Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sävsjö kn, BOATORP 4:1 HJÄLMSERYDS KYRKA

 Anläggning - Värdering

HJÄLMSERYDS KYRKA
2007-01-01
Motivering
Kvarter A
Kvarteret har en särställning på kyrkogården genom sina välbevarade
och påkostade gravvårdar. Den kulturhistoriska karaktären i detta
kvarter är speciellt kopplad till gravvårdarnas storlek, deras höjd och
reslighet samt förekomst av titlar. De bevarade cypresshäckarna i
väster minner om efterkrigstraditionen med rygghäckar.

Kvarter B
Den här typen av kvarter med främst vårdar från 1920-talet och
framåt och ett fåtal stenar från allmänna linjen är vanligt förekommande
på kyrkogårdar. Det kulturhistoriska värdet ligger fråmst i
stenar med titlar och orts- eller gårdsnamn, samt de vårdar som är
resta över personer med lokal- eller personhistoriskt intresse. De
mellanrum som fi nns i gravraderna kan med fördel kompletteras för
att åstadkomma ett mer helt intryck, men de återstående vårdarna
från allmänna linjer bör bevaras för att minnet om uppdelningen
köpegravar-allmänna linjen ska bibehållas.

Kvarter C
Kvarteret har en efterkrigstida prägel med de meterhöga rygghäckarna.
Kvarteret inrättades 1940 och på gravkartan från den tiden
finns grusgraven markerad. Den bör bevaras eftersom den är det
enda som påminner om ett gravskick som var betydligt vanligare
förr på Nya Hjälmseryds kyrkogård.

Kvarter D
Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet
placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade
rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska
utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är
dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de
flesta kyrkogårdar i landet. Speciellt för just det här kvarteret är
att det är så ungt och att vårdarna i ett av de ingående områdena
står så tätt.

Minneslund
Minneslunden har en diskret och enkel framtoning, det kulturhistoriska
värdet är främst förknippat med estetiska värden samt dess
roll som en modern och tidstypisk företeelse.

kyrkogården i dess helhet
Nya Hjälmseryds kyrkogård är samtida med kyrkan som uppfördes
1853. Det gamla sockencentrat, Gamla Hjelmseryd, med medeltida
kyrka och kyrkogård ligger cirka en mil norrut. Ursprungligen användes
endast områdena söder, kvarter A, och öster, kvarter B, om
kyrkan men på 1940-talet ordnades den norra delen för gravplatser.
Ritningarna gjordes av Johannes Dahl i Tranås. 1970 utvidgades kyrkogården
norrut och 2003 anlades en minneslund i nordöst. Äldre
träd, som resterna av trädkransen, den omgärdande stenmuren och
de smidda grindarna är viktiga för upplevelsen av kyrkogården och
de knyter an till kyrkogårdens ursprungliga utformning.
Idag präglas kyrkogården av efterkrigstidens ideal med upprepade
rader av gravvårdar på öppna gräsytor. Äldre fotografi er visar
att flertalet grusgravar funnits på kyrkogården, av dessa finns en
bevarad, norr om kyrkan. Kvarter A är det kvarter som har flest
påkostade gravvårdar bevarade och av dessa har fl era varit kombinerade
med grusbädd och häckomgärdning. Kvarter B är det tidigare
allmänna kvarteret men idag fi nns bara rester kvar av detta förr så
utbredda gravskick. Kvarteret har idag mest låga och breda vårdar
från 1900-talets andra hälft, varav fl ertalet familjegravar. Området
som anlades på 1940-talet, kvarter C, karakteriseras av de meterhöga
rygghäckarna av cypress. Även dessa är typiska för 1900-talets
andra hälft och de har en rumsskapande verkan som tydligt skiljer
kvarteret från resten av kyrkogården. Kvarter D upptar utvidgningen
från 1970-talet. Kvarteret är mycket tidstypiskt med låga och breda
vårdar, tätt placerade i nord-sydliga rader.
Kyrkogården rymmer information om personer som levt och dött,
yrken som försvunnit, om namn på gårdar och orter som kanske
inte längre finns kvar. Vårdar med dessa uppgifter innehar kulturhistoriska
värden genom det de berättar om Hjälmseryds sockens
historia.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter
återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga
förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas
karaktär och gravvårdar från alla tider.

Att tänka på vid förvaltningen av kyrkogården
- Murar, smidesgrindar, trädkrans och grusgångar är väsentliga delar
av kyrkogårdens utformning.
- Vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans inventarieföreteckning.
- Vårdar äldre än 1940 och vårdar med titel bör bevaras, helst på
plats.
- Rygghäckarna är en viktigt beståndsdel av kyrkogården efterkrigstida
prägel.