Stäng fönster Kinda kn, TIDERSRUM 2:18 M.FL. TIDERSRUMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| TIDERSRUMS KYRKA, Tidersrums kyrkogård | |
| 1/1/02 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Tidersrums kyrkogård bildar tillsammans med kyrkan, klockstapeln, murar och grindar en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Klockstaplar av trä fanns fram till andra delen av 1700-talet på många av länets kyrkogårdar. Bland annat p g a en kunglig förordning revs de flesta med tiden. De omgärdade familjegravarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Gravstaketet i järnsmide är en tidig form av omgärdning, medan stenramarna mestadels är från 1920- talet och framåt. I Tidersrum har man dessutom ett lokalt utseende på en del grusgravar, med de uppkrattade kullarna med en gång av sand bakom gravraderna. Det är dock osäkert hur långt bak den traditionen sträcker sig. Under mer än 150 år, fram till mitten av 1960-talet, hade man s k allmänna linjer på kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en och en radvis. Det kunde innebära att äkta makar fick sina vilorum långt från varandra. På Tidersrums kyrkogård är en ovanligt stor del av den ”allmänna linjen” bevarad och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det är värdefullt att man så lätt kan följa ordningen på gravläggningarna och att en stor mängd av de enkla gravvårdarna är bevarade. En del linjegravar finns även på kyrkogårdens nordöstra del. Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bl a i form av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i socknen. Andra gravvårdar kan ha anknytning till lokala händelser. Det gäller t ex gravvård 231 i sydöstra hörnet, som enligt tradition är rest över en av de män som lade om kyrkogårdsmuren. Bland andra enskilda detaljer som har stor kulturhistorisk betydelse för kyrkogården kan nämnas den troliga gravmarkeringen i form av en sten med årtalet 1770, som idag står vid korportalen samt kyrkogårdsgrindarna och markeringen av den södra grinden som huvudgrind BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Gravplats 1-131 och 233-351 (Område 1) Kulturhistorisk bedömning De omgärdade familjegravarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Stenramar är vanliga som omgärdning framför allt från 1920-talet och framåt. I Tidersrum har man dessutom ett lokalt utseende på en del grusgravar, med de uppkrattade kullarna. Det är dock osäkert hur långt bak den traditionen sträcker sig. Bakom gravraderna löper smala sandgångar. Klockstapeln, som enligt uppgift uppfördes 1711, har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Klockstaplar av trä fanns fram till andra delen av 1700-talet på många av länets kyrkogårdar. Bland annat p g a en kunglig förordning revs de flesta med tiden. Gravplats 132-232 och 352-438 (Område 2) Kulturhistorisk bedömning Inom området finns en del linjegravvårdar. Äldre fotografier visar många vita träkors på denna del av kyrkogården, en tidigare typisk markering av allmänna gravar eller s k linjegravar. Det var en gravform som innebar att man inte löste sin gravplats och att begravningar skedde på linje efter varandra. En del enkla linjegravvårdar, oftast i svart granit, finns kvar i området. Det är av kulturhistoriskt intresse att gravvårdar bevaras så att man kan avläsa i vilken ordning linjebegravningar skedde. Enskilda gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bl a i form av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i socknen. Titeln grenadjär visar t ex på det äldre militära indelningssystemet. Andra gravvårdar kan ha anknytning till lokala händelser. Det gäller t ex gravvård 231 i sydöstra hörnet, som enligt tradition är rest över en av de män som lade om kyrkogårdsmuren. Även gravvårdar av en speciell typ kan ha kulturhistoriskt intresse, t ex det s k avbrutna livsträdet som var en populär typ av gravvård med symbolisk innebörd. Gravplats 439-719 (Område 3) Kulturhistorisk bedömning Under mer än 150 år, fram till mitten av 1960-talet, hade man s k allmänna linjer på kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en och en radvis. Det kunde innebära att äkta makar fick sina vilorum långt från varandra. På Tidersrums kyrkogård är en ovanligt stor del av den ”allmänna linjen” bevarad och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det är värdefullt att man så lätt kan följa ordningen på gravläggningarna och att en stor mängd av de enkla gravvårdarna är bevarade. Tidigast var inte linjebegravningar förknippade med någon speciell status. Från mitten av 1800-talet och senare gick det gradvis över till att bli en gravform för dem som inte ville eller hade möjlighet att köpa en gravplats. Detta är fallet i Tidersrum. De vita träkorsen har ett mycket högt kulturhistoriskt värde dels då de ingår i linjegravssystemet och dels då de tidigare rent allmänt var en mycket vanlig form av gravvård. I områdets östra del finns de mer påkostade familjegravarna. Även de har ett högt kulturhistoriskt värde. Det var vanligt att de mer påkostade familjegravarna låg på en särskild del av kyrkogården, som här i Tidersrum, eller att de låg invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterens utkanter. Enskilda gravvårdar kan ha ett kulturhistoriskt värde bl a då de representerar en tidstypisk gravvård. Detta gäller den sköldformade gravvården till grav nr 451, 452 från sent 1800-tal. Till denna grav hör även ett hantverksmässigt utfört gravstaket i järnsmide/plåt. Gravplats 720 och 791-802 (Område 4) Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar har ett kulturhistoriskt värde. Det finns även ett kulturhistoriskt intresse i de ”barnvårdar” som finns samlade. Många kyrkogårdar har en speciell linje eller ett speciellt område just för barngravar. |
