Stäng fönster Båstad kn, HOV 8:1 HOVS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Hovs kyrka, HOVS KYRKA | |
| 11/14/16 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Hovs kyrkoanläggning Hovs kyrka ligger osedvanligt vackert, högt placerad med vidunderlig utsikt över landskapet, havet och Hallands Väderö. På grund av sitt läge är kyrkan en populär bröllopskyrka. Historiens vingslag känns påtagligt när kyrkogården åt väster gränsar till ett gravfält från järnåldern. Kyrkan och fornlämningarna dominerar landskapsbilden. Platsens värde kan också förstås genom att den ligger inom fyra riksintressen. Stenmurar, grindar och trädkransar är betydelsefulla kringgärdningar runt kyrkogården. Kyrkogården äldre del är en blandning av stenar som står i gräs och singelgravar med omgärdningar. Det upplevs delvis splittrat. Den norra nya delen karaktäriseras av kvarter med bokhäckar och stenar längs rygghäckar. Minneslunden längst i väster vid muren har ett underbart läge med utsikten. Kyrkan har en medeltida föregångare som revs när den nya kyrkan byggdes. Kyrkan som uppfördes 1839 är ritad av Samuel Enander vid Överintendentsämbetet. Kyrkan består av ett brett långhus med ett smalare torn i väster och en smalare lägre sakristia i öster vilket ansluter till den dominerande nyklassicistiska grundtypen. Hovs kyrka är byggd från början i typisk nyklassicistisk stil som förespråkades av ämbetet men förändrades 1873 när lanterninen revs och trappstegsgavlar byggdes på tornet istället. Det speciella och karaktäristiska med kyrkans exteriör är att den är en blandning mellan nyklassicism och medeltidsinspiration i tornet. Murarna av gråsten är vitputsade, taken är täckta med skiffereternit, de stora träfönstren sitter i rundbågiga nischer. Fasaden är mestadels slät utan ornament och dekorationer. Sakristians lunettfönster är ovanliga. Kyrkans planform är oförändrad medan takmaterial är bytt, kopparportarna och fönstren är förnyade och tornet ombyggt. Skiffereternit från 1970 som kyrktak är inte det värdigaste alternativet, däremot är det ett mycket ovanligt takmaterial på kyrkor. Kyrkan är delvis lik närbelägna Hjärnarps kyrka som dock har kvar sitt nyklassicistiska lanternintorn och har norr- och sydportal. Interiört är kyrkorummet en stor, bred, ljus sal med vita väggar och stora fönster som täcks av ett trätunnvalv, en typisk nyklassicistisk funktionell Tegnérlada. Kyrkorummet har förändrats flera gånger med ombyggd läktare, nya golv och bänkar och haft olika färgsättningar på inredningen. Trots att mycket av inredningen är förnyad är den gjord i en gemensam nyklassicistisk stil. Dagens färgsättning i grått, grågrönt och förgyllning är inte som den ursprungliga men är samstämt behaglig och går igen i bänkar, predikstol, altarring, läktarbarriär och orgelfasad. Predikstolen är den enda bevarade ursprungliga inredningen. Sidoplacerade bevarade predikstolar i klassicistisk stil i Skåne är tämligen ovanliga, men finns även i Böringe, Öved, Landskrona och närbelägna Västra Karup. Hovs har haft en draperimålning mellan korg och baldakin som tyvärr är övermålad. En stor förändring är målningen av altarnischen med en freskmålning från 1923/1953. I nischen stod tidigare det typiska nyklassicistiska korset med strålsol framför en målad himmel som skapade ett djup och öppning medan den nuvarande målningen är mer platt. I många nyklassicistiska kyrkor har församlingen önskat dekorera altarväggen och Pär Siegård har gjort flera målningar i nordvästskånska kyrkor. Hovs konstnär har kanske inte samma kvalitet. Koret är övermöblerat och inventarier som är omålade stör intrycket. Digitalorgeln som är trären med sladdar stående på en plywoodsockel är inte bästa lösningen. En glasmonter med ett skepp i koret hade fungerat bättre som ett hängande votivskepp och visar på närheten till havet. Kalkstensgolvet hade varit vackrare utan gångmatta. Bland övriga inventarier märks en fyrkantig medeltida dopfunt av granit och ett krucifix från 1200-talet vilket är en länk till medeltidskyrkan. |
