Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LEKSAND ÅLS PRÄSTGÅRD 2:6 - husnr 2, ÅLS KYRKA (ÅHLS KYRKA)

 Byggnad - Beskrivning

ÅLS KYRKA (ÅHLS KYRKA) (akt.)
2004-08
Exteriörbeskrivning
Kyrkan är uppförd av gråsten samt av tegel i omfattningar och valv, murar och valv är putsade. Delar av de befintliga murverken tillhörande gamla kyrkan införlivades med nya kyrkans stomme. Detta förklarar avvikelserna och ojämnheterna i nuvarande murverk. I synnerhet är detta påfallande på norra långsidan samt i tornets ojämna murverk och snedvridna plan.

Planen omfattar ett rektangulärt, enskeppigt långhus med tresidig avslutning i öster samt ett nästan kvadratiskt och lågt torn i väster, vilket är smalare än långhuset. Sakristian är placerad i öster i långhusets tresidiga avslutning, bakom korets raka vägg. Mot sakristians norra mur finns en källartrappa under en takskärm som tillkom i början av 1900-talet i samband med installationen av ett pannrum under sakristian.
Ingångar har förekommit i väster genom tornets vapenhus samt i södra långväggen genom två portar. Sedan 1960-talet är dörröppningen närmast koret i söder igenmurad på insidan. Ingången till sakristian i östra gavel muren iordningställdes i samband med upprustningen på 1960-talet.

Taken var ursprungligen täckta med röd tjärat takspån som mot slutet av 1800-talet svart tjärades. Kort därefter, 1894, ersattes takspånet med asfaltpapp som 1899 övertäcktes med nuvarande skifferplattor.
En omfattande upprustning genomfördes på 1960-talet. Vid sidan om förbättringar i tekniska installationer genomfördes inredning av tidigare outnyttjade utrymmen eller förnyades befintliga inredningar. Till de berörda delarna av kyrkan hörde gamla pannrummet under koret som omvandlades till personalrum; sakristian som fick en ny inredning medan en ingång skapades i dess östra mur; utrymmet under västra läktaren samt tornkammaren som inreddes för olika ändamål.

Exteriör
Byggnaden har en svagt utskjutande sockel av cement (sedan 1909), slätputsad och gråmålad. Fasaderna är till större del spritputsade och avfärgade i grått. De indelas i fält genom slätputsade och vitfärgade hörnkedjor, listverk, nischer och omfattningar. Den ursprungliga färgsättningen av fasaderna liknade Gustafs kyrkas nuvarande, lejongul på de spritputsade ytorna och grå på de släta. Sockeln var putsad upp till ca en meter och rödavfärgad.

Byggnaden har ett lågt och massivt torn byggt i tre avsmalnande avsatser med vapenhus i nedre delen, klockkammare i mellanvåningen samt lanternin med tornur överst. Långhusets, klockkammarens och lanterninens takfot är kraftigt profilerad. På norra sidan har byggnaden en äldre fast brandstege av järn, upp till taknocken.
Långhuset har många fönsteraxlar med stora och djupa stickbågiga fönsternischer, i långsidornas såväl som i sakristians murar i öster. Sidoingångarna i söder är infällda i nischer som motsvarar fönsteraxlar och behåller därför del av fönsteröppningen ovanför dörrnischen. Tornet har i nedre våningen endast en fönsteröppning, mot norr. Över tornets västra port finns en mindre fönsteröppning i höjd med tornkammaren. Nuvarande fönster insattes 1881; de är av samma typ, rödmålade och har mitt- och tvärposter samt ramar med träspröjsning i rutindelning. Solbänkarna är täckta med svartmålad plåt, de var fram till 1884 täckta med spån.

Klockkammarens ljudöppningar är rundbågiga och försedda med tjärade träluckor, fodrade med liggande panel. De förekommer i par mot söder och norr men som enskilda öppningar mot väster och öster.

Södra fasaden har två låga rundbågiga och djupa portar sammanbyggda med fönsteröppningarna ovanför. Fönster delen har samma utformning som fasadens övriga fönster och avslutas i samma höjd. Portarna har stickbågiga pardörrar med brädfodring på insidan och en indelning i form av fasett fyllningar på utsidan. Porten i öster är igenmurad på insidan. Sakristian har en mindre ingång med rakt överstycke, i öster intill korfönstret. Tornets port har asymmetriska pardörrar, där norra döbattangen är smalare. Dörrarna har ett liknande utförande i fodringen som dörrarna i söder. I höjd med tornets hörnkedjor finns två mindre förhöjda dörröppningar, varav en är igenmurad. Den kvarstående dörren, som leder till tornets trappa, har panelfodring i v-mönster. På norra sidan finns ett infällt elskåp med plåtdörr. Kyrkans sidodörrar, tornets sidodörr och elskåpets dörr är målade med grå oljefärg, tornets portdörrar i en rödbrun kulör som tillfördes 1909. Innan dess var samtliga dörrar svartbruna.

Långhuset har brutet tak, valmat i öster över sakristian. Tornet har två över varandra klockformade huvar och mellan dessa en panelfodrad lanternin med fönster och tornur. Lanterninens huv kröns med ett förgyllt kors på klot som bär en förgylld vindflöjel i form av tupp.

Lanterninen är vitmålad men har rödmålade spröjsade fönster med tvärpost. Över fönstren finns tornurets stora svarta urtavlor; tornuret är tillverkat 1851 i Stjärnsund.

Samtliga tak är täckta med skifferplattor som bildar ett rombiskt mönster. Skiffertaken infördes på 1890-talet, efter en kort period med takpapp som hade efterträtt det ursprungliga spånet. I öster på långhusets taknock, i höjd med fällningen mot sakristian, står ett större kors byggt av svartplåt.