Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HERRLJUNGA HUDENE 37:1 - husnr 8001

 Byggnad - Beskrivning

2003-10-30
Exteriörbeskrivning
Nord-sydlinjen går diagonalt genom kyrkan men för tydlighetens skull anges i det följande väderstrecken som om tornet var rakt i norr och koret rakt i söder.
Kyrkan har ett rektangulärt långhus med nyklassicistiskt rundbågiga fönsteröppningar med grunda och raka smygar, en lägre rektangulär sakristia i söder med källare och ett kraftigt fyravånings torn i norr med port och lanternin. I sydfasaden finns ett lunettfönster med glasmålning från 1929. Murarna stod kvar efter branden 1927.

FASAD - Handspritputsad fasad från 1983 med liten jämnstor ballast av marmorkross avfärgad med vit kalkfärg. Slätputsade breda hörn och omfattningar. På den tuktade stenstommen är rödgrund (tunt putsskikt med krossad alunskiffer) lagd. Stengrunden kragar ut och är putsad samt svartfärgad. En kraftig, putsad takgesims följer långsidorna och viker över hörnen i norr och söder och följer takfoten på gavlarna; på sydgaveln är den avtäckt med plåt. Tornet har en likadan takgesims. Den har en välvd profil över en rakare del och underst sitter en karnisprofil mot väggen. Sakristians takgesims har samma utformning men är av trä. En rundbågad ljudglugg i rak smyg finns på var sida av tornet, var och en med två tjärade luckor, troligen från 1929 och försedda med två rader av åttasidiga dekorer. Långhusets sydfasad har plåttäckta kabeldragningar på östra delen. I långhusets norrvägg sitter på västra delen inskriptionstavlan i sten från 1856 inmurad sedan 1929. Lanterninen är helt kopparklädd. Små smidesräcken är fästade på fasaden vid porten. Källaren under sakristian är gjuten och har nedgång utifrån i sydöst med plåtluckor i en stensockel med smidesräcke.

FÖNSTER - Alla fönster har vitmålade snickerier och tunna träspröjsar. Fem rundbågade öppningsbara treluftsfönster från 1929 i T-post finns per långsida med klart katedralsglas med många blåsor. De är spröjsade till 12 rutor per rak luft och bågarna har maskinslagna hörnjärn. Fönsterbänken är av betong med tandmejslad yta och svänger upp mot karmen, kragar utanför smygen och har droppränna undertill. Tornets tre sidor har på andra våningen ett runt fönster var med spröjsade strålar från en cirkel i mitten och plåtbleck. Lunetten över tornporten är ett enluftsfönster spröjsat i tre skift till 20 rutor. På fönstrets bottenkarm är en klotlampa monterad i mitten. Vapenhuset har smala rundbågade tvåluftsfönster med tvärpost spröjsade till 15 rutor nedtill och fyra i bågen. Sakristian har två liggande rektangulära tvåluftsfönster åt söder med mittpost spröjsade till sex rutor och kopparbleck. Två källarfönster vetter också åt söder med två gråmålade lufter vardera. I den ena luften finns ventil och rör för oljepåfyllning. Sydgavelns lunettfönster har tre lufter utan spröjsar och är försett med plåtbleck.

PORT - Tornporten har en smal rundbågad öppning infattad med slipade grå kalkstensskivor (vars spikar lämnar rostavfällningar) med stort lunettfönster i bågen. Därunder är en platta enligt uppgift i Ignaberga kalksten av skulptör Carl Fagerberg med stora skulpterade änglar som mellan sig bär upp en texttavla. På tavlan anges att kyrkan uppfördes 1929 efter branden 1927. Dörren från 1929 har rak överkant och två svarta plåttäckta blad av små rektangulära nitade järnskivor med smidda dragringar på ett kupat, kantställt kvadratiskt beslag med präglade liksidiga kors och snirkliga kanter. Framför dörren är en tresidig krysshamrad granittrappa med tre steg. Sakristians enkla dörr åt väster är likadant klädd i plåtbeslagen karm. Nitarna har krysslagna huvuden. Metallvredet är hamrat och rakt med beslag. Två likadana trappsteg som vid tornporten finns.

TAK - Långhuset har sadeltak med tvåkupigt tegel, ståndränna och stuprör av kopparplåt. I söder är en plåtklädd skorsten med stegen på västra takfallet. Sakristian har tre valmade takfall från sydfasaden med tvåkupigt tegel. Tornet har ett flackt pyramidtak som den åttasidiga, kraftiga och helt kopparslagna lanterninen står på. Den mycket smala och spetsiga spiran kröns av ett spensligt kors på stor kula. Lanterninens utformning är klassiserande med en gördelgesims upptill som bryts av rundbågade nischer åt vart rakt väderstreck. De smalare och snedställda sidorna har rektangulära stående nischer och däröver en rund försänkning. Över rundbågsnischerna sitter flacka frontoner ovan takgesimsen, krönta av månguddiga förgyllda stjärnor.