades i rödbrunt och blått, portbladet i den N långhusportalen återinsattes, värmeledning med pannrum under sakristian installerades, grundmurarna till den romanska kyrkans långhus undersöktes. Ny mässingskrona i koret. Rengöring av portalernas omfattningar.

Alfred Nilsson (Konservator)

C W Pettersson (Konservator)

Sven Brandel (Arkitekt)

År 1933 - 1933 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan omgjuten av K G Bergholtz & Co, Stockholm.

Bergholtz & Co (Klockgjuteri)

År 1950 - 1950 Arkitekturbunden utsmyckning
Kalvariegruppen från 1781 togs ned från trabes i triumfbågen.
År 1954 - 1954 Ändring - ombyggnad, yttertak
Utbyte av spåntaket på långhuset och tegeltaket på koret mot faltak med undertak av härdade träfiberskivor efter förslag av ing. Gunnar Hörnfeldt, Visby. Åskskyddsanläggning.

Gunnar Hörnfeldt (Ingenjör)

År 1956 - 1956 Ändring - restaurering
Restaurering efter förslag av arkitekt Nils Arne Rosén, Stockholm: Läktaren revs. Trabes med de kontursågade figurerna avlägsnades och triumfkrucifixet hängdes i kedjor. Predikstolen byggdes om (korgen minskades och barriär och dörr togs bort och ny, provisorisk trappa anordnades), de två Ö bänkarna togs bort. Ny orgel av Werner Bosch, Kassel. Kalkmålningarna rengjordes och draperimålningarna kring altaret och i långhusets SÖ hörn kalkades över. Triumfkrucifixet konserverades av konservator Erik Olsson, Sanda. Värmeledningen renoverades med nytt pannrum i uthus på kyrkogården, elektrisk belysning. Igensättning av N långhusportalen invändigt. (Långhusportalens tröskel stympad mellan 1955 och 1977 enl. foton i GF:s arkiv.)

Erik Olsson (Konservator)

Nils Arne Rosén (Arkitekt)

Werner Bosch (Orgelbyggare)

År 1965 - 1965 Ändring - restaurering
Restaurering efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby: Predikstolen flyttades från det S sidoaltaret till långhusets NÖ hörn och försågs med en ny trappa, kopierad efter den äldre, samt uppsattes den gamla dörren till predikstolstrappan. Kopia av S:t Olofs-bilden i SHM förfärdigades av skulptör Bertil Nyström, Slite.

Bertil Nyström (Konstnär - Skulptör)

Olle Karth (Arkitekt)

År 1966 - 1966 Ändring - ombyggnad
Ny klockbock samt stege och ”balkong” till vindsuppgången.
År 1967 - 1967 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den lilla kyrkklockan göts av Gösta Bergholtz, Sigtuna.

Gösta Bergholtz (Klockgjutare)

År 1968 - 1968 Specifika inventarier - kyrkklocka
En ny, andra kyrkklocka tillkom.
År 1970 - 1970 Ändring
Utredning om sprickbildning i korets SÖ hörn av ingenjör Gunnar Hammarlund, Göteborg.

Gunnar Hammarlund (Ingenjör)

År 1972 - 1972 Ändring - ombyggnad, golv
Brädgolvet i koret ersattes med kalksten (?).
År 1974 - 1974 Arkitekturbunden utsmyckning
En tympanonsten från kärnkyrkan, inmurad i korets V gavelröste, togs ut och deponerades i Gotlands fornsal.
År 1985 - 1985 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, exteriör
Yttertak och portblad målades med svart täckfärg.
År 1986 - 1986 Ändring
Altaret murades om, två bildstenar av äldre typ togs upp ur korgolvet (VK anger felaktigt 1966). Portbladet i N långhusportalen rengjordes från täckfärg och tjärades.
År 1987 - 1987 Arkitekturbunden utsmyckning
Ny mässingskrona i långhuset.
År 1988 - 1988 Arkeologisk undersökning
Arkeologisk undersökning i kyrkan, varvid grundmurarna till den romanska stenkyrkan påträffades. Tympanonstenen från kärnkyrka sattes upp i långhuset.
År 1989 - 1989 Arkitekturbunden utsmyckning
Kalvariegruppen från 1781 sattes upp på långhusets N vägg.
År 1990 - 1990 Konservatorsarbeten
Den S långhusportalen (inkl angränsande fasadreliefer), N långhusportalen, korportalen samt de två romanska fönsteromfattningarna i långhusets S och Ö fasader konserverades (konservator Charlotta Bylund, RAÄ).

Charlotta Bylund (Konservator)

År 1992 - 1992 Arkitekturbunden utsmyckning
En fri rekonstruktion av den medeltida ljuskronan (SHM) av järn tillverkades av Nico Caspers, hängdes upp i långhusets NV valv.

Nico Caspers (Konstnär)

År 1998 - 1998 Konservatorsarbeten
Triumfkrucifixet konserverades av konservator Hans-Peter Hedlund, RAÄ.

Hans-Peter Hedlund (Konservator)

År 2000 - 2000 Konservatorsarbeten
Upprättade Stenkultur i Stockholm AB konserveringsförslag för fyra gravvårdar och en tumba.
År 2002 - 2003 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby, entreprenör Byggnadshyttan: Takryttarens konstruktion och panel byttes ut i stor omfattning, även spirstocken byttes. Ljudgluggarnas solbänkar täcktes med falar. Klockdäckets panel byttes och plåtbetäckningen byttes mot papp, den försänkta rännan sattes igen och fall mot utkastaren ordandes. Inspektionsplattform byggdes vid el-motorerna till klockringningen. Korets och sakristians tak försågs med hängränna samt utkastare. Korets och långhusets S takfall lades om samt sakristians båda takfall. Skadat virke byttes i takens konstruktioner (kor, långhus och sakristia). De N och Ö fasaderna putsades om, den V fasaden putslagades. Rebeca Kettunen, stenkonservator, konserverade masverken, och fönsterposterna i de S öppningarna samt delar av långhusportalen. Sockeln rengjordes och fogarna kompletterades. Trampstenen utanför den S långhusportalen höjdes, marknivån höjdes med grus för att undvika vattensamlingar intill kyrkan. Ny dörr/lucka i långhusets V gavel. Blyinfattade glas i kor (Ö och S), långhus (S och V) reparerades. Sakristivindens öppning försågs med i muravsatsen en kalkstensskiva. Korets dörrblad justerades och det äldre låset i sakristidörren justerades. Åskskyddet kompletterades. Skorstenen fogades och tätades för fåglar samt försågs med ett insatsrör. Inspektionsbryggor, stegar och vilplan monterades på vindarna. Belysningen kompletterades och justerades, samt belysning på kyrkogården. 2003 Upprättade Stenkultur i Stockholm AB konserveringsförslag för två(?) gravtumbor. Konserverade Maria Ihrsén, Byggnadshyttan en ljuskrona av trä. Fick församlingen tillstånd att fälla träd på kyrkogården.

Jan Utas (Arkitekt)

Maria Ihrsén (Konservator)

Rebeca Kettunen (Konservator)