Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Norrköping kn, STYRSTAD 9:4 M.FL. STYRSTADS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Styrstads kyrka, 71

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
STYRSTADS KYRKOGÅRD (akt.), STYRSTADS KYRKA (akt.)
Östergötland
Norrköping

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

STYRSTAD 9:4

STYRSTAD 9:5

4/13/05 Karaktäristik och bedömning

KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkomiljön i Styrstad har en mycket lång kontinuitet som socknens samlingspunkt och administrativa centrum. Kyrkan, gravkapellet och kyrkogården utgör tillsammans med det fd ålderdomshemmet och det fd tingshuset/skolan en kulturhistoriskt intressant miljö.

Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan är en god representant för de stora kyrkobyggnader som uppfördes till följd av den stora befolkningsökningen under 1700-talets senare hälft. Exteriören är typisk för den gustavianska landsbygdskyrkan med putsade fasader, valmade sadel...

Läs mer i eget fönster

Bebyggelseantikvarierna Anna Lindqvist, Anita Löfgren Ek och Jessica Åkesson, Östergötlands länsmuseum och 1:e antikvarie Jonna Stewenius, Länsstyrelsen Östergötlands län

1/1/06 Karaktäristik och bedömning

Kulturhistorisk bedömning
Styrstads kyrka och kyrkogård med dess omgärdning, grindar och gravkapell bildar en väl
sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden.
Kyrkogården omgärdas av både en äldre stenmur och en cementerad mur med staket. Grinden
i den södra muren har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det är en rikt dekorerad pargrind
i järnsmide.
Trädkransen minner om ett äldre parkideal som råder på våra stadskyrkogårdar från slutet av
1700-talet. Från 1800-talet blev det även vanligt på mindre landsortskyrkogårdar att plantera
träd. Trädkransen är också markerad på den häradsekonomiska kartan från 187...

Läs mer i eget fönster

Fältarbete har utförts av antikvarie Olle Hörfors och rapport av Jeannette Kreutz och Björn
Rydell, Östergötlands länsmuseum 2006.