Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Halmstad kn, TÖNNERSJÖ 8:1 M.FL. TÖNNERSJÖ KYRKA

 Anläggning - Värdering

TÖNNERSJÖ KYRKA
10/5/06
Motivering
Tönnersjö kyrkby är belägen ca en mil öster om Halmstad, på gränsen mellan kustens öppna landskap och skogsbygden. Kyrkan ligger på östra sidan av Alslövsån med gles bybebyggelse på västra sidan. I anslutning till kyrkoanläggningen ligger mot norr ekonomibyggnaderna till en avstyckad arrendegård. Längs den södra kyrkogårdsmuren går en äldre landsväg, vilken korsar ån på en stenvalvbro. Väster om bron ligger ett f d skolhus från 1848, nu bostadsfastighet. Kyrkobyggnaden härrör troligen från slutet av 1100-talet och är eventuellt uppförd på en gammal hednisk kultplats som lär ha legat på åns västra sida. Spår i landskapet i form av gravar från äldre järnåldern vittnar om en lång kontinuitet på platsen.

Kyrkan ligger något förskjuten mot norr, på en i stort sett kvadratisk kyrkogård. I anläggningen ingår även ett bårhus i väster (1954) och en vaktmästeribyggnad norr om kyrkan. Kyrkogården inramas av en naturstensmur med innanförliggande häck samt en trädrad av blandande arter. Anläggningen utvidgades 1863 mot landsvägen i söder och 1909 mot väster. Marken är till större delen gräsbevuxen med grusade gångar som löper genom kyrkogården och runt kyrkan. Vid södra korsarmen finns även stenhällar som troligen härrör från en äldre gång.

Kyrkobyggnaden utgörs av ett rektangulärt långhus och halvrund korabsid med medeltida ursprung, uppförda av gråsten i skalmursteknik, ett gaveltorn av trä i väster samt korsarmar i norr och söder. I mitten av 1850-talet skedde en radikal ombyggnad av kyrkan då vapenhusen i norr och söder ombyggdes till de nuvarande korsarmarna. I början av 1860-talet förlängdes långhuset åt väster och gaveltornet byggdes. Fasaden är vitputsad med sparsam dekoration och rundbågeformade fönsteröppningar som förstorades på 1850-talet. Gaveltornet har en tidstypisk flack huv och sluten lanternin. Långhus, kor och korsarmar har separata sadeltak som sedan 1860-talet är spånklädda. Exteriören präglas av medeltida stilideal samt av de väl anpassade tilläggen.

Det vitputsade, smala kyrkorummet har en medeltida prägel och täcks av gotiska kryssvalv från 1400-talets slut. I korabsiden finns en ursprunglig medeltida fönsteröppning och här finns spår av medeltida måleri. I samband med 1800-talets ombyggnader skedde även en radikal omvandling av interiören. I inredningen är de nygotiska influenserna framträdande i form av den öppna bänkinredningen från 1891 med voluter, den spetsbågeformade altaruppsatsen från 1873 samt orgeln med fasad från 1871. Kyrkan är en av få som har en nygotisk avskärmning av sakristian med dörr. Vid en renovering 1953-54 dämpades emellertid det sena 1800-talets förändringar av det medeltida kyrkorummet. Bland de äldre inventarierna kan i övrigt nämnas predikstolen från 1629, en Kristusskulptur från 1400-talets första hälft, träskulpturer (tre evangelister) från en altaruppsättning från 1648 samt en basunängel från 1700-talets början. Kyrkan har en väl sammanhållen färgsättning i gråblått, blått, vitt och guld. Trots flera olika tidsskikt har interiören en väl sammanhållen prägel.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens stenmurar, trädrader och grusade gångar.
- Kyrkans till stora delar medeltida murverk med medeltida fönsteröppning i korabsiden och valvslagning utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Den välbevarade exteriören med prägel av medeltid och 1800-tal.
- Den välbevarade interiörens huvudsakliga prägel av medeltid och nygotik.
- Det medeltida måleriet.
- Äldre inventarier.