Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND NÄS KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, NÄS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

518-7.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
NÄS KYRKA (akt.), NÄS KYRKA (akt.)

1182 - 1182

1250 - 1300

1250 - 1299

1296 - 1296

Gotland
Gotland
Gotland
Näs
Havdhems församling
Visby stift
Näs kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2010

Näs kyrka är – förutom sakristian – sin helhet uppförd under 1200-talets senare hälft. Den anses ha stått färdigt 1296, då det från detta år finns ett avlatsbrev från påven i vilket framgår att kyrkan var helgad åt Johannes Döparen. Sakristian tillfogades 1814.

1734 rasade en stor del av tornet sannolikt såväl tornhuven som de övre delarna av murverket. Kyrkans övriga tak skadades vid olyckan och väggar och valv fick stora sprickor. En stödmur mot tornets västra vägg sattes upp efter raset. Att tornet var ett känt sjömärke kan tyda på att det varit relativt högt innan raset men närmare uppgifter om detta saknas. Tornet avtäcktes ...

Läs mer i eget fönster

År 1182 - 1182 Nybyggnad
Årtal enligt Strelow, SvK anser det troligt att detta årtal avser en träkyrka och av denna förmodade träkyrka kan finns återanvända virken i tornet.
År 1200 - 1299 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfuntsfragment av sandsten och kalksten
År 1250 - 1300 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och torn.
År 1250 - 1300 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Ornamentala målningar i koret samt kvadermålning på triumfbågen
År 1250 - 1299 Nybyggnad
omkring 1250 – sent 1200-tal Den nuvarande kyrkan med kor, långhus och galleritorn uppfördes av sandsten med delar av dörromfattningarna av kalksten.
År 1270 - 1300 Nybyggnad - Korparti
Kor, rakslutet
År 1270 - 1300 Nybyggnad - Torn
Torn.Tornets nuvarande övervåning och spira från 1864
År 1296 - 1296 Nybyggnad
Kyrkan anses ha stått färdig eller i sådant skick att den kunde användas, från detta år finns ett avlatsbrev från påven i vilket det framgår att kyrkan var helgad åt Johannes Döparen. GK anger att kyrkan uppfördes i slutet av 1200-talet. Muralmålningar och möjligen skeppsristningar. Triumfkrucifix (GK anger tidigt 1300-tal) och dopfunt.
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Passionssvit i långhuset

Passionsmästarens verkstad (Konstnär)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Passionssvit.
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - ristning, interiör
1400-tal(?) Skeppsristning.
År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Muralmålning bl.a. i form av tjuvmjölkerskan.
År 1500 - 1599 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
omkring 1500. Muralmålningar.
År 1594 - 1594 Ändring
En altarklocka omnämns.
År 1600 - 1699 Fast inredning - skrank
Altarskrank. Korbänken antas ha tillkommit.
År 1670 - 1700 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt av sandsten, skänkt 1699
År 1690 - 1690 Ändring - restaurering
Tornet reparerades.
År 1692 - 1692 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats i sandsten
År 1692 - 1692 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats av sandsten, huggen i Burgsvik.
År 1699 - 1699 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten togs i bruk.
År 1700 - 1700 Fast inredning - predikstol
omkring 1700. Predikstolen stod längre in i kyrkan, predikstolstrappan, som var försedd med dörr, gick längs med triumfbågens innersida.
År 1700 - 1729 Underhåll
Tornet, som då var i dåligt skick, genomgick smärre reparationer.
År 1700 - 1799 Fast inredning - läktare
Läktare.
År 1706 - 1706 Fast inredning - predikstol
Predikstol (tillverkningsår osäkert), målad av Johan Hernell 1728

Johan Hernell (Konstnär)

År 1706 - 1706 Ändring - restaurering
Större reparation då takkonstruktionen förnyades, möjligen målades även interiören med muralmålningar (geometrisk dekor samt akantus). Kyrkbänkar. Predikstolen kan ha tillommit (GK anger omkring 1750).
År 1728 - 1728 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Altaruppsatsen, bänkarna och dopfunten målades av Johan Hernell, han målade även ”werdarebänken” (kyrkvärdsbänken). Bänkarna utökades med 10 kvarter i ringkammaren.

Johan Hernell (Konstnär)

År 1732 - 1732 Arkitekturbunden utsmyckning
En timsten köptes till kyrkogården.
År 1734 - 1734 Ändring - ombyggnad
Tornet förstördes: ”blåste Näs kyrktorn af, som warit för siöfarande en god rättelse (…) Detta tornet krossade Kyrkan i fallet så at hon behöfde stor reperation, fick fördenskul för utan den förra och hwad almogen sielf sammansköto, åter en collect A. 1740”. Hur stor del av tornet som rasade är inte känt. Kyrkans tak skadades vid olyckan, och väggar och valv fick stora sprickor. En stödmur mot tornets V vägg sattes upp efter raset.
År 1735 - 1735 Ändring
Bräder och kalk samt 3000 taktegel inköptes. Kortaket lagades.
År 1737 - 1737 Ändring - ombyggnad
En byggmästare fick betalt för ”Tornets förfärdigande”, troligen en provisorisk avtäckning.
År 1738 - 1738 Ändring
Kyrkan ansågs förfallen. Två kollekthåvar tillverkades av gördelmakaren Kullberg.
År 1739 - 1739 Underhåll - takomläggning
Betalades för ”teglets inläggiande”, troligen avses korets tak. Johan Hernell satte en duva, troligen under baldakinen.
År 1740 - 1740 Ändring - ombyggnad
1500 taktegel köptes in av rådman Bullmering, liksom kalk till teglens inläggning i långhuset.
År 1743 - 1743 Ändring
Kyrkan saknade torn och murarna var fortfarande svaga. Kyrkklockan var i gott stånd.
År 1753 - 1753 Äldre kulturhistorisk inventering
Kyrkan ansågs vara i gott skick ”men Tornet ropar effter hielp”.
År 1756 - 1756 Nybyggnad - Torn
En ny tornhuv byggdes av tornbyggaren Johan Suderbys, Gothem.

Johan Suderby (Tornresare)

År 1761 - 1761 Underhåll
Taken och valven reparerades bl.a. lades ett ankare av ek in ovanför triumfbågen.
År 1762 - 1762 Fast inredning - bänkinredning
Nya bänkar i tornrummet under läktaren.
År 1763 - 1763 Ändring
Nya dörrar tillverkades, kordörren försågs med ett litet fönster.
År 1770 - 1799 Äldre kulturhistorisk inventering
I tornrummets V del fanns ett spannmålsloft.
År 1773 - 1774 Ändring
Timstenen kasserades och en solvisare av ölandssten köptes.
År 1785 - 1785 Arkitekturbunden utsmyckning
Nummertavlan förärades kyrkan, den målades av en målare från Rone. En stock till timstenen köptes.
År 1786 - 1786 Ändring
En straffstock köptes. Fattigstocken anskaffades
År 1787 - 1787 Ändring - restaurering
Omfattande ut- och invändig reparation under ledning av murmästaren Tyke Wranstedt: ”späckad utanpå, samt innantill murarna jämnade och witlimade”. Den ”stora Stenpelaren som står å wästra sidan” togs bort.

Tyke Wranstedt (Hantverkare - Murare - Murarmästare)

År 1788 - 1789 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockgjutaren Lars Öfverström, Karlskrona, betalades för omgjutning av klockan med tillägg för ny metall.

Lars Öfverström (Klockgjutare)

År 1792 - 1792 Ändring - ombyggnad, golv
Nya golv av ölandskalksten lades i koret och i gångarna.
År 1795 - 1795 Arkitekturbunden utsmyckning
Timglaset, tillverkat i Stockholm, skänktes till kyrkan.
År 1796 - 1797 Ändring - ombyggnad
Tornets N portal murades igen och ersattes med ett fönster.
År 1803 - 1803 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Inventarier m.m. i kyrkan målades i berlinerblått och brunt av vaktmästaren Svante Hellqvist med hans egen färg och fernissa: Nya som gamla bänkar, skranket för spannmålsmagasinet, taket med stolparna, skåpsdörren i koret, ett litet bord och en stol, skriftepallen, fattigstocken, altarskranket, en bjälke under krucifixet och en lös bänk i koret m.m. Kyrkans V del användes som sockenmagasin (NS anger att magasinet bör vara inrättat under sent 1700-tal).

Svante Hellqvist (Övrig)

År 1814 - 1814 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia. Utvidgad 1862
År 1814 - 1814 Nybyggnad - Sakristia
Sakristian uppfördes på korets N sida (NS anger att den uppfördes 1813).
År 1826 - 1826 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan göts av Samuel Ch. Grönwall, Stockholm

Samuel Ch Grönwall (Klockgjutare)

År 1830 - 1830 Äldre kulturhistorisk inventering
En bänk omnämns ”öfverst på S långsidan i bredd med altaret”. Dopfunten hade spräcklig marmormålning. Triumfkrucifixet var troligen ännu bevarat i sin helhet och hängde ”under hvalfvet till höger om Predikstolen”.
År 1831 - 1831 Ändring
Ett psalmodikon inköptes. 1500 taktegel inköptes, vilka inte tycks ha lagts förrän 1841.
År 1839 - 1839 Ändring - ombyggnad
Nytt brädgolv lades i kyrkan, troligen i bänkkvarteren, då stengolv nyligen lagts in. Läktaren reparerades och förstorades.
År 1840 - 1840 Ändring - ombyggnad, fönster
Kyrkans fönster i S och V förstorades och försågs med rundbågiga träkarmar och bågar.
År 1841 - 1841 Ändring
Beslut togs att utvidga sakristian till sockenmagasinets storlek. En Mariaskulptur, skulpturer av de 12 apostlarna samt de tre vise männen (troligen från ett altarskåp) såldes som ved. Tegeltaken lagades(?).
År 1842 - 1842 Ändring - restaurering
Ut- och invändig reparation: Ny takresning och taklist samt tre stora rundbågiga fönster, kyrkan putsades ut- och invändigt. Ytterdörrarna kläddes med bräder och målades.
År 1858 - 1858 Fast inredning - port
Kyrkans stora dörr kick ett nytt lås, tillverkat av Olof Niklas Närström.

Olof Niklas Närström (Övrig)

År 1860 - 1860 Ändring - ombyggnad
En byggnadskommitté tillsattes för ombyggnad av tornet. Ett ritningsförslag upprättat av prosten J. G. Klingwall i Roma avslogs emellertid av Överståthållarämbetet, vilket istället presenterade en av okänd upphovsman utförd alternativ utformning, som redan året innan (!) godkänts av ämbetet.
År 1862 - 1862 Ändring - ombyggnad
Tornbygget utbjudet på entreprenad. Kyrkobyggaren N. Carlsson från Levide kontrakterades. Sakristian, som ansågs vara ”i högst bristfälligt skick”, utvidgades och byggdes om.

N Carlsson (Övrig)

År 1863 - 1863 Ändring
Församlingen anhöll hos Kungl. Maj:t om tillåtelse att få uppföra ett förenklat, provisoriskt torn med en pyramidhuv.
År 1864 - 1864 Ändring - påbyggnad
Torn och spira
År 1864 - 1864 Ändring - ombyggnad
Tornet byggdes om, tornmurarna påmurades flera skift och en huv av traditionell gotländsk typ restes under ledning av byggmästare Hans Tellström, Fardhem.

Hans Tellström (Byggmästare)

År 1890 - 1890 Fast inredning - orgel
Orgelharmonium.
År 1890 - 1899 Arkitekturbunden utsmyckning
Votivskeppet skänktes av sjömannen Jonas Petter Mallin (GK anger 1770-talet).
År 1895 - 1895 Arkitekturbunden utsmyckning
Två ljuskronor inköptes.
År 1909 - 1909 Arkitekturbunden utsmyckning
Delar av triumfkrucifixet deponerades i Gotlands fornsal, de återstående delarna skänktes året därpå till museet.
År 1910 - 1910 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning, äldre dörrar ingår
År 1910 - 1910 Ändring - restaurering
Ut- och invändig restaurering efter ritningar av och under ledning av byggmästare Nils Pettersson, Visby:  Kyrkan kalkades både in- och utvändigt, väggar och valv avfärgades i en gulaktig ton.  De tre stora fönstren i S och V fick gotisk form. Blyglasfönster.  Läktaren revs och ny bänkinredning byggdes, de gamla bänkarna återanvändes delvis samt altarskrank, och orgel.  Golvet höjdes, betong lades in under bänkkvarteren och under podiet i tornrummet.  Predikstolen flyttades in i SÖ hörnet.  Korbänken byggdes om, stympades.  En ljuskrona skänktes.  Medeltida muralmålningar anmäldes vid en kyrkostämma ha blottats på tornbågens N sida – de fotograferades och kalkades över.  Nya dörrblad.  Orgel, byggd av Åkerman & Lund, Stockholm. Nygotisk fasad, ritades av byggmästare Nils Pettersson som målades av J. A. Svensson, Rone (SvK anger 1910).  Vedkamin.

Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1933 - 1933 Arkitekturbunden utsmyckning
Väggar och valv kalkades. Ett nyhugget triumfkrucifix skänktes till kyrkan. Ritades av arkitekten Erik Fant, höggs av Eugen Hammarberg och målades av C. W. Pettersson.

C W Pettersson (Konstnär)

Erik Fant (Arkitekt)

Eugen Hammarberg (Konstnär - Bildhuggare)

År 1937 - 1937 Underhåll - takomläggning
Nytt tegeltak på tät bördning lades på långhustakets S sida.
År 1938 - 1938 Underhåll - takomläggning
Nytt tegeltak på tät bördning lades på långhustakets N sida.
År 1943 - 1943 Konservatorsarbeten
En bokdyna konserverades av föreningen Peitas (bokdynan fanns ej i kyrkan 1980 då den efterfrågades på konservatorsfirman under benämningen altardyna). Konservator Alfred Nilsson la anbud på att konservera ett kopparstick föreställande Karl XIV samt en inskriptionstavla.
År 1944 - 1944 Fast inredning - orgel
Den nya orgeln invigdes.
År 1947 - 1947 Ändring - ombyggnad
Spirstocken i tornhuven byttes, vilket också ett årtal på densamma anger.
År 1949 - 1950 Arkitekturbunden utsmyckning
Lampetter.
År 1950 - 1950 Underhåll - takomläggning
Nytt tegeltak lades på sakristian.
År 1952 - 1952 Teknisk installation - värme
Kaminen ersattes av elektriskt värme (NS anger 1951).
År 1957 - 1957 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan hängdes om och försågs med en ny kläpp av Bergholtz klockgjuteri, Sigtuna. Förslag på yttre belysning.

Bergholtz Klockgjuteri AB (Klockgjuteri)

År 1958 - 1958 Underhåll - takomläggning
Nytt tak lades på kyrkans kor.
År 1960 - 1960 Arkitekturbunden utsmyckning
Votivskeppet restaurerades av Gösta och Signe Sandqvist.
År 1963 - 1963 Fast inredning - port
Åskledare uppsattes, och nya portblad tillverkades.
År 1964 - 1964 Underhåll
Kyrkans bänkar målades och fernissades
År 1967 - 1967 Fast inredning - orgel
Orgel byggdes av Andreas Thulesius, Sanda, fasaden ritades av arkitekten Arne Philip, Visby.

Andreas Thulesius (Orgelbyggare)

Arne Philip (Arkitekt)

År 1989 - 1990 Ändring - restaurering
Genomfördes omfattande ut- och invändiga restaureringar efter förslag arkitekt Jan Utas, Visby, entreprenör Närbygg (utvändigt) och Byggnadshyttan (invändigt):  Tornhuven reparerades, bl.a. byttes panelen och samtliga högben.  Långhusets tegeltak reparerades.  Samtliga fasader rengjordes och kalkslammades, hörnkedjor och fönsteromfattningar togs fram och socklarna lagades.  Den igenmurade tornportalen togs upp och rekonstruerades.  Åskskyddet kompletterades.  En igenmurad vigvattennisch innanför långhusportalen togs fram.  Ett bänkkvarter togs bort, det bakersta på N sidan.  Resterna av triumfkrucifixet återbördades till kyrkan.  Det NÖ altaret återuppfördes och en Mariaskulptur utfördes av konstnären Gun Carlsson, skåls krukmakeri i Näs  Invigningskorsen försågs med ljusarmar.  Medeltida muralmålningar togs fram i koret, samt putsristningar (konservator Harald Norrby och Katarina Söderdahl).  Ett tiotal träd på N sidan höggs ned.

Gun Carlsson (Konstnär)

Harald Norrby (Konservator)

Jan Utas (Arkitekt)

Katarina Söderdahl (Konservator)

År 1993 - 1993 Fast inredning - predikstol
Ambo.
År 1996 - 1996 Fast inredning - altare
En altarskiva av sandsten togs upp ur korgolvet.
År 2000 - 2000 Ändring
Kyrkans el-värmesystem byttes ut. Nytt elskåp i sakristian, belysningen i långhuset kompletterades med sportligts. Orgeln byttes ut, skärmen framför orgeln höjdes för att dölja orgeln, och förvaringsutrymmena kompletterades med ett nytt inventarie¬skåp och ett nytt högtalareskåp.
År 2001 - 2001 Konservatorsarbeten
Långhusportalen konserverades akut av Marianne Gustafsson-Belzacq, Stenrestaurering.

Marianne Gustafsson-Belzacq (Konservator)

År 2005 - 2005 Konservatorsarbeten
Textilföretaget Lotine anordnade förbättrad förvaring för kyrkas textilier samt ombesörjde att textilierna rengjordes alt. konserverades.
År 2006 - 2006 Underhåll - exteriör
2006(?) Hängrännor och stuprör monterades på långhusets N takfall, på sakristians båda takfall, på korets N takfall och på tornets N galleritak.
År 2007 - 2007 Konservatorsarbeten
En förgylld rokokoram konserverades.