Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kinda kn, TIDERSRUM 6:1 M.FL. TIDERSRUMS KYRKOGÅRD

 Anläggning - Värdering

TIDERSRUMS KYRKA, Tidersrums kyrkogård
1/1/02
Motivering
Kulturhistorisk bedömning
Tidersrums kyrkogård bildar tillsammans med kyrkan, klockstapeln, murar och grindar
en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Klockstaplar av
trä fanns fram till andra delen av 1700-talet på många av länets kyrkogårdar. Bland
annat p g a en kunglig förordning revs de flesta med tiden.

De omgärdade familjegravarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på
länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Gravstaketet i
järnsmide är en tidig form av omgärdning, medan stenramarna mestadels är från 1920-
talet och framåt. I Tidersrum har man dessutom ett lokalt utseende på en del grusgravar,
med de uppkrattade kullarna med en gång av sand bakom gravraderna. Det är dock
osäkert hur långt bak den traditionen sträcker sig.

Under mer än 150 år, fram till mitten av 1960-talet, hade man s k allmänna linjer på
kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en och en radvis. Det kunde innebära att äkta
makar fick sina vilorum långt från varandra. På Tidersrums kyrkogård är en ovanligt
stor del av den ”allmänna linjen” bevarad och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde.
Det är värdefullt att man så lätt kan följa ordningen på gravläggningarna och att en stor
mängd av de enkla gravvårdarna är bevarade. En del linjegravar finns även på
kyrkogårdens nordöstra del. Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort
lokalhistoriskt värde bl a i form av titlar, som säger en del om näringsliv och social
struktur i socknen. Andra gravvårdar kan ha anknytning till lokala händelser. Det gäller
t ex gravvård 231 i sydöstra hörnet, som enligt tradition är rest över en av de män som
lade om kyrkogårdsmuren. Bland andra enskilda detaljer som har stor kulturhistorisk
betydelse för kyrkogården kan nämnas den troliga gravmarkeringen i form av en sten
med årtalet 1770, som idag står vid korportalen samt kyrkogårdsgrindarna och
markeringen av den södra grinden som huvudgrind

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Gravplats 1-131 och 233-351 (Område 1)

Kulturhistorisk bedömning
De omgärdade familjegravarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på
länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Stenramar är vanliga
som omgärdning framför allt från 1920-talet och framåt. I Tidersrum har man dessutom
ett lokalt utseende på en del grusgravar, med de uppkrattade kullarna. Det är dock
osäkert hur långt bak den traditionen sträcker sig. Bakom gravraderna löper smala
sandgångar. Klockstapeln, som enligt uppgift uppfördes 1711, har ett mycket högt
kulturhistoriskt värde. Klockstaplar av trä fanns fram till andra delen av 1700-talet på
många av länets kyrkogårdar. Bland annat p g a en kunglig förordning revs de flesta
med tiden.

Gravplats 132-232 och 352-438 (Område 2)
Kulturhistorisk bedömning
Inom området finns en del linjegravvårdar. Äldre fotografier visar många vita träkors på
denna del av kyrkogården, en tidigare typisk markering av allmänna gravar eller s k
linjegravar. Det var en gravform som innebar att man inte löste sin gravplats och att
begravningar skedde på linje efter varandra. En del enkla linjegravvårdar, oftast i svart
granit, finns kvar i området. Det är av kulturhistoriskt intresse att gravvårdar bevaras så
att man kan avläsa i vilken ordning linjebegravningar skedde. Enskilda gravvårdar kan
även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bl a i form av titlar, som säger en del om
näringsliv och social struktur i socknen. Titeln grenadjär visar t ex på det äldre militära
indelningssystemet. Andra gravvårdar kan ha anknytning till lokala händelser. Det
gäller t ex gravvård 231 i sydöstra hörnet, som enligt tradition är rest över en av de män
som lade om kyrkogårdsmuren. Även gravvårdar av en speciell typ kan ha
kulturhistoriskt intresse, t ex det s k avbrutna livsträdet som var en populär typ av
gravvård med symbolisk innebörd.

Gravplats 439-719 (Område 3)
Kulturhistorisk bedömning
Under mer än 150 år, fram till mitten av 1960-talet, hade man s k allmänna linjer på
kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en och en radvis. Det kunde innebära att äkta
makar fick sina vilorum långt från varandra. På Tidersrums kyrkogård är en ovanligt
stor del av den ”allmänna linjen” bevarad och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde.
Det är värdefullt att man så lätt kan följa ordningen på gravläggningarna och att en stor
mängd av de enkla gravvårdarna är bevarade. Tidigast var inte linjebegravningar
förknippade med någon speciell status. Från mitten av 1800-talet och senare gick det
gradvis över till att bli en gravform för dem som inte ville eller hade möjlighet att köpa
en gravplats. Detta är fallet i Tidersrum. De vita träkorsen har ett mycket högt
kulturhistoriskt värde dels då de ingår i linjegravssystemet och dels då de tidigare rent
allmänt var en mycket vanlig form av gravvård.

I områdets östra del finns de mer påkostade familjegravarna. Även de har ett högt
kulturhistoriskt värde. Det var vanligt att de mer påkostade familjegravarna låg på en
särskild del av kyrkogården, som här i Tidersrum, eller att de låg invid
kyrkogårdsmuren eller i kvarterens utkanter. Enskilda gravvårdar kan ha ett
kulturhistoriskt värde bl a då de representerar en tidstypisk gravvård. Detta gäller den
sköldformade gravvården till grav nr 451, 452 från sent 1800-tal. Till denna grav hör
även ett hantverksmässigt utfört gravstaket i järnsmide/plåt.

Gravplats 720 och 791-802 (Område 4)
Kulturhistorisk bedömning
Enskilda gravvårdar har ett kulturhistoriskt värde. Det finns även ett kulturhistoriskt
intresse i de ”barnvårdar” som finns samlade. Många kyrkogårdar har en speciell linje
eller ett speciellt område just för barngravar.