STORUMAN ÅSKILJE 2:85 - husnr 1, ÅSKILJE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| ÅSKILJE KYRKA (akt.), ÅSKILJE KYRKA (akt.) | |
|
1928 - 1928 1928 - 1928 |
|
| Västerbotten | |
| Storuman | |
| Lappland | |
| Stensele | |
| Stensele församling | |
| Luleå stift | |
| Åskilje 321 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kapell |
|
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2010 I mitten av 1920-talet planerades det för kapell både i Åskilje och i Umnäs, båda tillhörande den vidsträckta Stensele församling. Arkitekten Anders Roland (1879–1926) vid Byggnadsstyrelsen (tidigare Överintendentsämbetet) gjorde 1924 ritningar som kom att användas till bägge kapellen. Grunden i Åskilje lades redan 1925, men den knappa ekonomin gjorde att bygget fördröjdes och kunde slutföras först 1927–28. Byggmästare var Valdemar Strömberg från Blattnicksele. Från början var byggnaden utformad som ett enkelt kapell, med rektangulärt långhus, utanpåliggande lägre och smalare vapenhus i nordväst samt mindre sakristia i öster. Det br... |
| År 1928 - 1928 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor och sakristia | |
|
Anders Roland (Arkitekt) Valdemar Strömberg (Byggmästare) |
|
| År 1928 - 1928 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
|
Anders Roland (Arkitekt) Valdemar Strömberg (Byggmästare) |
|
| År 1928 - 1928 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
|
Anders Roland (Arkitekt) Valdemar Strömberg (Byggmästare) |
|
| År 1928 - 1928 Nybyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan uppfördes efter ritningar av arkitekt Anders Roland (uppförd efter samma ritningar som Umnäs kyrka). Långhus med lägre vapenhus. Rödfärgad efter uppförandet. Taktäckning av tegel på långhus och vapenhus (Byggnadsstyrelsen hade redan 1925 föreslagit tegeltak på Umnäs kyrka, men ändrade sedan uppfattning). Färgsättning och målning invändigt av sten Flemming, Långsjöby. Väggar och valv i grått. Marmorering och takfriser i röda, blå och gröna nyanser. Urspr. skuggmålning bakom altaret. (Borta idag) Kyrkan uppfördes i nordväst sydostlig riktning (ej som i Umnäs i sydost nordvästlig riktning). Predikstol från 1700-talet som tillhört Lycksele gamla kyrka. (snidad av en bildhuggare Tengmark). | |
|
Anders Roland (Arkitekt) Steen Flemming (Obestämd yrkestillhörighet) |
|
| År 1936 - 1936 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
|
Kungliga Byggnadsstyrelsen (Arkitektkontor) |
|
| År 1936 - 1936 Ändring - påbyggnad | |
|---|---|
| Tornbyggnad uppförd i likhet med Umnäs. Samma ritningar användes. Planerad klockstapel till kyrkan 1934. | |
| År 1949 - 1950 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| *Ny orgel *Byggnadsstyrelsen avslog ansökan att uppföra läktare till orgeln, då ombyggnaden skulle bli alltför omfattande. Orgelverket skulle istället förvaras nere i kyrkorummet. Kyrkoherden föreslog en plats till höger om entrén. * Byggnadsstyrelsen avslog ansökan om ny altartavla då förslaget saknade tillräcklig konstnärlig kvalitet. | |
| År 1968 - 1968 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Nytt orgelverk från Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Troligen tillkom även orgelfasaden. | |
|
Grönlunds orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri) |
|
| År 1972 - 1972 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Restaurering. Ark. Bengt Lidström, VAB Umeå. *Korutbyggnad. Museet och RAÄ godkände förslaget, men föreslog att korfönsterna skulle sänkas med en ruthöjd (godkännandet motiverades med att exteriören hade förändrats med tornbyggnad på 1930-talet). Likadan korutbyggnad skedde också i Umnäs kyrka. *Breddning av kyrkportarna vid entrén. *Altare och altarring flyttat i oförändrat skick, men avståndet dem emellan ökat från 70 cm till 120 cm. | |
|
Bengt Lidström (Arkitekt) |
|
| År 1987 - 1987 Ändring | |
|---|---|
| Förslag till nytt yttertak. Förslag om att lägga koppartak godkändes av museet men nekades av RAÄ, då det uppfattades som främmande för kyrkobyggnaden. 1985 rekommenderade RAÄ omtäckning av takytorna med rött enkupigt lertegel, som det befintliga. I en senare skrivelse kunde RAÄ acceptera tvåkupigt tegel för att ”underlätta ett bevarande av lertegel som taktäckningsmaterial”. Takteglet skulle hämtas från Vittinge tegelbruk i Morgongåva, vilket ansågs vara frostsäkert. Idag ligger det enkupigt lertegel på taket. Det är således oklart om det gamla taket byttes. | |
| År 1994 - 1994 Underhåll - målningsarbete, exteriör | |
|---|---|
| Utvändig ommålning. Samma mycket ljusgråa färgsättning som Umnäs kyrka ansågs bäst (Umnäs kyrka ommålad samtidigt). Förmodligen kläddes vattbrädorna med fabriksmålad vit plåt. | |