BORGHOLM RÄPPLINGE 16:6 - husnr 1, RÄPPLINGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| RÄPPLINGE KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1199 1802 - 1802 |
|
| Kalmar | |
| Borgholm | |
| Öland | |
| Räpplinge | |
| Räpplinge-Högsrums församling | |
| Växjö stift | |
| Tomtebygatan 40 | |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår Ej registrerat
Sockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. |
| År 1100 - 1199 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus | |
| År 1130 - 1170 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Torn | |
| År 1180 - 1220 Ändring - påbyggnad | |
|---|---|
| Torn | |
| År 1200 - 1250 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| Kapell vid långhusets nordmur. Idag återstår västgaveln. | |
|
Håkan Tanna (Byggmästare) |
|
| År 1230 - 1250 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör | |
|---|---|
| Långhusets sydportal | |
|
Håkan Tanna (Byggmästare) |
|
| År 1642 - 1642 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunt | |
| År 1755 - 1755 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsats | |
|
Jonas Berggren (Konstnär - Bildhuggare) |
|
| År 1762 - 1762 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstol | |
|
Jonas Berggren (Konstnär - Bildhuggare) |
|
| År 1802 - 1802 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| Långhuset breddat mot norr | |
|
Henrik Wermelin (Byggmästare) |
|
| År 1802 - 1802 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
| Sakristia | |
|
Henrik Wermelin (Byggmästare) |
|
| År 1802 - 1802 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Den medeltida klövsadelkyrkan ombyggdes kraftigt och gavs en nyklassicistisk utformning som till största delen överensstämmer med dagens. (2006) | |
| År 1820 - 2001 Ändring | |
|---|---|
| 1820 Det medeltida tornet byggdes om och dess krenelerade, gavelförsedda avslutning ersattes av en lanternin med halvsfärisk huv och kort spira. 1841 el. 42 Korgolvet försågs med dagens gravhällar och kan eventuellt ha höjts ca 60 cm. 1856 Orgelfasaden byggdes efter ritning av L. Hawerman. ATA 1897 Kaminer från Kallinge bruk installerades i kyrkan. ATA 1905 Vapenhuset på långhusets södra sida revs. Rökrör i tegel uppmurades mellan valvet och tegeltaket. Den slutna bänkinredningen ersattes av dagens nygotiska öppna bänkinredning (vilken gjorts med Madesjö kyrkas bänkinredning som förlaga). Ett upphöjt trägolv lades in i bänkkvarteren ovanpå det befintliga stengolvet. Korgolvet som till stor del bestod av gravhällar höjdes så att det hamnade i jämnhöjd med det nyinlagda trägolvet i bänkkvarteren (ca 15 cm). Den tidigare läktartrappan (i form av en stege) byttes mot en bekvämare. Det sluttande golvet på läktaren försågs med gradänger. Bänkarna på läktaren reparerades och gjordes bekvämare. Kyrkan målades interiört, med undantag för bänkarna vilka lämnades omålade. Väggarna målades med limfärg i sandstenskulör. Exterört kalkrappades torn och långhus. 1920 Den ursprungliga orgeln ersattes av en ny byggd av Olof Hammarberg i Göteborg. 1929 Renovering under arkitekt G. Pauli, byggmästare Karl Axel Karlsson, Gärdslösa, målning och förgyllning av E. Johansson, Borgholm. För utförligare beskrivning av renoveringen se Förslag till restaurering av Räpplinge kyrka. Exteriör: Hela kyrkan rengjordes och kalkades i gråvit ton. Den medeltida södra porten rengjordes från putslager och konserverades. Tornets västra entré breddades och försågs med ny dörr. De gamla beslagen återmonterades. Takets understrukna enkupiga tegel nedplockades, takstolar förstärktes, takfallen läktades om och försågs med tjärat spån och det rengjorda teglet återlades. Komplettering av teglet gjordes från redskapsbodens tak vilket i sin tur omlades med annat enkupigt tegel. Omålade partier av galvaniserad plåt svartmålades. Interiör: Långhusets tak isolerades. De södra och norra väggarnas fem fönster försågs med innerbågar i trä glasade men vanligt fönsterglas. De två kaminerna i främre delen av bänkkvarteren togs bort och ersattes av luftburen centralvärme. Under norra delen av långhuset anlades källare för centralvärme med varmluftssystem. I samband med grävningar för källaren påträffades delar av grunden till det medeltida långhusets nordmur och sakristia. Det slutna bänkkvarteret i koret tillkom och ersatte två öppna bänkrader med främre skärm. Predikstolstaket utökades till femkantig form så at det i storlek överensstämde med korgen. Det hängdes även något högre och duvan togs loss och hängdes på traditionellt vis i ljudtaket. Predikstol och baldakin restaurerades. Taklisten målades i olika färg på olika partier av profilen. Enligt arbetsbeskrivningen kalkades väggarna i ljus färgton, fönstersmygarna ytterligare något ljusare och försågs med sparsam dekor i tunn, lätt marmorering eller uppdragning av lister. Marmorering eller uppläggning av lister skulle endast förekomma sparsamt. Bänkarna målades gröna med gulddetaljer. Altarringen kläddes och stoppades om. På läktarbröstet monterades fem oljemålningar på duk (utförda av E. Jerken) i profilerat, målat och delvis förgyllt ramverk. Korets fönster försågs med glasmålningar av konstnär E. Jerken. Även läktarbarriären försågs med målningar utförda av Jerken som också bättrade på färgerna i altartavlan från 1600-talet. Kyrkorummet försågs med en del äldre inventarier som hört till den tidigare kyrkan. Sakristian: Inreddes med skåp och bänkar, bord och stol ritade av Pauli. Nytt golv lades in. Väggar målades i matt oljefärg, taklist i rent vitt och taket i kraftigare, ”tämligen klar färgton”. Vapenhuset: Väggar vitkalkades, dörrar oljemålades i ljust gråblå ton. Mellan långhus och vapenhus återfanns en romansk valvbåge vilken frilades och fick utgöra entré till kyrkorummet. En innerdörr placerades i tornets västra dörröppning. 1957-58 Kyrkan renoverades under arkitekt Gösta Gerdsiö: Värmeledning lades in vilket medförde att golvet längs kyrkans långväggar togs upp. I samband med detta gjordes betongförstärkning i väggarnas underkant. Vid upptagningen av golvet påträffades ett flertal rester av grundmurar för den äldre kyrkan liksom en valvbåge tillhörig ett kapell som varit en del av den gamla kyrkan. För utförlig information om detta se Anteckningar i samband med restaurering av Räpplinge kyrka på Öland, Gösta Gerdsiö 1959, KLM top.ark. Trappan som ledde från kyrkorummets norra del upp till läktaren ersattes av en ny som istället lades i kyrkorummets sydvästra del. Detta för att kunna frilägga och ge rättvisa år den medeltida valvnischen med fönster och intakt, medeltida puts som hittades i den västra murens norra del vid renoveringen. Trätrappan i vapenhuset togs bort och ersattes av den vid renoveringen funna trappan i tornets södra mur vars dörröppning gavs en ny dörr. Predikstolens bemålning i guld och vitt togs bort och dess ursprungliga färgsättning togs fram. Kyrkan gavs en ny färgsättning i samarbete mellan Gerdsiö och konservator S. Wahlgren. Takets täckande bemålning ersattes av en tunn lasyr som lät trät synas igenom. De tidigare vita väggarna gavs en ljusgrå kulör och bänkarna målades i mörkrött. 1959 Altaruppsatsen konserverades av Sven Wahlgren. Ursprungs bemålningen togs fram och retuscherades. 1965 Ny orgel byggdes av A. Mårtensson, Lund 1966 Under arkitekt Sigge Ullén utfördes nedanstående förändringar av kyrkan: Likvagnsboden i nordväst revs. Sakristians fasta inredning på den östra väggen avkortades för att ge plats åt en dörröppning i öster. Ny dörröppning togs upp mellan kyrkogården och sakristian i öster. För utförligare information se Förslag till renovering av Räpplinge kyrka och uppförande av en ny redskapsbod 1965 Murverksdokumentation genomfördes i samband med en yttre renovering av kyrkan. För utförligare information se skrivelse till riksantikvarieämbetet från Ragnhild Boström för Sveriges kyrkor 1966. 1976 Schaktning för avlopp gjordes under sakristian. 1983-84 Inre och yttre renovering genomfördes av arkitektkontor Eriksson och Folenius (för utförligare beskrivning se Eriksson och Folenius byggnads –, målnings och rumsbeskrivning 1983-08-19, ATA): Exteriör: Ytterdörr i väster med överljus byttes ut, befintliga beslag återmonterades. Omålade ytterdörrar och portar inkl. karmar målades med täckande linoljefärg. Fönster kittades om och trasigt glas byttes. Interiör: Altarring kläddes och målades om. Tak och väggar målades Dörr till sakristia målades om. Undersida läktare och pelare till läktare målades. Läktartrappans räcke byttes ut och antalet räckesståndare dubblerades men befintlig överliggare och ståndare behölls. Läktarens golv närmast läktarbarriären höjdes i nivå med den lägsta gradängen. De fyra främsta bänkarna på läktarens norra sida togs bort. Räcke i rundstål monterades på läktarbarriären. Golv i långhusets bänkkvarter byttes ut och lackades. I sakristian slipades och lackades, golv, bord, väggfasta bänkar och skåp. I tornrummet ovan vapenhuset lades nytt golv. Predikstol och altaruppsats restaurerades av konservator Ola Westerudd. På predikstolen var det främst de förgyllda partierna som konserverades och de förgyllda ramarna kring relieferna återfick en tidigare grå kulör. På altaruppsatsen utfördes främst lagning av torksprickor och bakgrunden till korsnedtagningscenen gavs en ljusare blå kulör. En kulör som framtagits under den befintliga bemålningen. 1984 Bänkrader under läktare togs bort. Anders Westerlund 1992 Byte till kopparplåt på tornets tak. Anders Westerlund 2000 Sakristians tak med rödmålad plåt lagd före 1940 byttes ut mot kopparplåt. KLM top.ark. 2001 Orgeln från 1965 renoverades av O. Mårtenssons Orgelfabrik, Lund. Orgelfasaden målades med grön umbra. Kulören togs upp från färglagret under det översta. Manual, spelbord, bänk och pedaler målades ej. Förgyllningen rengjordes och den målade texten fylldes i där behov fanns. Målningsarbetena utfördes av J & B Wallin, Borgholm. För utförligare information se rapport KLM 225-5927-00, 2251894-01 | |
| År 1820 - 2001 Ändring | |
|---|---|
| 1820 Det medeltida tornet byggdes om och dess krenelerade, gavelförsedda avslutning ersattes av en lanternin med halvsfärisk huv och kort spira. 1841 el. 42 Korgolvet försågs med dagens gravhällar och kan eventuellt ha höjts ca 60 cm. 1856 Orgelfasaden byggdes efter ritning av L. Hawerman. ATA 1897 Kaminer från Kallinge bruk installerades i kyrkan. ATA 1905 Vapenhuset på långhusets södra sida revs. Rökrör i tegel uppmurades mellan valvet och tegeltaket. Den slutna bänkinredningen ersattes av dagens nygotiska öppna bänkinredning (vilken gjorts med Madesjö kyrkas bänkinredning som förlaga). Ett upphöjt trägolv lades in i bänkkvarteren ovanpå det befintliga stengolvet. Korgolvet som till stor del bestod av gravhällar höjdes så att det hamnade i jämnhöjd med det nyinlagda trägolvet i bänkkvarteren (ca 15 cm). Den tidigare läktartrappan (i form av en stege) byttes mot en bekvämare. Det sluttande golvet på läktaren försågs med gradänger. Bänkarna på läktaren reparerades och gjordes bekvämare. Kyrkan målades interiört, med undantag för bänkarna vilka lämnades omålade. Väggarna målades med limfärg i sandstenskulör. Exterört kalkrappades torn och långhus. 1920 Den ursprungliga orgeln ersattes av en ny byggd av Olof Hammarberg i Göteborg. 1929 Renovering under arkitekt G. Pauli, byggmästare Karl Axel Karlsson, Gärdslösa, målning och förgyllning av E. Johansson, Borgholm. För utförligare beskrivning av renoveringen se Förslag till restaurering av Räpplinge kyrka. Exteriör: Hela kyrkan rengjordes och kalkades i gråvit ton. Den medeltida södra porten rengjordes från putslager och konserverades. Tornets västra entré breddades och försågs med ny dörr. De gamla beslagen återmonterades. Takets understrukna enkupiga tegel nedplockades, takstolar förstärktes, takfallen läktades om och försågs med tjärat spån och det rengjorda teglet återlades. Komplettering av teglet gjordes från redskapsbodens tak vilket i sin tur omlades med annat enkupigt tegel. Omålade partier av galvaniserad plåt svartmålades. Interiör: Långhusets tak isolerades. De södra och norra väggarnas fem fönster försågs med innerbågar i trä glasade men vanligt fönsterglas. De två kaminerna i främre delen av bänkkvarteren togs bort och ersattes av luftburen centralvärme. Under norra delen av långhuset anlades källare för centralvärme med varmluftssystem. I samband med grävningar för källaren påträffades delar av grunden till det medeltida långhusets nordmur och sakristia. Det slutna bänkkvarteret i koret tillkom och ersatte två öppna bänkrader med främre skärm. Predikstolstaket utökades till femkantig form så at det i storlek överensstämde med korgen. Det hängdes även något högre och duvan togs loss och hängdes på traditionellt vis i ljudtaket. Predikstol och baldakin restaurerades. Taklisten målades i olika färg på olika partier av profilen. Enligt arbetsbeskrivningen kalkades väggarna i ljus färgton, fönstersmygarna ytterligare något ljusare och försågs med sparsam dekor i tunn, lätt marmorering eller uppdragning av lister. Marmorering eller uppläggning av lister skulle endast förekomma sparsamt. Bänkarna målades gröna med gulddetaljer. Altarringen kläddes och stoppades om. På läktarbröstet monterades fem oljemålningar på duk (utförda av E. Jerken) i profilerat, målat och delvis förgyllt ramverk. Korets fönster försågs med glasmålningar av konstnär E. Jerken. Även läktarbarriären försågs med målningar utförda av Jerken som också bättrade på färgerna i altartavlan från 1600-talet. Kyrkorummet försågs med en del äldre inventarier som hört till den tidigare kyrkan. Sakristian: Inreddes med skåp och bänkar, bord och stol ritade av Pauli. Nytt golv lades in. Väggar målades i matt oljefärg, taklist i rent vitt och taket i kraftigare, ”tämligen klar färgton”. Vapenhuset: Väggar vitkalkades, dörrar oljemålades i ljust gråblå ton. Mellan långhus och vapenhus återfanns en romansk valvbåge vilken frilades och fick utgöra entré till kyrkorummet. En innerdörr placerades i tornets västra dörröppning. 1957-58 Kyrkan renoverades under arkitekt Gösta Gerdsiö: Värmeledning lades in vilket medförde att golvet längs kyrkans långväggar togs upp. I samband med detta gjordes betongförstärkning i väggarnas underkant. Vid upptagningen av golvet påträffades ett flertal rester av grundmurar för den äldre kyrkan liksom en valvbåge tillhörig ett kapell som varit en del av den gamla kyrkan. För utförlig information om detta se Anteckningar i samband med restaurering av Räpplinge kyrka på Öland, Gösta Gerdsiö 1959, KLM top.ark. Trappan som ledde från kyrkorummets norra del upp till läktaren ersattes av en ny som istället lades i kyrkorummets sydvästra del. Detta för att kunna frilägga och ge rättvisa år den medeltida valvnischen med fönster och intakt, medeltida puts som hittades i den västra murens norra del vid renoveringen. Trätrappan i vapenhuset togs bort och ersattes av den vid renoveringen funna trappan i tornets södra mur vars dörröppning gavs en ny dörr. Predikstolens bemålning i guld och vitt togs bort och dess ursprungliga färgsättning togs fram. Kyrkan gavs en ny färgsättning i samarbete mellan Gerdsiö och konservator S. Wahlgren. Takets täckande bemålning ersattes av en tunn lasyr som lät trät synas igenom. De tidigare vita väggarna gavs en ljusgrå kulör och bänkarna målades i mörkrött. 1959 Altaruppsatsen konserverades av Sven Wahlgren. Ursprungs bemålningen togs fram och retuscherades. 1965 Ny orgel byggdes av A. Mårtensson, Lund 1966 Under arkitekt Sigge Ullén utfördes nedanstående förändringar av kyrkan: Likvagnsboden i nordväst revs. Sakristians fasta inredning på den östra väggen avkortades för att ge plats åt en dörröppning i öster. Ny dörröppning togs upp mellan kyrkogården och sakristian i öster. För utförligare information se Förslag till renovering av Räpplinge kyrka och uppförande av en ny redskapsbod 1965 Murverksdokumentation genomfördes i samband med en yttre renovering av kyrkan. För utförligare information se skrivelse till riksantikvarieämbetet från Ragnhild Boström för Sveriges kyrkor 1966. 1976 Schaktning för avlopp gjordes under sakristian. 1983-84 Inre och yttre renovering genomfördes av arkitektkontor Eriksson och Folenius (för utförligare beskrivning se Eriksson och Folenius byggnads –, målnings och rumsbeskrivning 1983-08-19, ATA): Exteriör: Ytterdörr i väster med överljus byttes ut, befintliga beslag återmonterades. Omålade ytterdörrar och portar inkl. karmar målades med täckande linoljefärg. Fönster kittades om och trasigt glas byttes. Interiör: Altarring kläddes och målades om. Tak och väggar målades Dörr till sakristia målades om. Undersida läktare och pelare till läktare målades. Läktartrappans räcke byttes ut och antalet räckesståndare dubblerades men befintlig överliggare och ståndare behölls. Läktarens golv närmast läktarbarriären höjdes i nivå med den lägsta gradängen. De fyra främsta bänkarna på läktarens norra sida togs bort. Räcke i rundstål monterades på läktarbarriären. Golv i långhusets bänkkvarter byttes ut och lackades. I sakristian slipades och lackades, golv, bord, väggfasta bänkar och skåp. I tornrummet ovan vapenhuset lades nytt golv. Predikstol och altaruppsats restaurerades av konservator Ola Westerudd. På predikstolen var det främst de förgyllda partierna som konserverades och de förgyllda ramarna kring relieferna återfick en tidigare grå kulör. På altaruppsatsen utfördes främst lagning av torksprickor och bakgrunden till korsnedtagningscenen gavs en ljusare blå kulör. En kulör som framtagits under den befintliga bemålningen. 1984 Bänkrader under läktare togs bort. Anders Westerlund 1992 Byte till kopparplåt på tornets tak. Anders Westerlund 2000 Sakristians tak med rödmålad plåt lagd före 1940 byttes ut mot kopparplåt. KLM top.ark. 2001 Orgeln från 1965 renoverades av O. Mårtenssons Orgelfabrik, Lund. Orgelfasaden målades med grön umbra. Kulören togs upp från färglagret under det översta. Manual, spelbord, bänk och pedaler målades ej. Förgyllningen rengjordes och den målade texten fylldes i där behov fanns. Målningsarbetena utfördes av J & B Wallin, Borgholm. För utförligare information se rapport KLM 225-5927-00, 2251894-01 | |
| År 1902 - 1902 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredning | |