Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	LÖVÅNGERS KYRKA (akt.), LÖVÅNGERS KYRKA (SANKTA ANNA KYRKA) (akt.)
Nybyggnadsår	1470 - 1529 1480 - 1519
Län	Västerbotten
Kommun	Skellefteå
Landskap	Västerbotten
Socken	Lövånger
Församling	Lövångers församling
Stift	Luleå stift
Adress	Kungsvägen 34
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Historik
Inventeringsår 2010 Kyrkan är byggd i gråsten med gavelrösten av tegel omkring sekelskiftet 1500. Varken exakt invigningsår eller byggmästare är kända. Byggnaden gavs ursprungligen ett två traveér långt långhus, ett utskjutande vapenhus av sten i sydväst och en sakristia av trä i nordost. Kyrkan tillbyggdes och utökades med en tredjedel åt väster åren 1649−1650 och den timrade sakristian ersattes med en ny i sten år 1660. Kyrkans branta sadeltak täckts sedan 1889 av skivtäckt svartmålad plåt, men har ursprungligen haft brädspån-täckning.

Historik

Inventeringsår 2010

Kyrkan är byggd i gråsten med gavelrösten av tegel omkring sekelskiftet 1500. Varken exakt invigningsår eller byggmästare är kända. Byggnaden gavs ursprungligen ett två traveér långt långhus, ett utskjutande vapenhus av sten i sydväst och en sakristia av trä i nordost. Kyrkan tillbyggdes och utökades med en tredjedel åt väster åren 1649−1650 och den timrade sakristian ersattes med en ny i sten år 1660. Kyrkans branta sadeltak täckts sedan 1889 av skivtäckt svartmålad plåt, men har ursprungligen haft brädspån-täckning.

År 1340 - 2003 Ändring
Åtgärd	Läs gärna hela händelselistan som finns under Dokument!

År 1470 - 1529 Nybyggnad
Åtgärd	Ny kyrka av gråsten, möjligen uppförd på ny plats? Kyrkan hade vid denna tid två valv, vapenhus av sten och troligen en sakristia av trä.

År 1480 - 1519 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och kor

År 1480 - 1519 Nybyggnad - Korparti

År 1649 - 1649 Nybyggnad - Vapenhus

År 1649 - 1649 Nybyggnad - Sakristia

År 1649 - 1649 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Långhuset förlängt med en travé åt väster.

År 1649 - 1651 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Kyrkan tillbyggdes i väster med en tredjedel (med ett nytt valv, det s k Vebomarksvalvet). Huvudentrén var fortsättningsvis genom vapenhuset i söder, men en mindre ingång gjordes troligen samtidigt i väster (omgjord 1760).

År 1660 - 1660 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Ny sakristia av sten, istället för den gamla av trä (enligt uppgift uppförd under kyrkoherde Petrus Steccenius tid).

År 1706 - 1706 Ändring
Åtgärd	Valven kalkade av ”murmästare Anders Hansson, Röbäck.
Upphovsman	Anders Hansson (Hantverkare - Murare - Murarmästare)

År 1793 - 1793 Ändring
Åtgärd	Besiktning av bondebyggmästare Olof Samuelsson, Flarken. Samuelsson konstaterade att västra gavelväggen skiljt sig från valvet och långväggarna med tre tum. Flera stora sprickor fanns i det västra valvet. Byggmästare Jacob Rijf tillkallades. Hans utsaga var liktydig med Samuelssons. Rijf ville uppföra en ny kyrka på ett nytt ställe, istället för den gamla sumpiga platsen.

År 1800 - 1800 Ändring
Åtgärd	Besiktning av byggmästare Per Hagmansson, Sundsvall. Han ansåg att det kunde bli farligt att vistas i kyrkan om inte en snar restaurering skedde.
Upphovsman	Per Hagmansson (Byggmästare)

År 1828 - 1828 Rivning
Åtgärd	Lagmannen Adam Magnus Kjellerstedt bestämde att kyrkan inte skulle rivas, utan istället restaureras med största möjliga hushållan.

År 1842 - 1843 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering. Kyrkan blev kalkstruken (möjligen även omputsad), utvändigt och blev vitfärgad, istället för röd. Upptagande av fönster på kyrkans norra sida (d v s det andra stora fönstret på denna sida). Höjning av golvet. Läktare uppförd, troligen på södra sidan. Predikstolens nederdel borttagen och ersatt med en ny. Predikstolen ommålad i vit färg. Bänkar insatta i vapenhuset. Underhållsreparation.

År 1842 - 1843 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering. *Kyrkan blev kalkstruken (möjligen även omputsad), utvändigt och blev vitfärgad, istället för röd. *Upptagande av fönster på kyrkans norra sida (d v s det andra stora fönstret på denna sida). *Höjning av golvet. *Läktare uppförd, troligen på södra sidan. *Predikstolens nederdel borttagen och ersatt med en ny. *Predikstolen ommålad i vit färg. *Bänkar insatta i vapenhuset. *Underhållsreparation.

År 1909 - 1909 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering efter förslag av arkitekt Fredrik Falkenberg, Stockholm (restaureringen kritiserades av E. Westerlund 1925). Tunnvalv slaget över det gamla vapenhuset i söder (”lillkyrkan”). Valvet fick samma form som det förutvarande trävalvet. Ett befintligt fönster på östra sidan (framgår ej av uppmätningsritning) omgjord till reservutgång med dubbla dörrar. Breddning åt väster och påbyggande av sakristian. Ett kryssvälvt rum skapades ovan sakristian, där en läktare byggdes. Det befintliga norra fönstret omgjort till ingång och ett vindfång skapades (putsad trävägg mot sakristian). I tillbyggnaden i väster (av tegel) skapades en trapphall, ingångsdörr samt värmekammare och eldningsrum med betongvalv. Mellan värmekammaren och kyrksalen gjordes öppningar med galler för varmluften. Golv av kalksten i koret och i gångarna. Nytt trägolv under bänkarna. Gravhällar utlagda i koret, men det är osäkert om placeringen är den riktiga. Enligt 1831 års inventarieförteckning var tre av dem lagda i koret, men Per Anderssons gravsten låg strax utanför koret i gången. Ett 150-tal lik bortskaffades från marken under golvet vid restaureringen (tidningsuppgift 1925). Väggar och valv lagade och vattrivna (Falkenberg skrev att större jämnhet av väggarna än förut inte skulle eftersträvas, men samtidigt att ”De ojämnheter som alltid förefinnas i gamla murar gifva sig mer tillkänna om murytan delvis göres alldeles jämn”). Alla väggar och valv ströks med kalkfärg i en något bruten vit ton. Äldre måleri framkom i valven, men församlingen tycks ha försummat att kontakta RAÄ (se 19341937). Allt invändigt trä målat i oljefärg. Flyttning av predikstolen till södra sidan. Predikstolstrappan omgjord, men i överensstämmelse med den gamla med befintliga delar. ”Partiet med målningarna (trol. Porträtten) bör i det närmaste bibehållas oförändrade”. Rivande av orgelläktaren på södra sidan samt trappan till densamma (från 18421843). Västra läktaren delvis nygjord, förminskades något och utformades något lägre. Läktarkolonner och troligen läktarbarriären återanvändes. Golvet på läktaren gjordes trappstegsformad. Nya bänkar sattes upp på läktaren. Orgeln placerades sedan på denna läktare. Nya läktartrappor i väster Vindfång och vindfångssdörrar i väster Restaurering av bänkarna som gjordes bekvämare. Nya bänkar planerades av Falkenberg (ej utfört). De gamla bänkarna planerades att borttas, ”…men dörrarna till desamma användas till panel längs väggarna”?? (troligen ej utfört). Nytt trägolv till altarringen, lades 20 cm högre än korgolvet. En plattform framför altaret skapades likaledes, men altarpallen behölls. Altarringen kortades mot väggarna, så att ett avstånd av en meter skapades mot väggen. Kandelabrar av smidesjärn uppsattes på vardera ende. Altarbordet behölls. Det på altarbordet stående korset utbyttes mot ett nytt med bibehållande av den gamla Kristusbilden. Till det nya korset inkorporerades en altaruppsats ritad av Falkenberg (snidad av snickarmästare Jespersson). Korfönster ritat av Falkenberg. Kandelabrar och antependium ritat av Falkenberg. Nytt värmesystem.
Upphovsman	Fredrik Falkenberg (Arkitekt)

År 1909 - 1909 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering efter förslag av arkitekt Fredrik Falkenberg, Stockholm (restaureringen kritiserades av E. Westerlund 1925). *Tunnvalv slaget över det gamla vapenhuset i söder (”lillkyrkan”). Valvet fick samma form som det förutvarande trävalvet. Ett befintligt fönster på östra sidan (framgår ej av uppmätningsritning) omgjord till reservutgång med dubbla dörrar. *Breddning åt väster och påbyggande av sakristian. Ett kryssvälvt rum skapades ovan sakristian, där en läktare byggdes. Det befintliga norra fönstret omgjort till ingång och ett vindfång skapades (putsad trävägg mot sakristian). I tillbyggnaden i väster (av tegel) skapades en trapphall, ingångsdörr samt värmekammare och eldningsrum med betongvalv. Mellan värmekammaren och kyrksalen gjordes öppningar med galler för varmluften. *Golv av kalksten i koret och i gångarna. Nytt trägolv under bänkarna. Gravhällar utlagda i koret, men det är osäkert om placeringen är den riktiga. Enligt 1831 års inventarieförteckning var tre av dem lagda i koret, men Per Anderssons gravsten låg strax utanför koret i gången. Ett 150-tal lik bortskaffades från marken under golvet vid restaureringen (tidningsuppgift 1925). *Väggar och valv lagade och vattrivna (Falkenberg skrev att större jämnhet av väggarna än förut inte skulle eftersträvas, men samtidigt att ”De ojämnheter som alltid förefinnas i gamla murar gifva sig mer tillkänna om murytan delvis göres alldeles jämn”). Alla väggar och valv ströks med kalkfärg i en något bruten vit ton. Äldre måleri framkom i valven, men församlingen tycks ha försummat att kontakta RAÄ (se 19341937). *Allt invändigt trä målat i oljefärg. *Flyttning av predikstolen till södra sidan. Predikstolstrappan omgjord, men i överensstämmelse med den gamla med befintliga delar. ”Partiet med målningarna (trol. Porträtten) bör i det närmaste bibehållas oförändrade”. *Rivande av orgelläktaren på södra sidan samt trappan till densamma (från 18421843). *Västra läktaren delvis nygjord, förminskades något och utformades något lägre. Läktarkolonner och troligen läktarbarriären återanvändes. Golvet på läktaren gjordes trappstegsformad. Nya bänkar sattes upp på läktaren. Orgeln placerades sedan på denna läktare. *Nya läktartrappor i väster *Vindfång och vindfångssdörrar i väster *Restaurering av bänkarna som gjordes bekvämare. Nya bänkar planerades av Falkenberg (ej utfört). De gamla bänkarna planerades att borttas, ”…men dörrarna till desamma användas till panel längs väggarna”?? (troligen ej utfört). *Nytt trägolv till altarringen, lades 20 cm högre än korgolvet. En plattform framför altaret skapades likaledes, men altarpallen behölls. *Altarringen kortades mot väggarna, så att ett avstånd av en meter skapades mot väggen. Kandelabrar av smidesjärn uppsattes på vardera ende. *Altarbordet behölls. *Det på altarbordet stående korset utbyttes mot ett nytt med bibehållande av den gamla Kristusbilden. Till det nya korset inkorporerades en altaruppsats ritad av Falkenberg (snidad av snickarmästare Jespersson). *Korfönster ritat av Falkenberg. *Kandelabrar och antependium ritat av Falkenberg. *Nytt värmesystem.

Upphovsman

Fredrik Falkenberg (Arkitekt)

År 1934 - 1937 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering av arkitekt Birger Dahlberg, Skellefteå. Utvändig revetering (puts) och kalkfärgning. Ommålning av hela exteriören i vitt. Den gamla putsen avlägsnades då det visade sig under arbetets gång att den satt för löst (detta var ej planerat från början. Något beslut från RAÄ tycks inte ha inhämtats). Dräneringsdike grävt på norra sidan, 1,2 meter djupt. Detta skulle antingen fyllas med grovt grus och granris och därefter återfyllas eller förses med dräneringsrör av oglacerat tegel samt grus. Stentrappa till huvudingången. Invändigt. Nytt glasfönster i det gamla vapenhuset (antikglas i blyspröjsomfattning). Nytt glasfönster med blyspröjs insatt i södra korfönstret. Nytt bottenbjälklag. Det gamla träbjälklaget revs. Markytan avplanad och uppfylld med grus och sand som packades väl. På uppfyllnaden göts 10 cm betongplatta med korsarmering. På detta ströks asfaltmastix. Asfaltisoleringen ströks även mot angränsande murytor. På betongplattan lades sparrar. Mellan åsarna lades kalkgrus. Ovanpå detta lades trägolvet. Antingen skulle de gamla golvplanken användas, efter det att de hyvlats eller så skulle nytt trägolv inläggas i kyrkan, sakristian och gamla vapenhuset. Runt väggarna lades profilerade golvsocklar. I vapenhuset lades hyvlade kalkstenshällar. Kalkstenen lades på cementbruk på underliggande grovsats. Ny läktarbarriär på korläktaren, som bättre anslöt till orgelläktaren. Golvet på korläktaren hyvlat. I koret på vardera sida altaret skulle en bänk anbringas, i stil med övriga bänkar. Invändig vattrivning och kalkfärgning av väggarna (Hälsingborgs dubbelstampad kalk). År 1935 gjordes en undersökning, om äldre kalkmåleri fanns under senare putslager. Väggar och valvanfang undersöktes på ett flertal ställen, utan spår av äldre måleri (undersökningen tycks dock ha varit koncentrerad till norra väggen)…”På vissa väggpartier hade dock den äldre putsen tydligen vid en föregående restaurering tämligen fullständigt bortknackats och ersatts med ett nytt ganska tjockt putslager. Enligt uppgifter av äldre personer i församlingen lära vid detta arbete spår av kalkmålningar ha påträffats åtminstone å norra långväggen”. Det hela är förvånande, då kyrkoherden 1933 själv hade upptäckt på södra väggen ”vacker ornamentering över portalen till gamla vapenhuset”, i samband med tillsyn av elledningar. Kyrkoherden ansåg att detta var en upptäckt, som anger att ”oljemålningar ingalunda saknas inom kyrkans murar”. En tidningsuppgift, författad av Ernst Westerlund från 1925 berättar, på ”åtminstone de två äldre valven varit försedda med målningar i någon blå, möjligen roströd färg”. Då man vid sista restaureringen (1909) skrapade av kalkputsen, framträdde de tämligen välbevarade bilderna. De som utförde arbetet uppgav att ”färgen satt väl fast”, varför artikelförfattaren ansåg att ”man kan hava hopp om att målningarna i en framtid kunna räddas”. Något nedknackande av den befintliga putsen tycks inte ha skett vid denna tid. Bänkarna i det gamla vapenhuset (lillkyrkan), flyttade till sidoväggarna. Nytt trägolv innanför altarringen. Nytt trägolv på läktarna. Ny plyschklädsel på altarringen. Ny värmeanläggning med varmvattenssystem, istället för det äldre varmluftssystemet. Radiatorer tillkom. Omdragning av elledningar. Fönsteröppningen vid sidan av koret försågs med antikglas och blyspröjsar. Ljuskandelabrar, från ca 1909, av järn på ömse sidor av korfönstret borttogs. Ny dopfunt av Ignaberga sten, ritad av David Wretling, Umeå. Huggen av Artur Sandin. Relieferna troligen skulpterade av Wretling. Nytt dopfat. Antependium och två nya mässkrudar anskaffade. Vävda mattor i gång, sakristia och vapenhus. Ommålning av fastinredning. Enligt brev från RAÄ, skulle ev äldre framtagna färglager på bänkar, läktarbarriär och orgelfasad o dy, skulle övervägas om färgerna kunde framtagas eller ligga till grund för ommålningen. Om inte detta kunde ske skulle kulörerna anpassas efter predikstolen. Ommålning av läktarbröstning och orgelfasad. Ommålning av bänkarna i kyrkan i en grågrön färgton med marmorerade gavlar. Ommålning av altarringen i grågrön färgton med marmorerade speglar i tegelbrunt. Korbänkarna målade i tegelbrunt. Restaurering av predikstol. Den befintliga färgen var vit. Det undre färglagret var illa medfaret och till stora delar borta. Med ledning av de färgrester som fanns kvar ommålades predikstolen helt av Otto Wretling. Pelarna målades ljusgula med i blått skiftande marmoreringar. Figurerna på predikstolen målades i guld mot varmt tegelrött, med förgyllda arkader mot grön botten. Listerna målades blå med förgyllda maskaroner och fältfigurer i gråbeige. Ljudhimmelns figurer målades gråbeige med försilvrade änglar på krönande uppsatser. Listerna förgylldes. Undertaket målades ljusblått. Trappan till predikstolen målades i mörkbrunt med speglar i brun och grön marmorering. Ramarna förgylldes. Predikstolens språkband är målade i guld, vilka ursprungligen var svarta (vilka hade kunnat konserverats fram i denna färg), men p g a missförstånd blev guldfärgade. Krucifixet målades i samma färgton som tidigare (Kristusfiguren målades i vitt och guld, borttaget 1986). Järnlänkarna till de stora ljuskronorna målades svarta och träkulorna till de samma målades gula. Restaurering av mässhake i svart silkesammet. Banden lagade och putsade. Det gråbruna fodret sparades som mellanlägg och ett nytt foder av svart chantung tillkom.
Upphovsman	Birger Dahlberg (Arkitekt)

År 1934 - 1937 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering av arkitekt Birger Dahlberg, Skellefteå. *Utvändig revetering (puts) och kalkfärgning. Ommålning av hela exteriören i vitt. Den gamla putsen avlägsnades då det visade sig under arbetets gång att den satt för löst (detta var ej planerat från början. Något beslut från RAÄ tycks inte ha inhämtats). *Dräneringsdike grävt på norra sidan, 1,2 meter djupt. Detta skulle antingen fyllas med grovt grus och granris och därefter återfyllas eller förses med dräneringsrör av oglacerat tegel samt grus. *Stentrappa till huvudingången. Invändigt. *Nytt glasfönster i det gamla vapenhuset (antikglas i blyspröjsomfattning). *Nytt glasfönster med blyspröjs insatt i södra korfönstret. *Nytt bottenbjälklag. Det gamla träbjälklaget revs. Markytan avplanad och uppfylld med grus och sand som packades väl. På uppfyllnaden göts 10 cm betongplatta med korsarmering. På detta ströks asfaltmastix. Asfaltisoleringen ströks även mot angränsande murytor. På betongplattan lades sparrar. Mellan åsarna lades kalkgrus. Ovanpå detta lades trägolvet. Antingen skulle de gamla golvplanken användas, efter det att de hyvlats eller så skulle nytt trägolv inläggas i kyrkan, sakristian och gamla vapenhuset. Runt väggarna lades profilerade golvsocklar. I vapenhuset lades hyvlade kalkstenshällar. Kalkstenen lades på cementbruk på underliggande grovsats. *Ny läktarbarriär på korläktaren, som bättre anslöt till orgelläktaren. Golvet på korläktaren hyvlat. *I koret på vardera sida altaret skulle en bänk anbringas, i stil med övriga bänkar. *Invändig vattrivning och kalkfärgning av väggarna (Hälsingborgs dubbelstampad kalk). År 1935 gjordes en undersökning, om äldre kalkmåleri fanns under senare putslager. Väggar och valvanfang undersöktes på ett flertal ställen, utan spår av äldre måleri (undersökningen tycks dock ha varit koncentrerad till norra väggen)…”På vissa väggpartier hade dock den äldre putsen tydligen vid en föregående restaurering tämligen fullständigt bortknackats och ersatts med ett nytt ganska tjockt putslager. Enligt uppgifter av äldre personer i församlingen lära vid detta arbete spår av kalkmålningar ha påträffats åtminstone å norra långväggen”. Det hela är förvånande, då kyrkoherden 1933 själv hade upptäckt på södra väggen ”vacker ornamentering över portalen till gamla vapenhuset”, i samband med tillsyn av elledningar. Kyrkoherden ansåg att detta var en upptäckt, som anger att ”oljemålningar ingalunda saknas inom kyrkans murar”. En tidningsuppgift, författad av Ernst Westerlund från 1925 berättar, på ”åtminstone de två äldre valven varit försedda med målningar i någon blå, möjligen roströd färg”. Då man vid sista restaureringen (1909) skrapade av kalkputsen, framträdde de tämligen välbevarade bilderna. De som utförde arbetet uppgav att ”färgen satt väl fast”, varför artikelförfattaren ansåg att ”man kan hava hopp om att målningarna i en framtid kunna räddas”. Något nedknackande av den befintliga putsen tycks inte ha skett vid denna tid. *Bänkarna i det gamla vapenhuset (lillkyrkan), flyttade till sidoväggarna. *Nytt trägolv innanför altarringen. *Nytt trägolv på läktarna. *Ny plyschklädsel på altarringen. *Ny värmeanläggning med varmvattenssystem, istället för det äldre varmluftssystemet. Radiatorer tillkom. *Omdragning av elledningar. *Fönsteröppningen vid sidan av koret försågs med antikglas och blyspröjsar. *Ljuskandelabrar, från ca 1909, av järn på ömse sidor av korfönstret borttogs. *Ny dopfunt av Ignaberga sten, ritad av David Wretling, Umeå. Huggen av Artur Sandin. Relieferna troligen skulpterade av Wretling. Nytt dopfat. *Antependium och två nya mässkrudar anskaffade. *Vävda mattor i gång, sakristia och vapenhus. Ommålning av fastinredning. Enligt brev från RAÄ, skulle ev äldre framtagna färglager på bänkar, läktarbarriär och orgelfasad o dy, skulle övervägas om färgerna kunde framtagas eller ligga till grund för ommålningen. Om inte detta kunde ske skulle kulörerna anpassas efter predikstolen. *Ommålning av läktarbröstning och orgelfasad. *Ommålning av bänkarna i kyrkan i en grågrön färgton med marmorerade gavlar. *Ommålning av altarringen i grågrön färgton med marmorerade speglar i tegelbrunt. *Korbänkarna målade i tegelbrunt. *Restaurering av predikstol. Den befintliga färgen var vit. Det undre färglagret var illa medfaret och till stora delar borta. Med ledning av de färgrester som fanns kvar ommålades predikstolen helt av Otto Wretling. Pelarna målades ljusgula med i blått skiftande marmoreringar. Figurerna på predikstolen målades i guld mot varmt tegelrött, med förgyllda arkader mot grön botten. Listerna målades blå med förgyllda maskaroner och fältfigurer i gråbeige. Ljudhimmelns figurer målades gråbeige med försilvrade änglar på krönande uppsatser. Listerna förgylldes. Undertaket målades ljusblått. Trappan till predikstolen målades i mörkbrunt med speglar i brun och grön marmorering. Ramarna förgylldes. Predikstolens språkband är målade i guld, vilka ursprungligen var svarta (vilka hade kunnat konserverats fram i denna färg), men p g a missförstånd blev guldfärgade. *Krucifixet målades i samma färgton som tidigare (Kristusfiguren målades i vitt och guld, borttaget 1986). *Järnlänkarna till de stora ljuskronorna målades svarta och träkulorna till de samma målades gula. *Restaurering av mässhake i svart silkesammet. Banden lagade och putsade. Det gråbruna fodret sparades som mellanlägg och ett nytt foder av svart chantung tillkom.

Upphovsman

Birger Dahlberg (Arkitekt)

År 1954 - 1955 Ändring - restaurering
Åtgärd	Inredande av brudkammare samt toalett i anslutning till vapenhuset i kyrkan. Därmed borttogs ena trappuppgången till läktaren (Bengt Lidström, VAB). Trappan skulle märkas och emballeras, så att den vid behov kunde återinsättas (oklart om så skedde). Vatten och avlopp indraget till sakristian. Skåp för mässkrudar och linne i sakristian. *Rengöring av väggarna med franskbröd.
Upphovsman	Bengt Lidström (Arkitekt)

År 1964 - 1964 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering av sakristian (VAB). Skåp för skrudar och ljusstakar installerat. Upphängningsanordning för håvar. Rostfri bänk för diskning av nattvardskärl. Väggskåp för inbyggnad av förstärkaranläggning mm. Garderobskåp för kyrkpersonal. Brand och inbrottssäkert fack för kyrksilver Nytt altare. Ny lucka till källare för nattvardsvin. *Nya möbler och armaturer.

År 1969 - 1969 Ändring - restaurering
Åtgärd	Mindre restaurering, efter förslag av Bo Tjernström, Skellefteå. Bänkarna förseddes med psalmbokhyllor och krokar. Ommålning av bänkarna i en ljusare färgskala. Befintligt färgskikt var från 1937 var mörk och dyster. Äldre färgskikt tycks ha borttagits. Ommålning av altarringen. Slipning av golv, vilket plastbehandlades.. Trappan till orgelläktaren förändrad. Utformad som en tät trätrappa med beläggning av korklinolium. Under läktaren erhölls ett mindre förråd. Ett trappräcke anbringades mot läktarplanet Ett skyddsräcke av trä med svarvade pinnar uppsattes på läktaren mot fönsterna. Golvet på läktaren klätt med sisalmatta. Läktaren möblerad med lösa stolar. Kapphylla och förvaringsskåp uppsatta. Enkel pendelarmatur uppsatt på läktaren. Eventuellt skulle en befintlig ljuskrona upphängas bakom orgeln *Heltäckningsmattor skulle läggas inom altarringen samt uppe på orgelläkaren.
Upphovsman	Bo Tjernström (Arkitekt)

År 1969 - 1969 Ändring - restaurering

Åtgärd

Mindre restaurering, efter förslag av Bo Tjernström, Skellefteå. *Bänkarna förseddes med psalmbokhyllor och krokar. Ommålning av bänkarna i en ljusare färgskala. Befintligt färgskikt var från 1937 var mörk och dyster. Äldre färgskikt tycks ha borttagits. *Ommålning av altarringen. *Slipning av golv, vilket plastbehandlades.. *Trappan till orgelläktaren förändrad. Utformad som en tät trätrappa med beläggning av korklinolium. Under läktaren erhölls ett mindre förråd. Ett trappräcke anbringades mot läktarplanet *Ett skyddsräcke av trä med svarvade pinnar uppsattes på läktaren mot fönsterna. Golvet på läktaren klätt med sisalmatta. Läktaren möblerad med lösa stolar. Kapphylla och förvaringsskåp uppsatta. *Enkel pendelarmatur uppsatt på läktaren. Eventuellt skulle en befintlig ljuskrona upphängas bakom orgeln *Heltäckningsmattor skulle läggas inom altarringen samt uppe på orgelläkaren.

Upphovsman

Bo Tjernström (Arkitekt)

År 1988 - 1988 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Utbyggt kor, för ökad plats för kören. Åtgärden skulle göras reversibel och det utökade korgolvet göras av trä. Därmed borttogs två bänkrader på vardera sida, längst fram. Förvaringsskåp för körpallar, planerades efter långväggen under predikstolen, men utfördes ej p g a erinring från RAÄ.. Den provisoriska handikapprampen i mittgången upp mot koret flyttad till nytt läge. Lösa stolar i bänkarnas färg, placerades i koret, till vänster. Ett litet altare skulle placeras i det gamla vapenhuset eller den s k lillkyrkan. *Två greppringar på gravsten i korgolvet borttagna p g a snubbelrisk.

År 1988 - 1988 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Utbyggt kor, för ökad plats för kören. Åtgärden skulle göras reversibel och det utökade korgolvet göras av trä. Därmed borttogs två bänkrader på vardera sida, längst fram. *Förvaringsskåp för körpallar, planerades efter långväggen under predikstolen, men utfördes ej p g a erinring från RAÄ.. *Den provisoriska handikapprampen i mittgången upp mot koret flyttad till nytt läge. *Lösa stolar i bänkarnas färg, placerades i koret, till vänster. *Ett litet altare skulle placeras i det gamla vapenhuset eller den s k lillkyrkan. *Två greppringar på gravsten i korgolvet borttagna p g a snubbelrisk.

År 1990 - 1992 Ändring - restaurering
Åtgärd	Fasadrestaurering (Martin Widmark, VAB). Putslagning med kalkbruk och ommålning med kalkfärg, p g a trasig puts och sprickbildningar, speciellt upptill i fönstersmygar. På en del förankringsjärn hade putsen lossnat. På de ställen där putsen lagades, utfördes putsningen i tre skickt med grundning, utstockning och ytputs. Ommålning av fönster utvändigt. Ommålning av stuprör. Ankarjärn, stuprör, fönsterbleck och övrig plåtbeslagning ommålades. Komplettering av plåtbeslag. Schaktning och återställande av markytor vid socklar. Komplettering av fönster med ytterliggare en glasruta med aluminiumprofil planerade, men utfördes ej p g a erinring från RAÄ. Istället tätades fönsterna på ett traditionellt sätt. *Konservering av grön mässhake, från Libraria 1949. Konserverad av Libraria. Tvättning. Nytt mellanfoder.

År 1990 - 1992 Ändring - restaurering

Åtgärd

*Fasadrestaurering (Martin Widmark, VAB). *Putslagning med kalkbruk och ommålning med kalkfärg, p g a trasig puts och sprickbildningar, speciellt upptill i fönstersmygar. På en del förankringsjärn hade putsen lossnat. På de ställen där putsen lagades, utfördes putsningen i tre skickt med grundning, utstockning och ytputs. *Ommålning av fönster utvändigt. *Ommålning av stuprör. *Ankarjärn, stuprör, fönsterbleck och övrig plåtbeslagning ommålades. *Komplettering av plåtbeslag. *Schaktning och återställande av markytor vid socklar. *Komplettering av fönster med ytterliggare en glasruta med aluminiumprofil planerade, men utfördes ej p g a erinring från RAÄ. Istället tätades fönsterna på ett traditionellt sätt. *Konservering av grön mässhake, från Libraria 1949. Konserverad av Libraria. Tvättning. Nytt mellanfoder.

År 1998 - 1998 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering av valvbågen, mellan östra och mellersta travén, där sprickor fanns. Arbetet utfördes av Husdoktorn/Mats Holmström, Stockholm. Beslut angående bergvärme

SKELLEFTEÅ LÖVÅNGERS PRÄSTBORD 9:75 - husnr 1, LÖVÅNGERS KYRKA (SANKTA ANNA KYRKA) Ny sökning Tillbaka till sökning