VÄSTERÅS SKERIKESBY 4:10 - husnr 2, SKERIKE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| SKERIKE KYRKA (akt.), SKERIKE KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1199 1100 - 1199 1200 - Okänt |
|
| Västmanland | |
| Västerås | |
| Västmanland | |
| Västerås | |
| Skerike församling | |
| Västerås stift | |
| Skerike kyrka 1 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2005
Då Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu. |
| År 1100 - 1199 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus | |
| År 1100 - 1199 Nybyggnad |
|---|
| År 1200 - Okänt Nybyggnad | |
|---|---|
| Stenkyrkan bestod ursprungligen av ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Källa: Kilström, s 2 RAÄ: Bedömning av A-C Bonnier (tornet) | |
| År 1275 - 1325 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
| Långhuset och vidhängande kor byggdes ut till dagens storlek. Östra gaveln pryddes med en tegelblindering i form av ett stort kors och hade från början ett högt, gotiskt fönster (del av fönsternischen är frilagd). Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Kyrkorummet var täckt med ett tunnvalv i trä. Mot norr tillkom möjligen kyrkans första sakristia. Möjligen tillbyggdes även kyrkans västtorn nu. Källa: Kilström, s 2-3 | |
| År 1280 - 1319 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1280 - 1319 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| Långhuset förlängt åt öster | |
| År 1300 - 1399 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1440 - 1529 Valvslagning | |
|---|---|
| Över kyrkorummet slogs två valv, det bakre av Vadstenatyp och det främre ett Sturevalv. Valvpelarna gjordes halvrunda, en ovanlig form i sammanhanget. På triumfbågens undersida blev ett par figurmålningar frilagda 1963-64, sannolikt från tiden för valvslagningen. Vapenhus tillbyggdes framför södra sidans portal. Ett altarskåp anskaffades, vars mittparti avbildar Marie kröning med Sankt Erik och Sankt Olof. På vänster flygel är Sankt Eskil och aposteln Johannes avbildade och på höger flygel biskop Erasmus. Från slutet av 1400-talet är kyrkans första kända predikstol, en så kallad prästastol i två våningar med plats för både präst och klockare eller försångare. Resterna av denna predikstol återfinns längst ner i den nu använda predikstolen. Källa:Boström, 90-91 Kilström, s | |
| År 1450 - 1500 Ändring - ombyggnad, takstol | |
|---|---|
| Befintligt taklag restes sannolikt i samband med valvslagningen kring 1450‐1500. | |
| År 1610 - 2007 Ändring | |
|---|---|
| För kyrkans historia 1610-2007 se bifogad PDF med bifogad händelselista med specifika årtal och specifika källhänvisningar. | |
|
Abraham Rafael Ulric Pettersson (Arkitekt) Alfred Nilsson (Konservator) Bo Göransson AB (Firma) Byggnads AB / Paul Andersson (Firma) Erik Henrik Eriksson (Orgelbyggare) Johan Jacob Hiller (Klockgjutare) Jonas Holmin (Konstnär - Bildhuggare) Per Bohlin (Arkitekt) Svensk Klimatstyrning AB (Firma) Torsten Hjelm (Konservator) Viktor Segerstedt (Arkitekt) Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggare) |
|
| År 1867 - 1867 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Ersatte ett äldre medeltida torn | |
|
A R Pettersson (Arkitekt) |
|