Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Söderköping kn, SANKT LARS 4 SANKT LAURENTII KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

A Söderköping, S.t Laurentii II, v.2006-03-21 010.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
SANKT LAURENTII KYRKA (akt.), S: T LAURENTII KYRKOGÅRD (akt.)
Östergötland
Söderköping

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med kyrkotomt, f.d. begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med kyrkotomt, f.d. begravningsplats

Religionsutövning - Begravningsplats

SANKT LARS 4

4/21/06 Karaktäristik och bedömning

S:t Laurentii kyrka och klockstapel utgör tillsammans med den närbelägna Drothems kyrka, Storån, det medeltida gatunätet och den övriga äldre bebyggelsen en mycket väl sammanhållen bebyggelse med ålderdomlig struktur, som även utgör område av riksintresse för kulturmiljövården. Klockstapeln har en ålderdomlig konstruktion och utgör en av få bevarade klockstaplar i sitt slag i länet.

Kyrkobyggnaden
S:t Laurentii kyrka utgör en mycket välbevarad representant för de stora och påkostade stadskyrkorna som uppfördes i de medeltida städerna med bl a inflytande från invandrande handelsmän och hantverkare. Kyrkan är en av Östergötlands få m...

Läs mer i eget fönster

Anita Löfgren Ek, Östergötlands länsmueum
Anna Lindqvist, Östergötlands länsmuseum
Jessica Åkesson, Östergötlands länsmuseum
Jonna Stewenius, Länsstyrelsen i Östergötland

1/1/06 Karaktäristik och bedömning

BESKRIVNING AV DEN ÄLDRE KYRKOGÅRDEN

Kulturhistorisk bedömning
Kyrkan, klockstapeln och kvarvarande gravvårdar har mycket höga kulturhistoriska värden.
Klockstaplar av trä fanns fram till andra delen av 1700-talet på många av länets kyrkogårdar.
De flesta har med tiden rivits, bland annat p.g.a. en kunglig förordning. De få gravvårdar som
ännu finns kvar vittnar om att området runt kyrkan tidigare använts som begravningsplats. Det
stora antalet höga lövträd visar på det parkideal som förr var vanligt på stadskyrkogårdarna
från slutet av 1700-talet, och på landsortskyrkogårdarna, åtminstone från mitten av 1800-talet.
Denna ...

Läs mer i eget fönster

Fältarbete och rapport har utförts av antikvarie Jeannette Kreutz, Östergötlands länsmuseum
2006.