Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND HAMRA KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, HAMRA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

491-2.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
HAMRA KYKA (akt.), HAMRA KYRKA (akt.)

1240 - 1259

1300 - 1330

Gotland
Gotland
Gotland
Hamra
Hoburgs församling
Visby stift
Hamra kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2015

Hamra har i jämförelse med övriga gotländska medeltidskyrkor en ovanlig byggnadshistoria. Den nuvarande kyrkans västra del med det asymmetriskt placerade tornet utgör rester av korpartiet till en planerad treskeppig basilika. Dess kor med tvärskepp och torn över tvärskeppsmitten byggdes omkring 1250, basilikans långhus kom däremot aldrig till utförande.

I början av 1300-talet revs den södra tvärskeppsarmen samt koret (utom södra väggen) i samband med att kyrkan byggdes om för gotländska förhållanden mera normal, tvåskeppig hallkyrka med ett rakslutet kor i öster. Ett planerat, stort västtorn som ersättning för det äldre tornet ko...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning
Gravsten med kors i relief (i långhusets golv).
År 1170 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt

Semi-Byzantios (Konstnär - Bildhuggare)

År 1170 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av ”Semi-Byzantios”.

Semi-Byzantios (Konstnär)

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Torn
Torn. Byggt som centraltorn till en äldre kyrka med korsarmar.
År 1230 - 1270 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Nordportal och överliggande fönster
År 1240 - 1259 Nybyggnad
Kor, tvärskepp och torn (över korsmitten) till planerad treskeppig basilika byggdes (varav tornet och N tvärskeppsarmen återstår).
År 1300 - 1330 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor. Stenmaterial från den äldre kyrkan återanvändes i koret. Även spår av murverk i valvbågar och vattentak.
År 1300 - 1330 Nybyggnad - Korparti
Kor. Stenmaterial från den äldre kyrkan, såsom portal och fönsteromfattningar, återanvändes vid ombyggnaden.
År 1300 - 1329 Ändring - ombyggnad
Ombyggnad av kyrkan med införlivande av tornet och den N tvärskeppsarmen med nytt kor och ett nytt långhus. Långhusportalen.
År 1340 - 1359 Arkitekturbunden utsmyckning
Triumfkrucifix.
År 1370 - 1370 Fast inredning - orgel
år 1370 ?. Positiv (orgel), senare använt som sakristiskrank (1700-talet), numera försvunnen.
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar, passionsfris på norra väggen
År 1400 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
omkring 1400 Träskulptur föreställande S:t Göran. Altarskåp (delvis bevarat).
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning
Målningar i långhuset av ”Passionsmästaren”. Träskulptur föreställande Kristus som smärtornas man.

Passionsmästaren (Konstnär)

År 1600 - 1629 Fast inredning - predikstol
Predikstol.
År 1700 - 1730 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar på valv
År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
År 1700 - 1729 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Långhusvalven målades.
År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning.
År 1709 - 1709 Ändring
Stormskada på långhus- eller sånghustaket, taket sänkt(?).
År 1721 - 1721 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Altarskranket målades.
År 1729 - 1729 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia
År 1775 - 1775 Ändring
Nytt portblad i S tornportalen.
År 1778 - 1778 Åsknedslag
Åsknedslag i tornet, skador på murverken. ”kalkanstrykningen hade gått förlorad helt och hållet - - - så när som på ett ställe på N muren der passionshistorien al fresco från medeltiden var målad”. Detta ansågs som ett under och när kyrkan restaurerades behölls målningarna framme och restaurerades.
År 1792 - 1792 Specifika inventarier - altartavla
Altartavla av sandsten
År 1792 - 1792 Ändring - restaurering
Kyrkan restaurerades invändigt: Läktare (blå) uppfördes i V, predikstolen och bänkinredningen målades av Magnus Möller. Utrymmet under läkten kallades ”Svart Kammaren”. På läktaren stod en stor sädesbinge använd som sockenmagasin. Sakristian byggdes (BH anger 1790), senare använd som skolsal. Altartavla av sandsten, BH anger att den målades av J. Gardelin.

Johan Gardelin, Hemse (Konstnär)

Magnus Möller (Konstnär)

År 1792 - 1792 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten målades (1700-tal enl. GK). Valvmålningar, draperimålningar av J. Magnus Möller.
År 1800 - 1899 Fast inredning - orgel
Orgeln placerades på läktaren, i en nisch var alla träskulpturerna uppställda med undantag av triumfkrucifixet som hängde på N långhusväggen.
År 1824 - 1824 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan göts av Gerhard Horner, Stockholm.

Gerhard Horner (Klockgjutare)

År 1830 - 1830 Äldre kulturhistorisk inventering
Kyrkan beskrevs på följande sätt: Korgolvet är av ”slät sandsten, även så gången på manfolkssidan, den andra av bräder. - - - Ena takhalvan av tegel, den andra bräder. Utan vanligt torn är i dess ställe en tegelbetäckning över V delen av kyrkan där klockan hänger”.
År 1866 - 1866 Ändring - ombyggnad
omkring 1866 En äldre sakristia revs: ”Å norra sidomuren inledde för trenne år sedan ett högrakspetsig och ornamnetslös ingång till en liten sakristia, som betäcktes med tunnhvalf på verdelag i vester och öster och upplyses af ett litet spetsbågigt fönster åt norr. Denna sakristia har blifvit denrifven och i dess ställe en låg men stor sådan med platt trätak uppförd. - - - Skeppet, koret och den bortbrutna sakristian lära deremot tillkommit vid början af femtonde seklet.”
År 1868 - 1868 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Triumfkrucifixet hängde i triumfbågen.
År 1870 - 1899 Ändring - ombyggnad, fönster
Fönstren i långhusets S vägg vidgades.
År 1876 - 1877 Ändring - ombyggnad, yttertak
Torntaket spåntäcktes.
År 1887 - 1888 Fast inredning - orgel
Orgel byggd av M. J. Lindegren, Göteborg.

Mattias Johan Lindegren (Orgelbyggare)

År 1887 - 1887 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering, bl.a. målades altartavlan av Johan Gardelin i Hemse. Muralmålningarna kalkades över efter dokumentation (som förvaras i ATA).

Johan Gardelin, Hemse (Konstnär)

År 1906 - 1906 Ändring - ombyggnad, fönster
Blyglasfönster (arkitekt Nils Pettersson) som en del av en restaurering
År 1910 - 1910 Teknisk installation - värme
Uppvärmning med vedkamin i långhusets NÖ hörn
År 1953 - 1953 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm: Hängrännor på kor- och långhustaken, innerglas i fönstren, läktaren revs, dopfunten flyttades från triumfbågen till långhuset, predikstolens övermålning avlägsnades, det mittre bänkkvarteret togs bort, nya bänkar (luckorna bibehölls), muralmålningar togs fram och rekonstruerades (märkta med årtalet), elvärmeanläggning. Altartavlan målades om av målaren Gösta Lindström, det krönande ”eldfatet” avlägsnades och kalvariegruppen infogades. Orgeln omdisponerades av Andreas Thulesius.

Andreas Thulesius (Orgelbyggare)

Erik Fant (Arkitekt)

Gösta Lindström (Konstnär)

År 1973 - 1974 Ändring - restaurering, exteriör
Yttre restaurering efter förslag av Restaureringsteknik AB, Stockholm: Fasaderna putsades, nya kolonnetter i tornets ljudgluggar.
År 1973 - 1974 Ändring - ombyggnad
Åskledare, skorstenen revs, vindarna brandsektionerades, valven värmeisolerades, tegeltaken lades om över kor, långhus och sakristia, nytt vattendäck i tornet, tornets takstolar förstärktes och invändig avvattning monterades.
År 1988 - 1988 Specifika inventarier - textilskåp
Nytt textilskåp i sakristian
År 1994 - 1994 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby: Omläggning av teglet på samtliga takfall, nya hängrännor och stuprör, omläggning av tornets spåntak, putsreparation av fasaderna, naturstensytorna rengjordes och fönstren sågs över och renoverades. Ny åskledare. Klockdäcket reparerades. Fågelskyddsnät på träramar i ljudgluggarna. Skyddsräcken och landgångar monterades på vindarna. Trappgavelsporten putsades.

Jan Utas (Arkitekt)

År 1995 - 1995 Konservatorsarbeten
Portalerna konserverades av Stenkultur i Stockholm AB.

Stenkultur i Stockholm AB (Konservator)

År 1997 - 1997 Ändring - restaurering, interiör
Inre restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby: Putsen på väggar och valv i kyrkorummet reparerades, rengjordes och omkalkades. Muralmålningarna konserverades, den svarta bröstningen och valvstrålarna rekonstruerades. Draperimålningarna från mitten av 1700-talet rekonstruerades av konstnär Harald Norrby efter den dokumentation som gjordes innan de kalkades över samt efter de bevarade fragmenten. På sakristians väggar avlägsnades alkydfärgen och det äldsta kalkmålningsskiktet togs fram och rekonstruerades. Nytt golv lades in i sakristian. När golvet i sakristian togs upp påträffades grundmurarna efter en tidigare sakristia. El-värmeanläggningen förnyades. El-central i sakristans väggskåp. En av gördelbågarna i NV säkrades med järn. Trägolven i bänkkvarteren slipades och oljebehandlades. Bänkkvarteren försågs med fotstöd. Nytt podium/trappa till orgeln. Konservator C. H. Eliason konserverade altaruppsatsen som även rekonstruerades delvis. Altarskranket, predikstolen, bänkinredningen samt två skulpterade, medeltida krönspetsar, som påträffades i samband med restaureringen, konserverades. Kyrkans äldre kalvariegrupp bestående av den korsfäste Kristus samt Maria och Johannes konserverades och återfördes till kyrkan. Fönstren i långhuset tätades och försågs med kondensvattenuppsamlare.

C H Eliason (Konservator)

Harald Norrby (Konstnär)

Jan Utas (Arkitekt)

År 2001 - 2001 Fast inredning - orgel
Orgeln rekonstruerades till 1887 års utförande av orgelbyggare T. Svenske.

Tomas Svenske (Orgelbyggare)