Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SVALÖV KONGA 19:1 - husnr 1, KONGA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Konga kyrka (akt.), KONGA KYRKA (akt.)
2015-03
Exteriörbeskrivning
Kyrkobyggnaden består av ett långhus, ett lägre och smalare kor med absid, ett f.d. vapenhus i söder som numera rymmer sakristia och toalett, och ett torn i väster, som rider på långhusets västgavel. Under vapenhuset finns en teknikkällare.

Kyrkan är troligen grundlagd på en kallmur av gråsten. Murverket är i sina romanska delar uppbyggt som skalmurar av väl vald gråsten i jämn skiftgång med sandsten i hörnkedjor och omfattningar. Långhusets västförlängning är byggd på liknande sätt men med tunnare murar och oregelbundna stenskift. Dess västra gavel är murad av rött tegel i renässansförband. I mötet mellan de romanska delarna och förlängningen sitter två järnankare, som är kopplade till en ursprunglig dragbjälke inmurad i den nyare delen av murverket. Det södra vapenhuset är tegelmurat i munkförband. Tornets murverk är bara delvis undersökt, men består åtminstone i dess övre delar helt av tegel. Kyrkan har genomgående en spritputsad och tjärfärgad sockel, vars romanska delar består av skråkantad sandsten. Väggarna är spritputsade och avfärgade med kalk.

Kyrkan har tre ingångar, en till tornets vapenhus och kyrkorummet i väster och en
till toaletten i södra vapenhuset. På dess östra sida finns en källartrappa, vars hals täckts med luckor av zinkplåt. Tornportalen består av en raktäckt rödmålad ramverksdörr utvändigt klädd med fiskbenspanel innanför en spritputsad tegelomfattning. Porten nås genom en granittrappa med två steg. Invändigt är dörren indelad med fyra brunmålade speglar per dörrblad. Över dörren finns ett rundbågigt överljus i samma stil som långhusets och korets fönster. Ovanför fönstret finns en liten sandsten inmurad, som en gång ingått i en romansk kolonnett. Den södra dörröppningen har en oputsad tegelomfattning i två språng, i vilken sitter en raksluten pardörr av samma utseende som tornporten. Ovanför finns ett lunettformat, rödmålat träfönster med spetsbågade spröjsar. Runt porten finns tre cirkelformade blinderingar smyckade med trepass resp. ett grekiskt kors. I norra tornfasaden märks öppningen till den forna utvändiga torningången, som numer är blinderad.

Långhusets fönsteröppningar är utförda som tegelmurade, rundbågiga nischer med två mindre, rundbågiga fönster avskilda av en murad mittpost. Ovanför fönstren finns en rombformad blindering. Ytterbågarna är i trä med blyinfattade rutor. Spröjsverket består nederst av diagonalställda, kvadratiska rutor och därovan en cirkel med korsformat masverk. I norra fasaden anas konturerna efter ett romanskt fönster genom kalkningen. Korets fönsteröppningar är något mindre med enbart en båge i de tegelomfattade nischerna. Bågarna indelas av diagonalt lagda blyspröjsar med två rundbågar under ett masverk med färgat glas. Solbänkarna är genomgående avtäckta med rödmålad plåt. I tornet finns sex stycken stickbågiga, spritputsade ljudöppningar till klockvåningen, alla försedda med rödmålade träluckor.
Samtliga tak är täckta av röd, platsmålad plåt i skivtäckning med icke förskjutna horisontalfalsar. Södra vapenhuset, koret och långhuset har sadeltak, absiden hjälmtak och tornet ett pyramidformat tak. Vid tornets liksom södra vapenhusets takfot finns en vitputsad, murad, tvåsprångig gesims. Vapenhusets södra gavelspets smyckas av en sågtandsfris, medan korets, absidens och långhusets tak har en lejd vid murkrönet. Tornet kröns av en vindflöjel av järnsmide med årtalet 1796.