Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Östersund kn, LUNGRE 1:9 KYRKÅS NYA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

4219-1.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
KYRKÅS NYA KYRKA (akt.)
Jämtland
Östersund

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

LUNGRE 1:9

12/31/05 Karaktäristik och bedömning

Byggnadsbeståndet runt kyrkogården med kyrka och gravkapell bidrar till att Lungre har en komplett uppsättning byggnader för ett sockencentrum. Exteriört är Kyrkås nya kyrka en mycket välbevarad 1800-talskyrka i ren och stram nyklassicistisk form. Sånär som på takmaterialet är det yttre intakt men det är oklart hur färgsättningen ursprungligen varit och hur den förändrats. Ritningarna till kyrkan är ett fint exempel på en kompromiss mellan det statliga Överintendentämbetets arkitekter och en lokal byggmästare. Av stort intresse är det ovanliga östtornet och den separata ingången dit.

Interiört följer de arkitektoniska huvudelem...

Läs mer i eget fönster

Byggnadsbeståndet runt kyrkogården med kyrka och gravkapell bidrar till att Lungre har en komplett uppsättning byggnader för ett sockencentrum. Exteriört är Kyrkås nya kyrka en mycket välbevarad 1800-talskyrka i ren och stram nyklassicistisk form. Sånär som på takmaterialet är det yttre intakt men det är oklart hur färgsättningen ursprungligen varit och hur den förändrats. Ritningarna till kyrkan är ett fint exempel på en kompromiss mellan det statliga Överintendentämbetets arkitekter och en lokal byggmästare. Av stort intresse är det ovanliga östtornet och den separata ingången dit.

Interiört följer de arkitektoniska huvudelementen som det tunnvälvda panelade taket och orgelläktare med framskjutande mittparti det jämtländska kyrkobyggandet som det sett ut sedan slutet av 1700-talet. Predikstol och skenarkitektur ger en feststämning i det korta, breda kyrkorummet.

Kyrkans bakre delar förändrades i ett relativt tidigt skede och har inneburit en viss stilförskjutning som dock är enhetligt genomförd. Läktarunderbyggnaden har påverkat kyrkorummet i ringa grad och kyrkan har en därför en ovanligt intakt västlig del. 1930-talsrestaureringen sätter ännu sin prägel på rummet även om det är oklart vilka målningsskikt som härrör från insatsen. Den var tidstypisk såtillvida att den raderade det sena 1800-talets vitt- och guldestetik. Målningen av altaruppsats och predikstol är samstämmig men skiljer sig från bemålningen av altarring, bänkkvarter och läktarbarriär vilket innebär att kyrkorummets helhetskaraktär inte är helgjuten. Dopfunten är det enda inslag som är äldre än kyrkobyggnaden och moderna inslag är med undantag av dopaltaret mycket få.

Att särskilt tänka på vid sidan av grundkraven i skötsel och förvaltning av kyrkan:

Den södra delen av kyrkogården med dess äldre karaktär

Kvarvarande del av trästaketet

Den helgjutna nyklassicistiska exteriören med stram västgavel och endast en entré

Originalinventarier såsom predikstol och nummertavlor

De obrutna ljusinsläppen från de stora fönstren

Den slutna bänkinredningen och den sedan 1930 intakta storleken på kyrkorummet.

Plankgolvet är trots att det klarlackats ett bevarat inslag som vittnar om ålder