Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

FALUN VIKA KYRKBY 2:12 - husnr 1, VIKA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1256-6.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
VIKA KYRKA (akt.)

1450 - 1474

1450 - 1550

1450 - 1475

Dalarna
Falun
Dalarna
Vika
Vika-Hosjö församling
Västerås stift
Vikavägen 126

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2006

Vika kyrka uppfördes sannolikt under 1400-talets senare hälft och ersatte då en föregångare i trä. Bygget har förknippats med Marquard Olofsson i Kniva. Ursprungligen omfattade kyrkan långhus med kur/sidoskepp mot norr, samt en sakristia, mindre än den nuvarande. Väggarna murades nertill av gråsten, längre upp av tegel med dekorativa inslag. Portalerna i söder och väster fick formstensomfattningar. De ursprungliga fönstren var smalare än nu och hade färgat glas, varav fem rutor bevarats till våra dagar. Yttertaket var sannolikt redan då spåntäckt och tjärat. Över kyrkorummet slogs stjärnvalv av tegel. Altarskåpet ingick sannolikt i...

Läs mer i eget fönster

År 1300 - 1449 Nybyggnad - Sakristia
År 1450 - 1474 Nybyggnad
Långhus, kor och sidokapell
År 1450 - 1474 Nybyggnad - Korparti
År 1450 - 1474 Ändring - tillbyggnad
Sidokapell
År 1450 - 1550 Nybyggnad
Ca 1450-1500: Vika kyrka uppfördes sannolikt på Marquard Olofssons tid (Storgården i Kniva). Ursprungligen bestod den av långhus med sidokapell mot norr, samt en sakristia som tillhört en äldre föregångare på platsen. Väggarna murades nertill av gråsten, i gavelrösten av tegel, delvis dekorerade friser. Fasaderna kröntes med profilerade tegellister utefter långsidorna, samt gavelröstenas sidor av stigande bågfriser. (Enligt tidigare antaganden av bland andra professor Sigurd Curman skall kyrkans ytterväggar från början ha varit oputsade, som i Torsång. Mot detta talar undersökning 1974 av Riksantikvarieämbetets byggnadsminnesavdelning) De ursprungliga fönstren var betydligt smalare än nu Portaler i söder och väster fick formstensomfattningar. Den västra fick rundstavar, språng och hålkäl av dels glaserat grönrött tegel, dels rött oglaserat Den södra fick vartannat skift mörkglaserat och vitstrukna fogar. Yttertaket var sannolikt alltifrån början täckt med spån och tjärat Över kyrkorummet var redan från början täckta med stjärnvalv av tegel (därför inga sköldbågar) Valven gjordes 1½ sten tjocka, murpelarna smala, profilerade med trekantig grundplan. Valvstrålarna fick avfasade hörn och stiger från i tegel och puts utförda kariatydansikten med stripigt hår, rundade kinder samt dels målade, dels plastiska huvudbonader. Sakristian fick en övervåning med kryssvalv. Kyrkorummet hade från början flera sidoaltare. Till kyrkans ursprungliga inventarium hör ett altarskåp, med många helgonbilder och tre ljusstavar. (inhemskt arbete, möjligen från Johan Målares verkstad i Stockholm) I fönstren fanns målat glas. Till våra dagar har fem rutor bevarats, (en avbildar korsfästelsescenen och en annan avbildar ätten Stjärnas vapen) ca 1500- 1550: Vapenhus byggdes till mot söder, i liv med långhusets västra gavel. Sakristian utvidgades västerut, så att en del av norra sidokapellet, ”kuren”, införlivades med sakristians över- och nedervåning. Dopfunt av uppländsk kalksten anskaffades, huggen i två block som motsvarar cuppa och fot. Cuppan är tiokantig med rosetter, stjärnor och hexagram i relief med insänkt botten. Foten avslutas av en bandflätning prydd vulst och är försedd med en halvpalmettranka.
År 1450 - 1475 Nybyggnad
År 1480 - 1519 Nybyggnad - Vapenhus
År 1550 - 2002 Ändring
För ombyggnationer, tillbyggnader och övriga ändringar och händelser i kyrkans historia se bifogad PDF-fil.

Evald Håkansson (Konservator)

Gustaf Eriksson (Konstnär - Bildhuggare)

Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggare)

Matthias Swahlberg d y (Orgelbyggare)

Nils (Nicolaus) Söderström (Orgelbyggare)

Paulus (Paul) Mûller (Orgelbyggare)

Setterquist & Son (Orgelbyggare)

Sigurd Curman (Antikvarie)

År 1750 - 1799 Ändring - tillbyggnad
Sakristian tillbyggd åt öster