Stäng fönster Kungsbacka kn, FJÄRÅS PRÄSTGÅRD 2:2 FJÄRÅS KYRKA
Anläggning - Värdering
| FJÄRÅS KYRKA | |
| 10/5/06 |
| Motivering |
|---|
|
FJÄRÅS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats, väl synlig på grusåsen Fjärås Bräcka i södra utkanten av Fjärås villasamhälle, i norra Halland. Kyrkogården är mycket stor och kringgärdas av en kallmurad stenmur med smidesgrindar och kantas av en äldre trädrad. Till anläggningen hör redskapsskjul, bårhus, vaktmästarkontor och församlingshem. Kyrkan ingår tillsammans med prästgården samt övrig sockencentrumbebyggelse i Fjärås Bräckas riksintresseområde. 1762-63 revs stora delar av Fjärås medeltida kyrka och endast delar av den gamla kyrkans norra mur och tornet från 1701 bevarades när den nuvarande kyrkans långhus och kor uppfördes. Den nuvarande vitputsade stenkyrkan utgörs av ett stort rektangulärt långhus med halvrunt korparti åt öster. Vapenhuset i söder och sakristian i norr byggdes 1871-73 och har nygotiska blinderingar på gavlarna. Långhusets mansardtak är valmat över korpartiet och samtliga tak har kopparplåttäckning. Det nuvarande tornet i väster uppfördes 1801 (efter det att tornet från 1701 rivits) och huven med lanternin tillkom 1827. Exteriören har i huvudsak 1700-talsprägel. Karaktärsskapande är de stora rundbågiga fönstren och mansardtaket. Interiören präglas huvudsakligen av det sparsamt dekorerade kyrkorummets rymd och av det tunnvälvda taket. Dopfuntsbaldakinen (1739), golvuret (1784) av Göteborgsurmakaren Olof Rising och basunängeln är inventarier från denna tidsepok. Flera renoveringar och ombyggnader ägde rum under 1800-talet. Den nuvarande bänkinredningen i fyra kvarter tillkom 1849-50 och ombyggdes 1937-38, liksom altarringen, med tätt stående balusterdockor och mitt- och hörnstycken dekorerade med förgyllda lagerkransar. I klassicerande stil är även de två psalmnummertavlorna. Den omfattande bänkinredningen i koret följer hela korväggens rundning, vilket är ovanligt. Den stora orgelfasaden härstammar från en Molanderorgel, troligen från sent 1800-tal. Den nyklassicistiska inredningen har tidstypisk färgsättning i vitt och guld med inslag av blått och harmonierar väl med kyrkorummets form. Bland den äldre inredningen och inventarierna märks altaruppsatsen och predikstolen med ljudtak från 1600-talet samt dopfunten i malm från 1596. Läktarbarriären härstammar delvis från omkring 1650 och de nuvarande målningarna utfördes troligen av Johan Ross 1724. Senare har delar av äldre danska texter framtagits. Till de senare förändringarna hör glasmålningarna i korfönstren av Yngve Lundström från 1937-38 och läktarunderbyggnaderna från 1983. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar och äldre trädrader. - Kyrkan har ett framträdande läge i landskapet och i byn. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkorummets huvudsakliga prägel av 1700-tal. - Altaruppsatsen och predikstolen från 1600-talet. - Den välbevarade inredningen från 1800-talet; orgelfasad, psalmnummertavlor och bänkinredning. - Dopfunten i malm från 1596. |
