Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GOTLAND GARDE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, GARDE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Garde kyrka (akt.), GARDE KYRKA (akt.)
2006-01
Exteriörbeskrivning
Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av torn, långhus och kor med sakristia. Under sakristian finns ett källarutrymme som numera rymmer elcentralen.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten. Invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. Långhusets och tornrummets innertak utgörs dock av ett dels dekormålat, dels laserat trätak.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk, åttkantig modell, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Panelen är tjärad utvändigt. Höjden till flöjeln är ca 52 m.
Stommen är tillverkad av bilade virken, varav stora delar dock bytts ut mot sågat material. Högbenen är försedda med plåtkappor och offerreglar. Spiran kröns av en vindflöjel. Längs huvens kanter sitter vattenrännor av stålplåt med tillhörande utkastare av rostfri stålplåt i hörnen.
Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket under klockan består av ett trädäck, klätt med asfaltpapp utan ränndal med utkastare åt öster (över det södra takfallet). Plåtklädd trälucka över uppgångshålet.

Yttertaken över långhus, kor och sakristia är täckta med tryckimpregnerade falar (bräder) på täta undertak av ospåntad panel (falar från äldre faltak) täckta med asfaltpapp. Utvändigt är samtliga faltak tjärade. Långhustaket har tätningar av blyplåt mot omgivande murverk. Nockräcken av stål är monterade på korets och långhusets norra takfall.

Takstolarna över långhuset består av limträbalkar, nedtill sammanhållna av dragstag av rundstål. Under långhusets nuvarande takkonstruktion står som nämnts stora delar av spåntaket från 1100-talet kvar. Korets takstolar är moderna fackverkskonstruktioner av trä, sammanfogade med spikplåtar. Både korets och långhusets takstolar står på kraftiga betongbalkar som gjutits ovanpå långväggarna murkrön. Sakristian har ett sadeltak vars konstruktion inte har kunnat besiktigas då vindsutrymmet inte är tillgängligt.

Samtliga faltak är försedda med hängrännor och stuprör av galvaniserad och målad stålplåt. Vattnet leds via brunnar till infiltrationsanläggningar på kyrkogården.

Fasader
Fasaderna är putsade med kalkbruk och vitkalkade med hörnkedjor av huggen kalksten. Undantag är tornets fasader, vars kalkputs har en mindre cementtillsats och de är även avfärgade med kalkcementfärg. Koret och sakristian har höga, rundstavskrönta skråkantsocklar medan tornet och långhuset saknar särskild sockel. Långhusmurarnas sockelskift saknar puts men är kalkavfärgade.

Fönster
Fönstren i långhuset är rundbågiga med huggna kalkstensomfattningar. Fyra av dem (två i norr resp. två i söder) är högt placerade i det ursprungliga långhusets murar, medan de övriga två är placerade i motsvarande väderstreck i långhusförlängningen åt öster. Korets fönster är spetsbågiga och försedda med poster, masverk och bågar av kalksten. Även sakristian har ett litet spetsbågigt fönster. De blyinfattade glasen är insatta direkt i stenkarmarna. De romanska fönstren i långhuset har blyplåtsklädda solbänkar medan övriga fönster har bänkar av kalksten. Sakristians fönster har ett enkelt, blyinfattat glas insatt i en träbåge från insidan.

Tornets ljudgluggar har tegelornerade kalkstensomfattningar samt bågar av kalksten och kolonnetter med tillhörande baser och kapitäl av tjärat trä. Gluggarna är försedda med fågelnät av pälsdjursnät på träramar, och solbänkarna är klädda med bräder (falar). De fyra röstegluggarna i tornet har kolonnetter av samma utförande som i ljudgluggarna, solbänkarna är klädda med två lager tjärade falar, lagda med kraftig lutning. I tornets södra och västra fasader finns vardera en ljusglugg, och i korets gavelspets finns en rundbågig ljusglugg, samtliga med huggna kalkstensomfattningar och fågelnät av fjäderfänät.

Portaler
Portalerna (4 st) är huggna av kalksten. Torn- och långhusportalerna – den södra av de senare är kyrkans huvudingång – är rundbågiga medan korportalen är spetsbågig. De tre förstnämnda är enkelsprångiga medan korportalen är tresprångig. Korportalen har en rik utsmyckning (stiliserade växtmotiv) på kapitäl och poster. Den kröns av en vimperg med en stenfigur i relief. Vimpergen täcks av kalkstenshällar. Portbladen är utvändigt klädda med liggande, tjärad panel. Slagregnsavlopp är anordnade innanför portalerna.